Kort efter coronautbrottet beslutade regeringen att flytta kravet på läkarintyg från dag åtta till dag 15. Försäkringskassan gick ytterligare ett steg och slopade kravet på intyg fram till dag 21.
– Syftet är främst att avlasta sjukvården, men vi vill också underlätta för de personer som söker sjukpenning. Det kan vara svårt att få tid för att få ett läkarintyg och vi vill säkerställa att de personer som har rätt till sjukpenning får den, sa Terese Östlin, nationell samordnare för sjukförsäkringen på Försäkringskassan, till Kollega i april.
Men den 1 november återgick Försäkringskassan till de tidigare reglerna. Den som är sjuk mer än 14 dagar måste därmed lämna in ett läkarintyg för att få sjukpenning. Dessutom måste den som vabbar mer än sju dagar lämna läkarintyg för barnet för att få ersättning.
Enligt myndigheten har belastningen på vården minskat sedan i våras.
– Vi har haft en dialog med SKR (Sveriges kommuner och regioner), Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Svenskt Näringsliv. SKR hade gärna sett att vi behöll den förlängda tidsgränsen ett tag till, men den samlade bilden i den konstellationen var ändå att belastningen på sjukvården inte är sådan att det inte är möjligt att begära läkarintyg från dag 15, säger Michael Boman, nationell samverksansansvarig för sjukförsäkringen.
Vad var det som gjorde att ni bortsåg från SKR:s önskan att behålla de förlängda tidsgränserna?
– Vi bortsåg inte från den. Efter den dialog vi hade med de aktörer som nämns fanns ändå en förståelse för att vi ville anpassa läkarintygskravet utifrån den förordning regeringen utfärdat om läkarintyg efter 14 dagar. Och nu har vi en fortsatt dialog där vi kan fånga signaler om det är så att ökningen av smittspridningen medför en sådan belastning att vi behöver överväga nya avlastningar.
Under perioden med förlängda tidsgränser har fler stannat hemma från jobbet i 21 dagar, jämfört med tidigare. Om det beror på fusk eller på coronapandemin är dock oklart.
– Vi har sett att sjukfrånvaron har ökat rejält, men vad som är naturligt utifrån pandemin eller om det har funnits personer som fått felaktiga utbetalningar vet vi inte. Men utan krav på sjukintyg ökar risken för felaktiga utbetalningar eftersom det då är ens egen bedömning, inte en läkares, som styr när man går tillbaka till arbetet. Läkarintyget är också viktigt för att arbetsgivarna och vi ska kunna göra en bedömning av vilket stöd en person behöver, säger Michael Boman.
