Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Nytt avtal ändrar kraven vid arbetssjukdom

Förutom mer pengar i fickan för de anställda fick facken inom industrin även igenom en del anpassningar i Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada. Bland annat slopas kravet att den anställda själv ska bevisa att det är arbetsgivaren som vållat en arbetssjukdom.
Lina Björk Publicerad
Isabell Höjman / TT
"Arbetssjukdomar som stress och utmattning är något som vi ser drabbar tjänstemän och som vi behöver ta på största allvar", säger Unionens ordförande Martin Linder. Isabell Höjman / TT

Artikeln är uppdaterad på grund av fel uppgifter i tidigare version.

Aldrig förut har fack och arbetsgivare tecknat ett avtal för tjänstemännen inom industrin mitt i en pandemi. Och förhandlingarna pågick in i det sista.

Läs mer: Så höga blir löneökningarna

En av stötestenarna handlade om huruvida löntagarna, som hade avstått höjd lön då avtalsrörelsen sköts upp, skulle få pengar retroaktivt eller inte.

Läs mer: Retroaktiv lön blir en knäckfråga i avtalsrörelsen

– Det var en av de största och svåraste frågorna vi diskuterade. Även om det inte blev några retroaktiva löner kan vi konstatera att vi skruvat upp löneökningstakten jämfört med tidigare avtalsperiod och att den största delen av löneökningarna och avsättningarna till flexpensionen ska betalas ut redan första dagen, alltså från den 1 november. Det blev ett sätt för oss att lösa den frågan, säger Martin Linder, Unionens förbundsordförande.  

Förutom mer pengar i fickan för de anställda fick facken inom industrin även igenom en del anpassningar i Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada, TFA. Bland annat slopas kravet på läkarintyg för ersättning i samband med en nära anhörigs bortgång till följd av arbetsskada.  Den slopade vållandeprövningen innebär att när en försäkrad fått en godkänd arbetssjukdom så behöver inte den försäkrade, för att bland annat få ersättning för inkomstförlust under akut sjukdomstid, visa att arbetsgivaren har varit vållande till arbetssjukdomen.Däremot innebär inte förändrinarna i TFA någon förändring i hur en arbetssjukdom godkänns.

– Det kommer att sänka trösklarna för att fler tjänstemän ska kunna ta del av den här försäkringen. Arbetssjukdomar som stress och utmattning är något som vi ser drabbar tjänstemän och som vi behöver ta på största allvar.

Med målet inställt på att skapa ett mer jämställt arbetsliv hade Unionen två krav med sig in i förhandlingarna. Det ena handlade om ett vab-tillägg, en utfyllnad som arbetsgivaren skulle stå för. Det blev nej.

Det andra kravet handlade om att tillsammans med arbetsgivaren ta fram en gemensam praktisk handledning som ska motverka missgynnande till följd av föräldraledighet. Exakt hur den ska utformas är ännu inte klart.

– Det jobbet börjar nu, men jag föreställer mig att man systematiskt ska säkra upp för att en föräldraledig person inte halkar efter lönemässigt, utvecklingsmässigt eller karriärmässigt. Det är den mest naturliga sak i världen att under en period vara hemma med sina små barn, då ska man arbetsmässigt inte straffas hela livet för det, säger Martin Linder.

Kollektivavtalen ska även anpassas efter den höjda pensionsåldern i lagen om anställningsskydd, las. Bland annat har man fått igenom förbättringar när det gäller uppsägningstid och rätt till sjuklön efter en viss ålder.

Läs mer: Rätt att jobba längre

– Utifrån de förutsättningar som fanns för det här avtalet är vi generellt sett väldigt nöjda. Vi gick in med målet att tjänstemännen ska få mer pengar i plånboken, att de får en rejäl avsättning till flexpensionen och att det fanns förutsättningar att skruva upp löneökningstakten för att kompensera de uteblivna retroaktiva lönerna. Och det lyckades vi med, säger Martin Linder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.