Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Nytt avtal ändrar kraven vid arbetssjukdom

Förutom mer pengar i fickan för de anställda fick facken inom industrin även igenom en del anpassningar i Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada. Bland annat slopas kravet att den anställda själv ska bevisa att det är arbetsgivaren som vållat en arbetssjukdom.
Lina Björk Publicerad
Isabell Höjman / TT
"Arbetssjukdomar som stress och utmattning är något som vi ser drabbar tjänstemän och som vi behöver ta på största allvar", säger Unionens ordförande Martin Linder. Isabell Höjman / TT

Artikeln är uppdaterad på grund av fel uppgifter i tidigare version.

Aldrig förut har fack och arbetsgivare tecknat ett avtal för tjänstemännen inom industrin mitt i en pandemi. Och förhandlingarna pågick in i det sista.

Läs mer: Så höga blir löneökningarna

En av stötestenarna handlade om huruvida löntagarna, som hade avstått höjd lön då avtalsrörelsen sköts upp, skulle få pengar retroaktivt eller inte.

Läs mer: Retroaktiv lön blir en knäckfråga i avtalsrörelsen

– Det var en av de största och svåraste frågorna vi diskuterade. Även om det inte blev några retroaktiva löner kan vi konstatera att vi skruvat upp löneökningstakten jämfört med tidigare avtalsperiod och att den största delen av löneökningarna och avsättningarna till flexpensionen ska betalas ut redan första dagen, alltså från den 1 november. Det blev ett sätt för oss att lösa den frågan, säger Martin Linder, Unionens förbundsordförande.  

Förutom mer pengar i fickan för de anställda fick facken inom industrin även igenom en del anpassningar i Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada, TFA. Bland annat slopas kravet på läkarintyg för ersättning i samband med en nära anhörigs bortgång till följd av arbetsskada.  Den slopade vållandeprövningen innebär att när en försäkrad fått en godkänd arbetssjukdom så behöver inte den försäkrade, för att bland annat få ersättning för inkomstförlust under akut sjukdomstid, visa att arbetsgivaren har varit vållande till arbetssjukdomen.Däremot innebär inte förändrinarna i TFA någon förändring i hur en arbetssjukdom godkänns.

– Det kommer att sänka trösklarna för att fler tjänstemän ska kunna ta del av den här försäkringen. Arbetssjukdomar som stress och utmattning är något som vi ser drabbar tjänstemän och som vi behöver ta på största allvar.

Med målet inställt på att skapa ett mer jämställt arbetsliv hade Unionen två krav med sig in i förhandlingarna. Det ena handlade om ett vab-tillägg, en utfyllnad som arbetsgivaren skulle stå för. Det blev nej.

Det andra kravet handlade om att tillsammans med arbetsgivaren ta fram en gemensam praktisk handledning som ska motverka missgynnande till följd av föräldraledighet. Exakt hur den ska utformas är ännu inte klart.

– Det jobbet börjar nu, men jag föreställer mig att man systematiskt ska säkra upp för att en föräldraledig person inte halkar efter lönemässigt, utvecklingsmässigt eller karriärmässigt. Det är den mest naturliga sak i världen att under en period vara hemma med sina små barn, då ska man arbetsmässigt inte straffas hela livet för det, säger Martin Linder.

Kollektivavtalen ska även anpassas efter den höjda pensionsåldern i lagen om anställningsskydd, las. Bland annat har man fått igenom förbättringar när det gäller uppsägningstid och rätt till sjuklön efter en viss ålder.

Läs mer: Rätt att jobba längre

– Utifrån de förutsättningar som fanns för det här avtalet är vi generellt sett väldigt nöjda. Vi gick in med målet att tjänstemännen ska få mer pengar i plånboken, att de får en rejäl avsättning till flexpensionen och att det fanns förutsättningar att skruva upp löneökningstakten för att kompensera de uteblivna retroaktiva lönerna. Och det lyckades vi med, säger Martin Linder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad 3 april 2025, kl 06:02
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. Men de flesta anställda har fortfarande inte fått sina nya avtal. Nu fortsätter förhandlingarna i alla andra branscher, med fortsatt risk för konflikt.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. Det stora byggavtalet löpte ut 31 mars, liksom det som gäller energibranschen. Även här ligger alltså fältet öppet för konflikt. Övriga avtal löper ut 30 april.

Handel & besöksnäring

Här finns kollektivavtal för tjänstemän i detaljhandeln, säljare på Systembolaget och apoteksanställda. Det är branscher där många jobbar deltid. Därför kan det bli oenighet kring reglerna för övertidsersättning.

Facken hävdar att uppgörelsen inom industrin, som innebär att deltidsanställda ska få högre övertidsersättning än tidigare, ska införas även i andra kollektivavtal. Arbetsgivarna menar att det inte finns någon sådan koppling. Avtalen löper ut 30 april.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän löper ut 30 april. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som redan löpt ut och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. Några avtal, däribland de inom Samhall, har redan löpt ut. Andra, till exempel inom civilsamhället, löper ut 30 april. Även här kan frågan om arbetstidsförkortning försvåra förhandlingarna

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega. Hit hör avtal för de som jobbar på säkerhetsföretag, utbildningsföretag, callcenter och inom tandvården. Almega brukar ses som en offensiv arbetsgivarorganisation och har varit profilerade i opinionsbildningen om arbetstid, medbestämmandelagen och lönerna. Vilka följder det får i förhandlingarna återstår att se.

Unionen har över 80 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.