Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

”S ser inte LO som en del av den svenska modellen”

Den omtvistade las-utredningen förpassas tillbaka till garderoben. Men nya utredningar väntar runt hörnet när regeringen i stället väljer att luta sig emot överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv, tror arbetsrättsexperten Mats Glavå.
Niklas Hallstedt Publicerad
Maja Suslin / TT
LO:s ordförande Susanna Gideonsson tillsammans med Stefan Löfven. Maja Suslin / TT

På torsdagsmorgonen meddelade regeringen att den inte går vidare med den statliga utredningen av las som presenterades i början av sommaren. I stället ska man ta fram ett lagförslag som bygger på den överenskommelse som PTK och Svenskt Näringsliv träffade nyligen.

Hur frågan slutligen kommer att lösas är svårt att spå, tycker Mats Glavå, docent i arbetsrätt.

– Det är så många variabler här. Men de har sytt ihop grejor förut, säger han.

– Det jag reagerar på är att socialdemokratin nu definierar den svenska arbetsmarknadsmodellen som Svenskt Näringsliv och PTK. LO är inte längre en del av den.

Mats Glavå påpekar också att bakgrunden till förändringen är politisk. Arbetsmarknadens parter har inte haft en gemensam problembeskrivning. Situationen är ny också därför att man nu säger att om parterna kommer överens så görs det till en lag. Tidigare har man sagt att om parterna kommer överens så behövs ingen lag.

Men om överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv ska bli lag kommer det att krävas en hel del arbete, påpekar han.

– Det här kan inte bli färdigt på en vecka, utan måste utredas igen. Det kommer att krävas ändringar.

Frågan är hur detta kommer att hanteras av parterna. Inom LO har splittringen till synes varit stor.

– Det finns olika agendor inom LO. IF Metall vill hänga på, inom industrin är man van att hitta gemensamma lösningar. Andra förbund säger bestämt nej, säger Mats Glavå.

Läs mer: "En tydlig uppvisning av svenska modellen"

I ett pressmeddelande välkomnade LO på torsdagsförmiddagen att las-utredningen lades ned, men konstaterade också att överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv inte räcker till för att ensidigt ligga till grund för en ny lagstiftning.

Sannolikt ser PTK och Svenskt Näringsliv annorlunda på den saken. I en intervju i Dagens Arena säger PTK:s förhandlare Camilla Frankelius att om förslaget ska bli lag kan det inte ändras:

– Den överenskommelse som vi har träffat är en helhet och har en balans som är noga övervägt mellan parterna. Om politiken väljer en annan så upphör vår överenskommelse att gälla.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.