Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

”S ser inte LO som en del av den svenska modellen”

Den omtvistade las-utredningen förpassas tillbaka till garderoben. Men nya utredningar väntar runt hörnet när regeringen i stället väljer att luta sig emot överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv, tror arbetsrättsexperten Mats Glavå.
Niklas Hallstedt Publicerad
Maja Suslin / TT
LO:s ordförande Susanna Gideonsson tillsammans med Stefan Löfven. Maja Suslin / TT

På torsdagsmorgonen meddelade regeringen att den inte går vidare med den statliga utredningen av las som presenterades i början av sommaren. I stället ska man ta fram ett lagförslag som bygger på den överenskommelse som PTK och Svenskt Näringsliv träffade nyligen.

Hur frågan slutligen kommer att lösas är svårt att spå, tycker Mats Glavå, docent i arbetsrätt.

– Det är så många variabler här. Men de har sytt ihop grejor förut, säger han.

– Det jag reagerar på är att socialdemokratin nu definierar den svenska arbetsmarknadsmodellen som Svenskt Näringsliv och PTK. LO är inte längre en del av den.

Mats Glavå påpekar också att bakgrunden till förändringen är politisk. Arbetsmarknadens parter har inte haft en gemensam problembeskrivning. Situationen är ny också därför att man nu säger att om parterna kommer överens så görs det till en lag. Tidigare har man sagt att om parterna kommer överens så behövs ingen lag.

Men om överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv ska bli lag kommer det att krävas en hel del arbete, påpekar han.

– Det här kan inte bli färdigt på en vecka, utan måste utredas igen. Det kommer att krävas ändringar.

Frågan är hur detta kommer att hanteras av parterna. Inom LO har splittringen till synes varit stor.

– Det finns olika agendor inom LO. IF Metall vill hänga på, inom industrin är man van att hitta gemensamma lösningar. Andra förbund säger bestämt nej, säger Mats Glavå.

Läs mer: "En tydlig uppvisning av svenska modellen"

I ett pressmeddelande välkomnade LO på torsdagsförmiddagen att las-utredningen lades ned, men konstaterade också att överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv inte räcker till för att ensidigt ligga till grund för en ny lagstiftning.

Sannolikt ser PTK och Svenskt Näringsliv annorlunda på den saken. I en intervju i Dagens Arena säger PTK:s förhandlare Camilla Frankelius att om förslaget ska bli lag kan det inte ändras:

– Den överenskommelse som vi har träffat är en helhet och har en balans som är noga övervägt mellan parterna. Om politiken väljer en annan så upphör vår överenskommelse att gälla.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.