På onsdagen lade EU-kommissionen fram sitt förslag till reglering av minimilöner i Europa. När den ansvarige kommissionären Nicolas Schmit presenterade förslaget tryckte han på att det respekterade de nationella egenheterna.

– Det här är inte ”one size fits all”, sade han och lyfte fram att sex av EU:s 27 medlemsstater inte har minimilöner i lag.

– Det har aldrig varit vår avsikt att störa systemet för de som har ett kollektivavtalssystem.

Från svensk sida har man hela tiden motsatt sig ett rättsligt bindande direktiv och i stället velat se en rekommendation.

Så blir det nu inte. Däremot undantas länder som, likt Sverige, har en modell där lönerna bestäms i avtal mellan fack och arbetsgivare. Detta under förutsättning att avtalstäckningen är minst 70 procent av löntagarna.

Läs mer: Därför bråkar Sverige om minimilöner i EU

För de länder, en överväldigande majoritet i EU, som redan har minimilöner reglerade i lag, föreslår kommissionen en modell där man tittar på minimilönerna i förhållande till lönerna i övrigt i respektive land. En vanlig utgångspunkt är att minimilönerna ska motsvara 60 procent av medianlönen eller 50 procent av medellönen.

I Sverige är både fack, arbetsgivare och regering skarpt kritiska till förslaget.

– Vi tycker att förslaget innehåller alltför många oklarheter. Undantagsklausulerna är ett lovvärt försök, men inte tillräckligt. De kommer inte att räcka, säger Mika Domisch, internationell sekreterare på TCO.

– Vi är inte emot minimilöner. Ibland är det en väg att gå. Men löner är undantagna från EU:s kompetens. Anledningen är just att man ska skyddda den nationella lönebildningen.

Men hur ska man då komma åt problemet med att många människor inte har en lön de kan leva på i flera av EU:s medlemsstater?
– Det bästa sätter är att hjälpa till att stärka den sociala dialogen, det vill säga dialogen mellan parterna på arbetsmarknaden, och bygga upp partsstrukturen. Det är ingen quick fix, men det är bästa vapnet mot låga löner, säger Mika Domisch.

Enligt PTK, där Unionen ingår, skulle EU-direktivet underminera den svenska modellen.

– Direktivförslaget innehåller inget undantag för Sverige och utgör långt ifrån en sådan ”waterproof firewall” som kommissionen utlovat. Ytterst blir det EU-domstolen som får rätten att pröva innehållet i våra kollektivavtal och vår lönebildningsmodell, säger PTK:s ordförande Martin Linder i ett pressmeddelande.

Även Saco anser att förslaget hotar den svenska modellen.

-– Direktivet måste stoppas. Det är parterna på arbetsmarknaden som ska sköta lönebildningen i Sverige, säger Sacos ordförande Göran Arrius i ett pressmeddelande.

Göran Arrius uppmanar nu regeringen, riksdagen och ledamöterna i EU-parlamentet att göra allt de kan för att direktivet ska stanna på pappret.

Liknande tongångar hörs från arbetsgivarsidan.

– Vi ser det heller inte som att förslaget ger vår modell tillräckliga garantier för att inte påverkas av de föreslagna reglerna, säger John Wahlstedt, arbetsrättschef i Svenskt Näringsliv, som menar att det rör sig om ett ”oacceptabelt ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen” i ett pressmeddelande.

Från regeringens håll har motståndet mot det nya direktivet varit tydligt.

– Jag är starkt kritisk till att EU lägger sig i lönebildningen. Det är ju en nationell angelägenhet, sade till exempel arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i Ekot på tisdagen.

Än så länge handlar det dock bara om ett förslag. Innan direktivet blir verklighet ska det behandlas både av de nationella regeringarna och Europaparlamentet. Troligtvis kommer även flera länder i Östeuropa, där minimilönerna skulle komma att höjas om direktivet blir verklighet, kämpa emot förändringen.