Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Flexibilitet och tillit gav jämställdhetspris

På årets mest föräldravänliga företag är frihet under ansvar ledorden. Emerson Process Management är företaget som vinner Unionens jämställdhetspris Guldnappen 2020.
David Österberg, Niklas Hallstedt Publicerad
Jeanette Dahlström
Sverre Smemo är vd för Emerson Process Management, som prisas för sitt jämställdhetspris av Unionen med Guldnappen. Jeanette Dahlström

Med Guldnappen vill Unionen visa att det går att göra arbetslivet mer föräldravänligt. Priset har delats ut sedan 2003, den gången till IKEA. I fjol gick utmärkelsen till IT-företaget Sogeti, för att ha lyckats skapa en föräldravänlig kultur i en mansdominerad bransch.

Läs mer: Guldregn över föräldravänliga företag

När nu Emerson tar hem priset är det för att företaget valt flexibilitet och tillit: ”Det ger i sin tur medarbetarna möjlighet att hitta en balans mellan arbete och föräldraroll. Och vi vet ju att det är i goda spiraler, där människor ges förutsättningar, som motivation och engagemang föds”, står det i motiveringen.

– Vi är väldigt glada att Emersons arbete uppmärksammas. Våra medarbetare får frihet under ansvar, vilket gör att föräldrar kan gå på utvecklingssamtal eller skjutsa barn vid behov, säger vd:n Sverre Smemo i ett pressmeddelande.

Utmärkelsen delades ut under Dagens industris konferens Business 50/50 – där frågan om hur näringslivet ska bli mer jämställt diskuterades. Prisutdelare var Marina Åman, andra vice ordförande i Unionen.

– Det finns alldeles för många arbetsgivare som har fina policies, men man måste gå från ord till handling. Vi vill lyfta fram de företag som har gjort det. Den viktigaste kvittensen på att ett företag har gjort rätt är att det är de anställda själva som nominerar sina arbetsgivare till priset, sa hon.

Sverre Smemo sa att utmärkelsen innebär ett erkännande av att företaget är på rätt väg.

– Vi är ett mansdominerat företag som arbetar för att nå full jämställdhet. Den här utmärkelsen betyder väldigt mycket, sa han.

Lättare att få ihop livspusslet

Att möjligheten att arbeta hemma påverkar både arbete och privatliv, visar även en ny undersökning från Unionen. Undersökningen har synat hur tjänstemännen upplever situationen under coronapandemin. Det visar sig att bland dem som har barn under tolv år och som huvudsakligen arbetat hemma uppgav 57 procent att balansen mellan jobb och fritid har blivit bättre.

Läs mer: Småbarnsföräldrar trivs bäst med hemmajobb

Framför allt handlade det om att minskad restid gör det lättare att få ihop livspusslet, bland annat tack vare minskad stress vid lämning och hämtning.

Samtidigt ser många risker för hälsan på sikt. Framför allt gäller det de hemarbetande kvinnorna, som upplever att det blir svårare att dra gränsen mellan arbetsliv och privatliv.

Tidigare vinnare

2019 – Sogeti & Ikano Bostad AB

2018 – Essity Hygiene and Health AB
 
2017 – Volvo Cars
 
2016 – Lärarförbundet och Lärarnas a-kassa
 

2015 – Ingen utdelning
 
2014 – Ramböll
 
2013 – Polarbröd AB
 

2012 – Boliden Group, corporate IT
 
2011 – Ingen utdelning
 
2010 – Xylem (hette tidigare ITT Water&Wastewater)
 
2009 – CSC
 
2008 – Ingen utdelning
 
2007 – Servera
 
2006 – The Nielsen Company
 
2005 – Picab
 

2004 – Kronans Droghandel
 
2003 – IKEA

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.