Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Politikerna kommer ge las-förhandlarna mer tid"

Claes Stråth, tidigare generaldirektör för Medlingsinstitutet, är övertygad om att politikerna kommer ge las-förhandlarna mer tid.
– De kommer göra vad som krävs för att slippa få den här frågan i sina knän, säger han.
Anita Täpp Publicerad
Henrik Montgomery / TT
Claes Stråth är övertygad om att parterna kommer få mer tid att komma överens om arbetsrätten. Henrik Montgomery / TT

Claes Stråth, som har jobbat med arbetsmarknadsfrågor i decennier och även varit generaldirektör för Medlingsinstitutet, är besviken över att parterna inte lyckades ro las-förhandlingarna i land på utsatt tid.

Läs mer: Slutspurt i las-förhandlingarna

– Men den besvikelsen tror jag alla känner. Inte bara de som länge suttit och förhandlat i lokalerna på Storgatan utan alla arbetsmarknadens parter och inom politiken. För det som nu kommer att hända berör ju både politiken och arbetsmarknaden, säger han.

Läs mer: Rädsla för missbruk om las-utredning blir lag

– Jag har utgått från att de här förhandlingarna skulle leda till att man skulle rädda och utveckla den svenska arbetsmarknadsmodellen. Alltså den som grundar sig i Saltsjöbadsavtalet, som resulterade i den anda som innebär att det är parterna som bestämmer villkoren på arbetsmarknaden.

Claes Stråth är dock övertygad om att las-förhandlarna kommer få mer tid att komma överens.

– Det har sagts att förhandlingen kraschat nu, men samtidigt har både Unionens ordförande Martin Linder, LO:s ordförande Susanna Gideonsson och Svenskt Näringslivs vd Mattias Dahl sagt att man var nära en uppgörelse och det har inte varit några hårda ord dem emellan. Och eftersom det ändå verkar som det finns en samstämmighet mellan de förhandlande parterna i många frågor så bör man också ha förutsättningar att komma överens, om man får lite mer tid.

Så du tror inte politikerna vill ta över det här?
– Nej absolut inte. De kommer att göra vad som krävs för att slippa få den här frågan i sina knän och det enklaste är att man ger ytterligare tid. Vilket ju i sak också är riktigt. Åtminstone om man utgår från utredarens förslag, alltså att det ska genomföras 2022. Då är det ju ingen brådska heller.

– Dessutom har jag uppfattat att det också från politisk nivå har uttalats att man vill ge förhandlarna mer tid. Exempelvis har både Miljöpartiet och Centerns ledare signalerat att om det hela hänger på tidsbrist så ska parterna få mera tid.

Läs mer Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.