Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Begravningsbyrå stämd för diskriminering

En Unionenmedlem som sökte jobb på en begravningsbyrå sållades bort för att byrån inte erbjöd ”flyttpaket från utlandet”. Förbundet stämmer nu byrån för brott mot diskrimineringslagen eftersom det aldrig var aktuellt med något flyttpaket för medlemmen som bor i Sverige sedan länge.  
Johanna Rovira Publicerad
Gorm Kallestad / TT
Enligt Unionen drog arbetsgivaren slutsatser om medlemmens etniska tillhörighet på grund av dennes namn. Gorm Kallestad / TT

I våras hittade en medlem i Unionen en annons på Linkedin om en tjänst som UI-designer på en begravningsbyrå. UI står för User Interface och tjänsten innebar att vara ansvarig för byråns design, utseende och känsla bland annat. Medlemmen, som har en gedigen utbildning i bland annat interaktionsdesign, skickade in en ansökan.

Mindre än 24 timmar efter att medlemmen skickat iväg sin ansökan kom svaret att hen sållats bort på grund av att bolaget inte erbjöd "flyttpaket från utlandet". Medlemmen hade dock inte nämnt ett ord om något flyttpaket eftersom hen bott i Sverige sedan sjutton års ålder och även studerat i Sverige.

– Vi menar att medlemmen blivit utsatt för diskriminering, just på grund av svaret, säger Sofia Söderberg, jurist på Unionen.

– Vi uppfattar det som att arbetsgivaren drog slutsatser om medlemmens etniska tillhörighet på grund av namnet, för det finns inget i ansökan som indikerar att det skulle finnas ett behov av flyttpaket.

Bland de elva sökande, som blev kallade till intervju, fanns det däremot åtminstone två personer som lämnat uppgifter som tyder på att de bor eller verkar i utlandet. Det hindrade inte byrån att kalla dem till intervju.

Unionenmedlemmen har dessutom bättre, eller åtminstone lika bra, meriter som minst fem av de sökande som fick komma på intervju.

– Vi tycker medlemmen hade tillräckliga kvalifikationer för att i alla fall bli kallad till intervju. Dessutom blev medlemmen bortsållad väldigt fort, det lägger vi stor vikt vid, säger Sofia Söderberg.

Läs mer: Överviktig tekniker sades upp

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.