Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Begravningsbyrå stämd för diskriminering

En Unionenmedlem som sökte jobb på en begravningsbyrå sållades bort för att byrån inte erbjöd ”flyttpaket från utlandet”. Förbundet stämmer nu byrån för brott mot diskrimineringslagen eftersom det aldrig var aktuellt med något flyttpaket för medlemmen som bor i Sverige sedan länge.  
Johanna Rovira Publicerad
Gorm Kallestad / TT
Enligt Unionen drog arbetsgivaren slutsatser om medlemmens etniska tillhörighet på grund av dennes namn. Gorm Kallestad / TT

I våras hittade en medlem i Unionen en annons på Linkedin om en tjänst som UI-designer på en begravningsbyrå. UI står för User Interface och tjänsten innebar att vara ansvarig för byråns design, utseende och känsla bland annat. Medlemmen, som har en gedigen utbildning i bland annat interaktionsdesign, skickade in en ansökan.

Mindre än 24 timmar efter att medlemmen skickat iväg sin ansökan kom svaret att hen sållats bort på grund av att bolaget inte erbjöd "flyttpaket från utlandet". Medlemmen hade dock inte nämnt ett ord om något flyttpaket eftersom hen bott i Sverige sedan sjutton års ålder och även studerat i Sverige.

– Vi menar att medlemmen blivit utsatt för diskriminering, just på grund av svaret, säger Sofia Söderberg, jurist på Unionen.

– Vi uppfattar det som att arbetsgivaren drog slutsatser om medlemmens etniska tillhörighet på grund av namnet, för det finns inget i ansökan som indikerar att det skulle finnas ett behov av flyttpaket.

Bland de elva sökande, som blev kallade till intervju, fanns det däremot åtminstone två personer som lämnat uppgifter som tyder på att de bor eller verkar i utlandet. Det hindrade inte byrån att kalla dem till intervju.

Unionenmedlemmen har dessutom bättre, eller åtminstone lika bra, meriter som minst fem av de sökande som fick komma på intervju.

– Vi tycker medlemmen hade tillräckliga kvalifikationer för att i alla fall bli kallad till intervju. Dessutom blev medlemmen bortsållad väldigt fort, det lägger vi stor vikt vid, säger Sofia Söderberg.

Läs mer: Överviktig tekniker sades upp

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen