Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Så påverkar pandemin din lön

I år får löntagarna räkna med mindre pengar i plånboken. Men på lite längre sikt återhämtar sig ökningstakten – trots pandemins härjningar. Den bedömningen gör två experter som Kollega pratat med.
David Österberg, Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Susanne Spector, analytiker på Nordea, tror på ett treårigt avtal. Fredrik Sandberg / TT

Många kollektivavtal löpte ut sista mars i år. Om allt hade varit som vanligt hade därmed majoriteten av Unionens medlemmar fått en löneförhöjning den 1 april. Men så kom coronakrisen och fack och arbetsgivare enades om att förlänga avtalen och skjuta upp avtalsrörelsen till hösten. Planen är att de nya avtalen ska gälla från den 1 november i år.

Susanne Spector är analytiker på Nordea och expert på arbetsmarknadsfrågor. Hon tror på ett treårigt avtal med lägre löneökningar de första åren och lite högre det sista.

– En anledning till att vi tror på ett långt avtal är att pensionsöverenskommelsen mellan LO och Svenskt Näringsliv är villkorad med att nästa avtal ska gälla till 2023. Alternativen är antingen ett väldigt kort avtal på sex månader eller ett på 18 månader. Men fack och arbetsgivare har ganska stor samsyn och står inte särskilt långt ifrån varandra vad gäller löneförväntningarna på några års sikt. Vi tror på avtalade löneökningar på 1,8 procent i år och att vi sedan successivt rör oss mot 2-2,2 procent, säger hon.

I år blir det förmodligen inga retroaktiva löner – i så fall enbart från den 1 oktober, tror Susanne Spector.

På lite längre sikt kommer lönerna inte att påverkas särskilt mycket av pandemin, enligt Nordeas prognos. De kommande fem åren räknar Susanne Spector med en löneökningstakt liknande den vi har haft de senaste fem åren.

Läs mer Industriarbetsgivarna: 2020 ett förlorat år

– Historiskt har svenska löner i viss mån påverkats av konjunktursvängningar. Samtidigt har både arbetsgivare och fackförbund haft långsiktiga perspektiv i förhandlingarna. Det har inneburit att löneökningstakten inte har växlat upp så mycket i högkonjunktur och inte växlat ner så mycket i lågkonjunktur som de skulle ha gjort utan avtal, säger hon.

Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom, vill inte uttala sig om några siffror i kommande avtal, men pekar på att lönebildningen ska vara en stabiliserande faktor i samhällsekonomi, och inte påverkas alltför mycket av tillfälliga konjunktursvängningar.

Det finns dessutom tecken på att den ekonomiska återhämtningen kan gå fort, menar hon. Eftersom det den här gången inte rör sig om en finansiell kris som kan ge långvariga negativa effekter, står industrin redo att växla upp så fort ett vaccin är på plats.

–  Vår bild är att svensk industri var konkurrenskraftig när man gick in i krisen, då klarar man sådana här utmaningar också.

Pandemin kan till och med ha positiva effekter på sikt, särskilt för vissa tjänstemän som har en stark ställning på arbetsmarknaden.

– Det vi ser nu är att företag gör strukturella förändringar och effektiviserar. Pandemin driver på digitaliseringen och påverkar sammansättningen av personalstyrkan, efterfrågan på högkvalificerad personal ökar ännu mer.

Det i sin tur borde leda till en ökad kompetensutveckling, resonerar hon. För arbetslösa är utbildning ofta vägen till nytt jobb, samtidigt finns det tid för dem som är permitterade att gå kortare kurser. Den relativa stiltjen i ekonomin skapar också nya möjligheter för arbetsgivarna. 

– Vissa typer av kompetenser kommer det fortfarande vara svåra att rekrytera, därför måste arbetsgivarna satsa på att utveckla den befintliga personalen också. Det finns det större utrymme för nu.

(Foto Katarina Lundahl: Pontus Lundahl/TT)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Så tycker medlemmarna om avtalet: ”Fortfarande lågt”

Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Så säger medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad.
Noa Söderberg, Johanna Rovira Publicerad 1 april 2025, kl 11:41
Enligt facken innehåller avtalen även avsättningar för arbetstidsförkortning och delpension samt en lösning för övertidskompensation för deltidsanställda.
Parterna inom industrin är nu överens om ett nytt tvåårigt avtal – med löneökningar på 6,4 procent. Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Det anser medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Tidigt på tisdagsmorgonen kom beskedet: märket på svensk arbetsmarknad ger 6,4 procents löneökningar på två år. Dessutom införs system för arbetstidsförkortning i hela industrin. Unionens ambition är att den ordningen ska spridas till fackets alla kollektivavtal.

Så vad tycker medlemmarna? Alexandra Koch är IT-konsult och arbetsplatsombud på Unicus i Malmö. Hon säger att löneökningarna inte matchar de ökade kostnaderna i vardagen.

Alexandra Koch
Alexandra Koch Foto: Privat

– Det är synd att vi inte fick igenom våra anspråk. Jag tycker att det fortfarande är lite lågt. Min hyra är redan satt i år, den kommer gå upp 4,9 procent och det är min största utgift.

Hon hoppas att systemen för arbetstidsförkortning blir en del av avtalen även utanför industrin.

– Jag känner inte att det finns någon skillnad mellan en tjänsteman på ett industriföretag och en tjänsteman på ett IT-företag, i vilket jobb som är svårare. Jag tycker personligen att alla ska ha kortare arbetstid.

Hur mycket arbetstid vore rimligt?

– På lång sikt tycker jag man ska jobba mot 6 timmars arbetsdag. Sen tycker jag att alla steg mot det är bra.

Rikard Densloe är IT-tekniker på Aros electronics i Göteborg. Han har engagerat sig i frågan om arbetstidsförkortning och bland annat skrivit en debattartikel i ämnet hos Kollega. Han tycker att det behövs en ”större push” än det som fack och arbetsgivare nu presenterar.

Rikard Densloe
Rikard Densloe Foto: Privat

Det är ett bra första steg. Men med tanke på att vi har haft fem dagars arbetsvecka sedan 70-talet, innan vi ens jobbade med datorer, så kommer det krävas mycket mer.

Han menar att den produktivitetsutvecklingen som skett sedan dess, som nu också påverkas av nya AI-verktyg, gör att alla i Sverige borde kunna jobba fyra dagar i veckan.

Däremot är han nöjd med förhandlingarna om löneökning.

– Med tanke på att erbjudandet först var 7,7 procent på tre år så var det bra förhandlat, säger han och fortsätter:

– Det är ytterligare en ökning, och om två år ytterligare en liten ökning, och så går det runt och runt. Det känns inte som att det är någon större förändring direkt.

”Nivån landade okej”

Martin Nyman, Holmen Iggesund.
Martin Nyman.

Martin Nyman, klubbordförande på Holmen, Iggesund, samt vice ordförande i Unionen Gävleborg  har suttit med i branschdelegationen Industri Industriarbetsgivarna (Gruvor, Massa- & Papper, Sågverk, Stål- och Metall et cetera). Han är på det hela taget nöjd med utfallet.  

–   Jag tycker att nivån landade okej.  Det är klart att man alltid hoppas på högre, men jag tror inte vi hade kunnat gå längre. Strejk är absolut sista utvägen, men vi har en tradition av att reda ut saker även om det är knöligt. 

– Vi har stått långt ifrån arbetsgivarna när det gäller nivån och våra krav på arbetstidsförkortning har gjort förhandlingarna extra utmanande. Att vi fick ett genombrott vad gäller arbetstidsförkortning är viktigt, eftersom det är otroligt uppskattat och efterfrågat av våra medlemmar. 

Hur arbetstidsförkortningen kommer att se ut varierar mellan olika avtalsområden, påpekar Martin Nyman. På hans eget avtalsområde tillämpas så kallat arbetstidskonto (ATK) treval: 

– Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Själv kommer jag att välja pension.