Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Sextrakasserier på jobbet dubblar risken för självmord

Tidigare forskning har visat att sexuella trakasserier på jobbet ökar risken för psykisk ohälsa. Nu visar en studie att det även kan leda till självmord.
Niklas Hallstedt Publicerad
Erik Simander / TT
Vid alla typer av trakasserier är det viktigt att både kollegor och chefer säger ifrån när någon uppträder olämpligt, enligt forskaren Linda Magnusson Hanson. Erik Simander / TT

– Det var inte helt överraskande att det går att se ett samband mellan sexuella trakasserier och självmord. Man vet ju att sexuella övergrepp, speciellt sådana som skett i barndomen, kan vara traumatiserande. Däremot var det överraskande att sambandet var så tydligt, säger Linda Magnusson Hanson som lett studien vid Stressforskningsinstitutet.

Studien, som bland annat baseras på en enkät med över 80 000 svenskar, visar att personer som utsatts för sexuella trakasserier på arbetsplatsen löpte mer än fördubblad risk att begå självmord. Det fanns ingen tydlig skillnad mellan kvinnor och män.

Däremot har forskarna inte studerat om graden av trakasserier som man utsatts för har betydelse.

– Det går inte att se. Men i vissa liknande studier som fokuserat på psykisk ohälsa har man funnit att även mindre allvarliga typer av exponering för trakasserier har haft ungefär samma konsekvenser som de mer allvarliga, säger Linda Magnusson Hanson som anser att det behövs en ökad medvetenhet om vilka konsekvenserna kan bli för den som utsätts.

Läs mer: 7 av 10 upplever ingen skillnad efter metoo

– Precis som när det handlar om andra trakasserier så är det viktigt att både kollegor och chefer säger ifrån när någon uppträder olämpligt. Det minskar riskerna för att man ska gå över gränsen.

De sektorer och yrken där sexuella trakasserier är vanligast är de där det råder en stor obalans mellan könen. Även organisationer som är strängt hierarkiska verkar vara hårdare drabbade än andra.

Läs mer: Kvinnliga chefer mer utsatta för sexuella trakasserier

Enligt Linda Magnusson Hanson tyder forskningen på att arbetsplatsinterventioner skulle kunna minska riskerna för självmord. I det ingår det systematiska arbetsmiljöarbetet där risker kartläggs och en riskbedömning görs, men också att man föregriper utvecklingen genom att förändra arbetsmiljön.

Det är dock inte givet vilka faktorer som har effekt för att förebygga arbetsrelaterade sexuella trakasserier.

– Det går inte heller att utesluta att det finns andra bakomliggande faktorer, exempelvis att man har en ökad känslighet på grund av ett tidigare trauma.

Läs mer: Kollektivavtal vapen mot sextrakasserier

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Funktionsrätt Sverige: ”Stötande” att så många diskrimineras

Var tredje person med funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen. Det rapporten visar är ”stötande i grunden”, säger Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige.
Elisabeth Brising Publicerad 12 mars 2026, kl 09:15
Nicklas Mårtenssonon, porträttfoto och kontorsmiljö med dator, skrivbord och en person som sitter i rullstol framför arbetsstationen.
Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, kritiserar behandlingen av personer med funktionsnedsättning. Att så många upplever diskriminering på arbetsmarknaden är stötande anser han. Foto: Funktionsratt Sverige/Colourbox

En tredjedel av alla 16-65-åringar med en funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen senaste rapport. 

Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige
Nicklas Mårtensson. Foto: Linnea Bengtsson/Funktionsrätt Sverige

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, tycker siffrorna kräver nya åtgärder. 
– Det är anmärkningsvärt högt. Det går för långsamt, säger han. 

DO har fördjupat sig i diskriminering som har samband med funktionsnedsättning vid rekrytering. Situationerna gäller allt från rekrytering, till chefens behandling och vem som sägs upp. 

DO:s rapport är stötande i grunden – att man har rekryteringsbehov och inte kan fånga upp alla som har kompetensen. 

Otillgängliga tester stoppar arbetssökande

Sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning är 53 procent, medan den bland övriga befolkningen är 80 procent.

Funktionsrätt Sveriges tycker arbetsgivare måste se till att rekryteringssystemen är tillgängliga för alla och att tester inte missgynnar vissa grupper. Men framförallt krävs ett skifte i synen på människor menar Nicklas Mårtensson. 

Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Heltidsnormen hindrar fler från att få jobb

Han kritiserar också heltidsnormen i Sverige, nästan alla jobbannonser är 100 procent. 

Det kan inte vara så att vi alltid måste vara ute efter det. Det måste finnas ett värde även i 50-60 procent. Anställ två på halvtid. 

Stöd från Arbetsförmedlingen dröjer för länge

Ett annat problem enligt Funktionsrätt Sverige är att Arbetsförmedlingen tar för lång tid på sig att stötta och utreda vid behov av hjälpmedel. Det gör att man inte hinner söka vissa jobb i tid och skrämmer bort arbetsgivare. 

Om jag anställt någon med en funktionsnedsättning men märker att vissa situationer är kniviga ska jag kunna höra av mig till en arbetsterapeut på Arbetsförmedlingen som kan ge tips. Det är människors tid och liv det handlar om - och ekonomi, säger Nicklas Mårtensson

Krav på höjt lönebidrag för att anställa fler

Organisationen driver att lönebidraget borde höjas från 20 000 till 28 000 kronor i månaden och indexeras upp med inflationen. 

Det har stått still i sju år och gör att arbetsgivare inte får kostnadstäckning för att anställa. Då säger man också först upp de som är längst från arbetsmarknaden. 

Aktivitetsstöd ”väldigt låg ersättning

Även sjukersättning och aktivitetsersättning är för låga enligt Funktionsrätt Sverige, som samlar en rad olika brukar- och patientorganisationer i Sverige. Får man sjuk- eller aktivitetsersättning på 100 procent har man som mest drygt 13 000 kronor före skatt. 

Det är en väldigt låg ersättning. Sedan kan man söka bostadsbidrag, men då blir man ju beroende av bidrag trots att man inte kan rå för att man fått en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga.  

Flexibelt arbete hjälper – men syns inte i statistiken

Sedan pandemin har möjligheten att arbeta mer flexibelt och hemifrån ökat för många anställda, men det är inget som syns i statistiken över sysselsatta med funktionsnedsättning. Men en öppen dialog med anställda om deras behov och små justeringar i arbetsmiljön leder ofta till att fler kan jobba mer enligt Nicklas Mårtensson.

– Det är bra att kunna kombinera att jobba hemma och på plats, exempelvis om du har migrän 1-2 ggr i veckan eller i månaden. Eller en kronisk magsjukdom, eller psykisk ohälsa som fluktuerar. Eller om du sitter i rullstol och det kommit jättemycket snö. 

DO:s rapport: Så diskrimineras arbetssökande

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO