Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Unionens a-kassa dyrast efter avgiftshöjning

58 kronor. Så mycket höjs avgiften till Unionens a-kassa som därmed blir dyrast av landets kassor.
– Vi gör det inte för att tjäna pengar utan för att finansiera de utgifter vi fått, säger Harald Petersson, chef för Unionens a-kassa.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Den 1 juli höjs avgiften för att vara medlem i Unionens a-kassa från 112 kronor till 170 kronor i månaden. Fredrik Sandberg / TT

Den 26 maj kunde Kollega berätta att Unionens a-kassa måste höja medlemsavgiften och anställa mer personal för att klara det ökade trycket under coronakrisen. Nu står det klart att den nya avgiften blir 170 kronor i månaden från och med 1 juli, en höjning med 58 kronor. Orsaken till chockhöjningen är att regeringens beslut om en höjd arbetslöshetsersättning har drivit upp kostnaderna.

Läs mer: A-kassan höjer avgiften

– Det känns givetvis olyckligt att behöva höja, särskilt i det här läget. Vi gör det inte för att tjäna pengar utan för att finansiera de utgifter vi fått. Det beror i grunden på att våra medlemmar nu har fått en bättre försäkring med högre ersättning – det är det som slår så hårt mot vår finansieringsavgift, förklarar Harald Petersson, chef för Unionens a-kassa.

Regelverket är detsamma för alla a-kassor. Vad är orsaken till att ni höjer mer än andra kassor?
– Dels beror det på att vi har större medlemsantal och en högre arbetslöshet än vad vissa jämförbara kassor har. För att kunna hantera de här stora volymerna har vi behövt rekrytera mycket ny personal. Flera a-kassor har väntat på att regeringen skulle ta ett definitivt beslut om dagpenningen, vilket man gjorde i torsdags. En del hoppas att kunna klara det med sitt eget kapital men jag tror att fler kommer att behöva höja sina avgifter framöver.

Regeringens beslut, som Harald Petersson hänvisar till, innebär att taket i a-kassan höjs tillfälligt, från 910 till 1 200 kronor de första hundra dagarna. Från den 29 juni höjs även ersättningen från dag 101 från 760 till 1 000 kronor om dagen. Regelverket gäller till och med den 3 jan 2021, om det inte förlängs kommer Unionens a-kassa att sänka avgiften under nästa år.

Höjningen till 170 kronor innebär att Unionens a-kassa går från att vara en av de billigaste till den dyraste. Det kan få negativa konsekvenser.

– Det är en risk att folk väljer bort att gå med i a-kassan. Men det är därför så viktigt att informera om vad man får för medlemsavgiften och varför vi måste höja. Blir man arbetslös har man tjänat in årsavgiften till a-kassan på 1,7 dagar, säger Harald Petersson.

Han utesluter inte att många medlemmar kommer att välja andra – billigare – kassor framöver.

– Det finns alltid en risk, men det bygger på att de har möjlighet att komma in i deras verksamhetsområde. Sedan kan ju även den kassan behöva höja sin avgift.

Läs mer: A-kassor slåss om medlemmar

Före coronakrisen hade a-kassan 180 medarbetare, i april visstidsanställdes 20 handläggare och nu har styrkan utökats med ytterligare 40 personer.

Foto (Harald Petersson): Michael Steinberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

A-kassa och eget företag: Linda kan tvingas lägga ner

Ett företag vid sidan av en anställning kan ge både inkomster och nya jobb. Men när Linda Ohlsson i Bollnäs blev arbetslös godkändes hennes webbdesignbyrå inte som extraarbete. Nu kan hon behöva avveckla verksamheten för att få ersättning.
Lina Björk Publicerad 23 september 2026, kl 06:00
Person sitter vid en bärbar dator och två externa skärmar, bredvid en närbild av betalningsuppgifter på en faktura.
Linda Ohlssons webbdesignbyrå godkändes inte som extraarbete när hon sökte a-kassa. Nu kan hon behöva avveckla verksamheten för att få ersättning. Foto: Privat/ Martina Holmberg / TT

– Allt är så bakvänt. Det måste ju vara bättre att jobba lite grann med de uppdrag jag får, och söka jobb resten av tiden. Men då säger a-kassan nej, säger Linda Ohlsson.  

För tre månader sedan hade Linda Ohlsson en anställning men drev också en webbdesignbyrå vid sidan av. När hon sades upp från sitt jobb ansökte hon om a-kassa och fyllde i att företaget hon startat var ett extraarbete. Byrån gav inte mycket till inkomst och timmarna hon jobbade i företaget var få, men det var hennes dröm och hon hade kämpat för att få i gång bolaget. 

Jag gjorde inte mycket jobb i företaget 
utan tog i överkant för att inte fuska

Efter tre månaders väntetid kom första bakslaget. Unionens a-kassa godkände inte hennes företag som extraarbete, eftersom hon uppgav att hon arbetat mer än tio timmar i veckan. 

 – Då hade jag levt på besparingar och lånat pengar av mina föräldrar för att få det att gå runt under tiden de handlade mitt ärende. Eftersom jag fick avslag hade jag inte rätt till några pengar retroaktivt, så det blev tufft. 

Regeln: tak på tio timmar per vecka

Vid en första kontakt med a-kassan kände handläggaren inte till termen extraarbete. När hon sedan kopplades vidare till en annan handläggare fick hon reda på hur hon skulle fylla i sin ansökan. Men ingen informerade henne om taket på tio timmar per vecka. 

– Jag gjorde inte mycket jobb i företaget utan tog i överkant för att inte fuska. 

 A-kassa och företag – här är undantagsregeln

Du kan i vissa fall fortsätta driva ditt företag om det redan var en sidoverksamhet innan du blev arbetslös.

För att det ska gälla behöver bland annat följande vara uppfyllt:

  • Din huvudsakliga sysselsättning måste ha varit minst 50 procent av en heltidsanställning.
  • Företaget som sidoverksamhet får i genomsnitt inte ha gett mer än 10 000 kronor i månaden.
  • Du måste fortsätta driva företaget i samma omfattning som tidigare. Du får alltså inte lägga mer tid på verksamheten eller öka inkomsterna från den under arbetslösheten.

Linda Ohlsson har gjort en överprövning av beslutet hos Unionens a-kassa. 

För närvarande deltar hon i ett program via Arbetsförmedlingen och har då möjlighet att få så kallat aktivitetsstöd från Försäkringskassan i stället. Men efter ett möte med Arbetsförmedlingen blev hon informerad om att företaget måste avslutas helt om hon vill ha det. 

– All uppoffring jag gjort, svett, tårar och pengar för att slippa avveckla min dröm, så är det en regel som styr min framtid. Jag kan ju bli min egen lyckas smed och bli självförsörjande. Anställning är inte enda vägen till arbete, småföretagare drar ju in miljoner i skatteintäkter, säger Linda Ohlsson. 

Enskild firma gjorde att Alexander fick nej från a-kassan

Alexander Forselius hamnade i samma situation som Linda Ohlsson för ett halvår sedan. När han blev uppsagd från sitt jobb som programmerare, sökte också han ersättning från Unionens a-kassa. Problemet var att han även producerade musik, som då och då streamades från Spotify. 

Det var inga stora summor, när han låg på någon av musiksajtens listor innebar det någon tusenlapp i månaden.

Min hobbyverksamhet 
har varit vägen till nya jobb

– Att jag skapade en enskild firma för min musik fick katastrofala följder för ekonomin. Jag blev plötsligt portad från trygghetssystemet för att jag hade en sidoverksamhet, säger han. 

Resultatet blev att Alexander Forselius varit tvungen att ta bort sin katalog för att ha rätt till a-kassa. En katalog som tidigare fungerat som ett cv för nya jobb. 

– Det måste gå att bedriva verksamhet i mindre skala. Min hobbyverksamhet har varit vägen till nya jobb. Men a-kassans inställning är stelbent.
 

Unionens a-kassa svarar i en separat artikel på kritiken och förklarar hur reglerna för extraarbete tillämpas.