Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Chefernas höga löner upprör på Hall Media
Samtidigt som Hall Media har gjort stora nedskärningar har företagets höga chefer fått kraftiga löneökningar. Något som självklart sticker i ögonen enligt Unionenklubbens ordförande på tidningskoncernen.
Under de senaste åren har kraftiga nedskärningar gjorts på tidningskoncernen Hall Media. Totalt har 60 tjänster försvunnit, varav 37 journalisttjänster och resterande framför allt bland dem som jobbar med annonsproduktion och annonsförsäljning. Nu finns också planer på att slå ihop papperstidningar i Jönköpings län.
Nu avslöjas det att flera av tidningskoncernens toppchefer fått stora löneökningar under 2018. Enligt P4 Jönköping fick sju chefer i ledningen i genomsnitt 14 000 kronor mer i månaden per person. För några chefer ökade lönen med runt 30 procent.
I en kommentar till uppgifterna har företagets vd Mats Tidstrand motiverat de kraftiga löneökningarna med att han och kollegorna har fått betydligt större ansvar i och med att man blivit färre i ledningsgruppen.
Bland Unionenklubbens 80-tal medlemmar, som bland annat arbetar med annonsproduktion och annonsförsäljning, har avslöjandet om chefernas inkomstökning upprört.
– Vi har i ungefär samma omfattning som journalisterna haft neddragningar under det senaste året, säger Jonas Ljungberg, ordförande för Unionenklubben.
– Det medlemmarna främst har reagerat på är att löneökningarna förklarats med att cheferna fått större ansvar liksom att de också måste ha marknadsanpassade löner. Det sistnämnda kan vi i och för sig förstå. Men samtidigt upplever våra medlemmar, precis som journalisterna, att de själva har låga löner som inte är marknadsanpassade. Och vi på golvet, i och med neddragningarna, också har fått mer ansvar.
Hall medias tidningar
- Jönköpings-Posten
- Värnamo Nyheter
- Smålands-Tidningen
- Vetlanda-Posten
- Tranås Tidning
- Smålands Dagblad
- Smålänningen
- Falköpings Tidning
- Västgöta-Bladet
- Skaraborgs Läns Tidning
I koncernen ingår även sju gratistidningar och en renodlad webbtidning
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så vill regeringen minska löneskillnaden
I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska lönespann anges i annonser. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.
Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.
Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste ange ingångslön eller ingångslöneintervall i platsannonser. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.
Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas
Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.
Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.
Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.
DO får extra pengar för tillsynen
De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år.
Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.
Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.
