Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Tåg lockar få på tjänsteresan

Viljan ökar att välja bort flyget till förmån för tåg. Men inte när det gäller våra tjänsteresor. Det visar en ny studie.
Ola Rennstam Publicerad
Maxx-Studio/Colourbox
Kan du tänka dig att ta tåget i stället för flyget på tjänsteresan? Maxx-Studio/Colourbox

Förra året minskade inrikesflyget i Sverige med nio procent, samtidigt visar statistik från SJ att antalet tjänsteresor med tåg ökade markant under 2019. Utvecklingen beror förstås till stor del på klimatdebatten.

Men trots att viljan är stor hos många att ändra sitt resebeteende tycks det mest gälla våra resor på fritiden. När det kommer till tjänsteresor är viljan inte lika stor att välja bort flyget, enligt en ny studie från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.

I jobbet vill de flesta fortfarande nå europeiska destinationer med flyg eftersom alternativen tar för lång tid. Enligt studien kan 26 procent tänka sig att ta tåget i stället och endast nio procent att ta bilen.

– Man resonerar annorlunda när man åker på semester jämfört med i tjänsten, tiden uppfattas på ett annat sätt. Det måste vara enkelt att boka en bekväm affärsresa med tåg till Bryssel, men det är det inte i dag, konstaterar Erik Lundberg, forskare vid Göteborgs universitet, som står bakom studien.

Tjänsteresor står för 18 procent av klimatutsläppen som kommer från resor. Möten är den vanligaste anledningen till tjänsteresa (70 procent), följt av konferens (27 procent) och arbete på annat kontor (24 procent).* En tredjedel av alla tjänsteresor görs med ett möte som enda aktivitet.

Forskarna påpekar vikten av att välja så kallade resfria möten i stället för att resa av gammal vana, två tredjedelar av alla tjänsteresor skulle kunna ersättas på detta sätt. Än så länge är acceptansen dock låg hos dem som gör tjänsteresor att ersätta resan med ett digitalt möte, endast 18 procent kan tänka sig det.

– Många arbetsgivare har skapat policys om att personalen ska välja tåg framför flyg på kortare inrikes resor. Men det är ännu viktigare att skapa förutsättningar och förändra attityder för att kunna ha digitala möten. Det behövs aktiva insatser för att lyckas få till resfria möten, säger Erik Lundberg.

Fotnot: Flera svar var möjliga vid frågan om anledning till tjänsteresan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.