Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Tåg lockar få på tjänsteresan

Viljan ökar att välja bort flyget till förmån för tåg. Men inte när det gäller våra tjänsteresor. Det visar en ny studie.
Ola Rennstam Publicerad
Maxx-Studio/Colourbox
Kan du tänka dig att ta tåget i stället för flyget på tjänsteresan? Maxx-Studio/Colourbox

Förra året minskade inrikesflyget i Sverige med nio procent, samtidigt visar statistik från SJ att antalet tjänsteresor med tåg ökade markant under 2019. Utvecklingen beror förstås till stor del på klimatdebatten.

Men trots att viljan är stor hos många att ändra sitt resebeteende tycks det mest gälla våra resor på fritiden. När det kommer till tjänsteresor är viljan inte lika stor att välja bort flyget, enligt en ny studie från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.

I jobbet vill de flesta fortfarande nå europeiska destinationer med flyg eftersom alternativen tar för lång tid. Enligt studien kan 26 procent tänka sig att ta tåget i stället och endast nio procent att ta bilen.

– Man resonerar annorlunda när man åker på semester jämfört med i tjänsten, tiden uppfattas på ett annat sätt. Det måste vara enkelt att boka en bekväm affärsresa med tåg till Bryssel, men det är det inte i dag, konstaterar Erik Lundberg, forskare vid Göteborgs universitet, som står bakom studien.

Tjänsteresor står för 18 procent av klimatutsläppen som kommer från resor. Möten är den vanligaste anledningen till tjänsteresa (70 procent), följt av konferens (27 procent) och arbete på annat kontor (24 procent).* En tredjedel av alla tjänsteresor görs med ett möte som enda aktivitet.

Forskarna påpekar vikten av att välja så kallade resfria möten i stället för att resa av gammal vana, två tredjedelar av alla tjänsteresor skulle kunna ersättas på detta sätt. Än så länge är acceptansen dock låg hos dem som gör tjänsteresor att ersätta resan med ett digitalt möte, endast 18 procent kan tänka sig det.

– Många arbetsgivare har skapat policys om att personalen ska välja tåg framför flyg på kortare inrikes resor. Men det är ännu viktigare att skapa förutsättningar och förändra attityder för att kunna ha digitala möten. Det behövs aktiva insatser för att lyckas få till resfria möten, säger Erik Lundberg.

Fotnot: Flera svar var möjliga vid frågan om anledning till tjänsteresan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland