Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Framtidens jobb – och så hög lön får du

Trots höga löner har arbetsgivarna svårt att hitta rätt personal i många branscher. Bland annat inom IT och byggsektorn. Här är bristyrken där du tjänar bäst och sämst.
Ola Rennstam, David Österberg Publicerad
Kollega har listat vilka bristyrken som finns bland Unionens medlemmar - och hur höga lönerna är. Illustration: Linnea Blixt

Läs mer: Kompetensbristen ett hot mot välfärden

Systemanalytiker och IT-arkitekt – 47 900 kronor

Civilingenjör, elektroteknik – 46 100 kronor

Civilingenjör, bygg och anläggning – 45 900 kronor

Kemist – 44 900 kronor

Systemförvaltare – 44 800 kronor

Civilingenjör, kemi och kemiteknik – 44 700 kronor

Civilingenjör, logistik och produktionsplanering – 44 500 kronor

Mjukvaru- och systemutvecklare – 44 200 kronor

Företagssäljare – 43 800 kronor

Ingenjör och tekniker, elektroteknik – 43 600 kronor

Civilingenjör, maskinteknik – 43 100 kronor

Systemtestare och testledare – 42 300 kronor

Fastighetsförvaltare – 41 600 kronor

Ingenjör och tekniker, bygg och anläggning – 41 400 kronor

Nätverks- och systemtekniker – 40 800 kronor

Systemadministratör – 39 700 kronor

Apotekare – 39 100 kronor

Arkitekt – 38 900 kronor

Ingenjör och tekniker, kemi och kemiteknik – 38 700 kronor

Ingenjör och tekniker, industri, logistik och produktionsplanering – 38 600 kronor

Ingenjör och tekniker, maskinteknik – 38 400 kronor

Drifttekniker, IT – 36 000 kronor

Receptarie – 33 600 kronor

Drifttekniker vid värme- och vattenverk – 33 200 kronor

Tandtekniker och ortopedingenjör – 33 200 kronor

Biomedicinsk analytiker – 32 600 kronor

Tandhygienist – 31 700 kronor

Tandsköterska – 27 500 kronor

Fotnot: Kollega har genom att analysera Arbetsförmedlingens statistik tagit fram listan över bristyrken bland Unionens yrkesgrupper. Lönerna (snittlön) är hämtade från Statistiska centralbyråns statistik.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.