Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Fler tjänstemän är arbetslösa

Arbetslösheten fortsätter att öka på bred front – både på grund av att konjunkturen mattas av och strukturförändringar på arbetsmarknaden. Bland tjänstemännen drabbas de som har administrativa tjänster särskilt hårt.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Stina Stjernkvist/TT
Antalet uppsagda tjänstemän ökar. Under tredje kvartalet 2019 sökte 30 procent fler stöd hos Trygghetsrådet TRR jämfört med ett år tidigare. Stina Stjernkvist/TT

I december steg arbetslösheten för sjätte månaden i rad. Den uppgick då till 7,4 procent, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter på ett år, enligt Arbetsförmedlingens sätt att räkna. Och arbetslösheten ökar brett – oavsett utbildningsnivå, bland kvinnor och män och bland såväl inrikes som utrikes födda.

Konjunkturavmattningen är den främsta anledningen till den stigande arbetslösheten, enligt Arbetsförmedlingen. Arbetsgivarna anställer färre samtidigt som fler personer än tidigare söker jobb. Oron i omvärlden – höstens osäkerhet kring om och i så fall på vilket sätt Storbritannien skulle lämna EU och handelskonflikten mellan USA och Kina är två andra förklaringar till att arbetslösheten nu är den högsta på två år, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.

Läs mer: Handelskrig hot mot svenk industri

– Osäkerheten gjorde att många företag i omvärlden pausade sina investeringar. Och svensk industri levererar mycket investeringsvaror, som maskiner och tunga fordon, till produktion inom industrin i andra länder. Den väldigt tydliga nedgången i orderingången för svensk industri under hösten gjorde att företagen drog ner på produktionen och var återhållsamma med att expandera personalstyrkan. Arbetslösheten drevs också upp av att vi har många nyanlända, säger hon.

Statistik från Unionens a-kassa visar att arbetslösheten bland medlemmarna ökade från 4,1 procent i slutet på 2018 till 4,5 procent ett år senare. Även statistik från Trygghetsrådet visar att antalet uppsagda tjänstemän fortsätter att öka. Under tredje kvartalet 2019 sökte 30 procent fler stöd hos dem jämfört med ett år tidigare.

Det finns ingen statistik över vilka tjänstemannagrupper som drabbas mest av den ökande arbetslösheten. Men Katarina Lundahls bild är att det främst handlar om enklare tjänstemannajobb av rutinmässig och administrativ karaktär – till exempel receptionister, telefonister, ekonomi- och säljassistenter.

– Det beror på att sådana tjänster allt oftare går att automatisera. De har blivit färre under flera års tid. En sådan trend kan förstärkas av konjunkturnedgångar, när företagen blir extra måna om att effektivisera verksamheten och skära bort tjänster som det går att klara sig utan.

Men inom industrin, där det är tydligast att företagen velat slimma sina organisationer, har främst visstidsanställda och konsulter sagts upp för att hålla nere kostnaderna.

– Företagen vill inte sitta i för stor kostym om konjunkturen mattas av, säger Katarina Lundahl.

Medan uppsägningarna inom industrin främst sker av konjunkturskäl sägs personal inom andra branscher, till exempel handeln, oftare upp på grund av strukturella förändringar – som att alltfler handlar på nätet i stället för i fysisk butik.

Läs mer: Varselvåg inte tecken på lågkonjunktur

– Vissa företag har svårt att överleva i den här nya verkligheten. Det är en tuff bransch strukturellt just nu.

Katarina Lundahl vill inte spekulera kring om de nya arbetslöshetssiffrorna kan påverka avtalsrörelsen.

– Men vår hållning är att konjunkturförändringar inte ska spela så stor roll vid bedömningar av vilken löneökningsnivå som är rimlig.  Det är den långsiktiga konkurrenskraften som ska styra.

Läs mer: "Vi kan inte stirra oss blinda på konjunkturen"

Hon bedömer att arbetslösheten fortsätter att öka något framöver.

– Företagen fortsätter nog att vara försiktiga med att öka personalstyrkan. Och eftersom vi fortfarande har en befolkningstillväxt fortsätter nog arbetslösheten att ticka upp något under 2020. Men jag tror inte att det blir någon dramatik i utvecklingen.

Hon ser också en hel del positiva signaler, både när det gäller svensk och global ekonomi. Anledningen är att handelskonflikten mellan USA och Kina inte ser ut att förvärras, och det nu är klart att Storbritannien lämnar EU under ordnade former.

– Orderingången har hämta sig något och produktionsplanerna i svensk industri ökar igen. I höstas fanns en oro för att Europa skulle gå in i en lågkonjunktur, den oron har minskat. Det är möjligt att höstens svacka inom industrin var tillfällig och att det går bättre framöver, säger Katarina Lundahl.

Arbetslösheten

  • Totalt varslades 49 991 tjänster 2019, det är en ökning med 40 procent på ett år.
  • I december var 374 000 personer inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen, det är en ökning med 29 000 på ett år.

Arbetsförmedlingen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Mikael, 62, omskolar sig – tär på psyke och ekonomi

Trots ett starkt cv och kompetenser som marknaden skriker efter, får Mikael Bergbom inget jobb. Nu håller han på att omskola sig till möbelsnickare.
Johanna Rovira Publicerad 26 juni 2026, kl 09:01
man framför snickerimaskin
Mikael Bergbom har ett välmatat och digert cv och har sökt mellan 200 och 300 jobb. Snart är han färdigutbildad maskinsnickare också. Foto: Mats Andersson

– Jag har jättemycket spring kvar i benen. 

Mikael Bergbom har jobbat som alltifrån trafiklärare till produktchef, i såväl båt-, bil- som energibranschen under sin långa karriär. 

Nu är han 62 år och arbetslös sedan hans jobb som försäljningsansvarig på ett solcellsföretag försvann efter en konkurs för två år sedan. Han har sökt mellan 200 och 300 jobb som säljare och projektledare inom alla tänkbara branscher, men ingen nappade på hans ansökningar förrän han plockade bort både bild och personnummer. Då började kallelserna till intervjuer dimpa ner. 

Men sen tog det stopp igen. 

– Förr eller senare går det inte att dölja att man är över 60. Det är påfrestande när man märker att personkemin funkar och ens erfarenhet och kompetenser passar som hand i handske för många jobb, men man kommer ändå inte vidare. Till slut tappar man självförtroendet, säger Mikael Bergbom. 

Mikael Bergbom är övertygad om att ointresset från arbetsgivarna har med hans ålder att göra. 

– Det känns alltmer som det bara är yngre med lång erfarenhet arbetsgivarna vill ha.  En senior person är ju trots allt tryggare att anställa. Jag har åtminstone fem år kvar i arbetslivet, medan en 25-åring kanske stannar i två år innan han hoppar vidare till nästa jobb. 

Sålde villan och flyttade till Östergötland

Utöver den psykiska påfrestningen att man inte duger för arbetsgivarna är den ekonomiska pressen mest slitsam, menar Mikael Bergbom. Han sålde huset på Värmdö när ekonomin började krackelera och flyttade till ett mycket billigt boende i Östergötland. Men det räcker ändå inte för att täcka de utgifter han har, trots att hans sambo drar den större delen av lasset.  

– Jag har dragit ner på alla onödiga utgifter, tagit bort allt jag kan komma på. Just den här månaden ligger jag under existensminimum.

Omskolar sig till möbelsnickare

Mikael Bergbom är väldigt kritisk till de försämrade a-kassereglerna och den krassa synen på arbetssökande. 

– Jag röstade visserligen fram den här regeringen, men den tycks inte ha en aning om hur den svenska arbetsmarknaden ser ut. Det kanske finns någon enstaka som utnyttjar systemet, men de flesta vill jobba. Inte fan vill jag leva på bidrag. 

Förhoppningsvis slipper han hanka sig fram på aktivitetsstöd så länge till. I fjol hoppade han på en arbetsmarknadsutbildning i Nässjö och i november kommer han att kunna lägga yrket maskinsnickare till sitt cv. 

– Jag trodde i min enfald att jag skulle få behålla samma ersättning under hela kursen, men aktivitetsstödet har sänkts steg för steg. Vissa kursdeltagare riskerar att inte kunna fullfölja utbildningen på grund av ekonomin. Blir jag erbjuden ett jobb hoppar jag av innan jag gått klart. Jag kan inte motivera att stanna med den ersättning jag har. 

Söker jobb på snickerier

Han söker fortfarande arbete, men är fokuserad på snickerijobb. Trots att snickare betraktas som ett bristyrke finns det inga garantier att han får anställning efter utbildningens slut. Många snickerier befinner sig i en svacka och vågar inte anställa, menar Mikael Bergbom. Bara hälften av den omgång snickare som gick ut utbildningen före honom har fått anställning. 

– Att utbilda sig till möbelsnickare är jättekul, men jag hade önskat att utbildningen var lite mer individanpassad, vi har alla olika förutsättningar och vissa av oss hade kunnat gå klart tidigare, säger Mikael Bergbom.