Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Oro på Ryanair efter nedläggning

Unionenmedlemmarna på Ryanair är oroliga inför framtiden. Många kan komma att förflyttas till annan ort, efter beslutet att stänga ner basen på Skavsta. Det konstaterar Unionen efter att ha inlett förhandlingar med flygbolaget.
Ola Rennstam Publicerad
Johan Nilsson/TT
Unionen får många frågor från oroliga medlemmar på Skavsta. Johan Nilsson/TT

Under tisdagen inledde Unionen förhandlingar med Ryanair om flygbolagets planer på att stänga ner basen på Skavsta flygplats från och med den 29 mars nästa år. 50 Unionenmedlemmar berörs av beslutet som innebär att hälften av bolagets 30-tal flyglinjer från flygplatsen kommer att försvinna.

Läs mer: Ryanair stänger ned på Skavsta

Ett 20-tal av medlemmarna är direktanställda av Ryanair medan resten är anställda via två irländska bemanningsföretag. I deras kontrakt finns möjligheten att tjänsterna kan förflyttas till annan ort.

– Det kan bli så att de erbjuds att flyga från andra baser och då kommer det inte blir några uppsägningar. Vårt fokus nu är att försöka få till det okej för våra medlemmar, säger Christer Karlsson, central ombudsman på Unionen, som suttit med vid förhandlingarna.

Vad kan Unionen göra i det här läget?
– Vi kan hjälpa medlemmarna med vad som gäller om de blir uppsagda eller om de inte vill förflyttas till annan ort, men där är vi inte ännu. Vi har påbörjat en mbl-förhandling om en eventuell nedläggning, men inte kommit längre.

Några förhandlingar om arbetsbrist har alltså inte inletts men det står klart att fack och arbetsgivare har olika bild av vilken lagstiftning som egentligen gäller.

– I medlemmarnas anställningsavtal är det tydligt att det är irländsk lag, men vi kommer att hävda att det är svensk eftersom de jobbar från Sverige, säger Christer Karlsson.

Robin Larsson, ombudsman på Unionen i Södertälje, har mött medlemmar i kabinklubben ute på Skavsta under veckan.

– Många är väldigt oroliga. Vi har fått mycket frågor om vad som ska hända och hur svensk a-kassa fungerar och vad som gäller i förhandlingarna. Vi har gjort vårt bästa för att svara på alla frågor och stötta medlemmarna, säger han.

Även markpersonalen på Skavsta flygplats kommer att påverkas av Ryanairs nedstängning av basen. Hur, är ännu klart.

Läs mer: Ryanairs varning uppfattas som hot

Förhandlingarna är nu ajournerade eftersom Unionen begärt in mer information från arbetsgivarsidan. I förhandlingsframställan har Ryanair uppgett att beslutet beror på leveransförseningar av flygplansmodellen Boeing Max 737, svensk flygskatt och att efterfrågan på flygresor har sjunkit.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.