Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Unionen: "Lägre tillväxt men ingen dramatik"

Svagare tillväxt, men god marginal till lågkonjunktur. Det spår Unionen i sin konjunkturprognos.
– Även om avmattningen kommer påverka svensk industri är förutsättningarna goda att det inte fortsätter nedåt, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Unionens fackklubbar tror på tillväxt inom handeln, bland annat tack vare satsningar på e-handel. På Bilden nätapoteket Apoteas lager i Morgongåva. Fredrik Sandberg/TT

Svensk ekonomi kommer att fortsätta att växa, men i lägre takt än under de senaste åren. Den svagare tillväxten beror i år inte på att industrin går sämre utan att vi bygger färre bostäder, både i storstadsregionerna och ute i landet. Det kan Unionen konstatera i sin konjunkturprognos, som presenteras under torsdagen.

– Nästa år tror vi att läget för industrin kommer att mattas av lite och att exporten inte kommer att öka lika mycket som i år. Men det balanseras av att både hushållskonsumtionen och offentlig konsumtionen ökar, säger Katarina Lundahl.

I konjunkturprognosen ingår även den så kallade Branschbarometern, där man frågat över 600 fackklubbar om vad de tror om framtiden. Inom industrin svarar klubbarna att stämningsläget är betydligt svagare än i våras, men då kommer man också från ett väldigt starkt läge.

– Klubbarna inom industrin tror på minskad orderingång och försäljning, men säger samtidigt att man kommer fortsätta att investera och ha en god lönsamhet. Vår bedömning är att branschen har tagit höjd för sämre tider och kan investera trots sämre tider.

Även inom tjänstesektorn har man is i magen enligt Branschbarometern. Framför allt inom handeln tror man på tillväxt av försäljning och vinster, men storsatsar också på ökade investeringar för att inta nya marknader som e-handel. Även på konsultbolagen är stämningsläget positivt, även om man inte tror på några nyanställningar men inte heller några uppsägningar.

Trots att konjunkturen mattas av tror Katarina Lundahl inte att det ska påverka avtalsrörelsen. Konjunkturer svänger upp och ner.

– Den här lägre tillväxttakten är ingen dramatik. Om små svängningar får spela roll så blir det slumpen som avgör vad löneökningstakten blir. Dessutom så förespråkar arbetsgivarna alltid att man ska växla ned löneökningstakten i sämre tider, men aldrig att man ska växla upp i högkonjunktur. Jag tror att både fackförbund och arbetsgivare inser att det är bra att löneökningarna är stabila över tid så att det inte förstärker konjunktursvängningar och man har pengar att konsumera för, säger hon.

Då svensk export inte kommer vara samma draglok för tillväxten nästa år får politikerna en extra viktig roll. Dels hoppas Unionen att några pengapåsar till Sveriges kommuner håller hjulen snurrande, då neddragningar i offentlig sysselsättning är en dålig kombination med en industri som haltar.

– Något politikerna också borde fokusera på är insatser för att få igång bostadsbyggandet. Och få på plats ett system för korttidsarbete likt det man har i Tyskland, för att vara väl förberedd på stökiga tider.

Bild: Pontus Lundahl

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Starka reaktioner på Kollegas granskning av ekonomisk utsatthet

Kollegas granskning av den växande ekonomiska utsattheten har väckt starka reaktioner. Läsare vittnar om hur snabbt livet kan slå om – och hur små händelser kan få hela ekonomin att rasa.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 13:00
Dålig ekonomi gör att människor hamnar i kläm
Marika Hjelm Siegwald på Sveriges Stadsmissioner varnar för nya grupper av fattiga. Klas Detrumf fick bo i ett fågeltorn i väntan på pengar från Försäkringskassan. Foto: Anders G. Warne/Claudio Bresciani/TT/ Staffan Claesson

Allt fler står i matkön – trots jobb eller a‑kassa. Marika Hjelm Siegwald på Stadsmissionen larmar nu om nya grupper i kris: ensamstående föräldrar och arbetslösa som inte klarar sig på ersättningarna.

”Värsta smällen får de med aktivitetsstöd, det är så ledsamt att se vad regeringen anser om långtidsarbetslösa”

”3330 vräkningar berör mig. Hur många är barn i den statistiken? Dessa bör vi ta hand om innan vräkning sker. Det säger jag av egen erfarenhet. Som barn fick jag läsa brev om ”avhysning”. Inget jag önskar någon. De här siffrorna viktiga att arbeta med. Bakom varje siffra finns en människa, ibland en mkt liten människa utan möjlighet att påverka.”

”Nu i maj kommer många arbetssökande inte längre klara sig på sin tidigare ersättning. Sen får fler och fler nej när de söker försörjningsstöd. Det går inte ihop. Samtidigt så är arbetslösheten skyhög.”

Vi mötte Klas Detrumf som efter att ha fått vänta på ett beslut om sjukpenning från Försäkringskassan tvingades bo i ett fågeltorn i tre månader. 

”Sverige är trasigt! Ingen ska bli hemlös på grund av att Försäkringskassan tar för lång tid att ta beslut. Detta är tyvärr vanligt i dag! Hemskt! Skönt att han fått boende igen.”

”Jag fattar inte att det här kan hända när man har jobbat ihop till en  försäkring. Samma med a- kassan .Jag fick vänta 5 månader under Covid”

”Jag blev av med min lägenhet på grund av socialtjänsten så att det är inte enbart Försäkringskassan som ställer till det för människor.”

Historiskt få personer får försörjningsstöd, men de som får det har allt tyngre problem. I gruppen växer suicid och suicidförsök. Samtidigt vill regeringen ställa hårdare krav. Forskaren Klara Hussenius varnar för att bidragsreformen riskerar att stänga ute de allra mest utsatta.

”Ett av problemen - om man specifikt ser till självmordsfaktorn - är att detta inte tydliggörs i den statistik som förs över dödsfallsorsaker. Det får till följd att staten kan mörka och dölja omfattningen av dödsfall genom självmord som har direkt anknytning till myndighetsutövning. Därför är det t ex uppseendeväckande att socialtjänstspåret inte har utretts i tillräcklig omfattning när det gäller skolskjutningen vid Risbergska i Örebro – med flera fall..”

”Jag som är en av alla de som känner av det, känner även själsligen av fulspelets eftersmak - vilket först sker när polisen skurit av repet.”

”Så är det. Och tolkningar om vad som krävs av den enskilde som är hårresande.”

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.

”Fint att ni lyfter hur lite det är som krävs för att hamna i en så här svårekonomisk situation. Särskilt nu när så många fler människor i Sverige lever på marginalen.”

”Bra att detta tas upp och att det inte alltid beror på ansvarslöshet utan sjukdom arbetslöshet o skilsmässa o vi måste sluta döma de skuldsatta utan finnas där som stöd. Vi måste prata mer om detta.”

”Hos många av dessa människor finns också psykisk ohälsa kopplad o mycket självmord.”