Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ambassader smiter från semestertillägg

Unionen stämmer årligen den spanska ambassaden för uteblivna semestertillägg. Nu stämmer förbundet dessutom en centralamerikansk ambassad för att inte ha följt semesterlagen.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Kollega & Wong Maye-E/AP Photo/TT
Kollega & Wong Maye-E/AP Photo/TT

En man började arbeta som administrativ assistent vid en centralamerikansk ambassad i april 2016. I december varje år betalar arbetsgivaren ut en avtalad bonus till honom. Men sedan mannen påbörjade sin anställning har han varken fått semestertillägg i samband med uttagen semester eller semesterlön för utbetalda rörliga lönedelar – trots att han uppmanat ambassaden att göra utbetalningarna.

Enligt semesterlagen ska semesterlön – det vill säga månadslönen och ett semestertillägg – betalas ut under semesterledigheten.

– Rättigheterna enligt semesterlagen är tvingande till arbetstagarens förmån och jätteviktiga. Semestertillägget gör att man får råd att göra något trevligt på semestern, säger Cecilia Arklid, förbundsjurist på Unionen.

Förbundet kräver nu att ambassaden betalar ut knappt 10 000 kronor för uteblivet semestertillägg och semesterlön samt allmänt skadestånd på 10 000 kronor för brott mot semesterlagen.

Det här är inte första gången en ambassad bryter mot svensk arbetsrätt. I april skrev Kollega att Unionen de senaste fyra åren har stämt den spanska ambassaden nio gånger för uteblivet semestertillägg. Personalen på ambassaden har dessutom inte fått någon löneökning på tio år och vissa anställda får inte tjänstepension.

Läs mer: Usla villkor på spanska ambassaden

Vid en central förhandling med Unionen för några år sedan ansåg den spanska ambassadens ombud att det saknades mandat att föra direkta förhandlingar om ambassadens enheter. Ombudet hävdade att sådana ärenden måste skötas på ministernivå i Spanien.

Det finns likheter med ärendet på den centralamerikanska ambassaden.

– Arbetsgivaren har varit kontaktbar och en lösning har diskuterats. Men i förhandling har ambassaden i det här fallet fört fram att de velat vänta ut återkoppling från hemlandet, säger Cecilia Arklid.

Förbundet inväntar nu svaromål, där ambassaden anger varför ersättning inte har utbetalats i enlighet med semesterlagen.

I fallen som rör den spanska ambassaden har tredskodom meddelats vid flera tillfällen – om svaromål inte kommer in inom föreskriven tid dömer domstolen i enlighet med yrkandena i stämningsansökan.

Sedan 2007 har ambassadanställda samma rättigheter och sociala skyddsnät som andra anställda i Sverige.

Läs mer: Samma jobb men olika lön på svenska ambassader

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.