Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ambassader smiter från semestertillägg

Unionen stämmer årligen den spanska ambassaden för uteblivna semestertillägg. Nu stämmer förbundet dessutom en centralamerikansk ambassad för att inte ha följt semesterlagen.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Kollega & Wong Maye-E/AP Photo/TT
Kollega & Wong Maye-E/AP Photo/TT

En man började arbeta som administrativ assistent vid en centralamerikansk ambassad i april 2016. I december varje år betalar arbetsgivaren ut en avtalad bonus till honom. Men sedan mannen påbörjade sin anställning har han varken fått semestertillägg i samband med uttagen semester eller semesterlön för utbetalda rörliga lönedelar – trots att han uppmanat ambassaden att göra utbetalningarna.

Enligt semesterlagen ska semesterlön – det vill säga månadslönen och ett semestertillägg – betalas ut under semesterledigheten.

– Rättigheterna enligt semesterlagen är tvingande till arbetstagarens förmån och jätteviktiga. Semestertillägget gör att man får råd att göra något trevligt på semestern, säger Cecilia Arklid, förbundsjurist på Unionen.

Förbundet kräver nu att ambassaden betalar ut knappt 10 000 kronor för uteblivet semestertillägg och semesterlön samt allmänt skadestånd på 10 000 kronor för brott mot semesterlagen.

Det här är inte första gången en ambassad bryter mot svensk arbetsrätt. I april skrev Kollega att Unionen de senaste fyra åren har stämt den spanska ambassaden nio gånger för uteblivet semestertillägg. Personalen på ambassaden har dessutom inte fått någon löneökning på tio år och vissa anställda får inte tjänstepension.

Läs mer: Usla villkor på spanska ambassaden

Vid en central förhandling med Unionen för några år sedan ansåg den spanska ambassadens ombud att det saknades mandat att föra direkta förhandlingar om ambassadens enheter. Ombudet hävdade att sådana ärenden måste skötas på ministernivå i Spanien.

Det finns likheter med ärendet på den centralamerikanska ambassaden.

– Arbetsgivaren har varit kontaktbar och en lösning har diskuterats. Men i förhandling har ambassaden i det här fallet fört fram att de velat vänta ut återkoppling från hemlandet, säger Cecilia Arklid.

Förbundet inväntar nu svaromål, där ambassaden anger varför ersättning inte har utbetalats i enlighet med semesterlagen.

I fallen som rör den spanska ambassaden har tredskodom meddelats vid flera tillfällen – om svaromål inte kommer in inom föreskriven tid dömer domstolen i enlighet med yrkandena i stämningsansökan.

Sedan 2007 har ambassadanställda samma rättigheter och sociala skyddsnät som andra anställda i Sverige.

Läs mer: Samma jobb men olika lön på svenska ambassader

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.