Vad kan du om 1 maj?
Välkommen sköna maj, och framförallt, välkommen en ledig dag, så här mellan påsk och Kristi himmelsfärd. Men vet du varför du är ledig? Testa dina kunskaper om den röda dagen 1 maj.
Ambassader smiter från semestertillägg
Unionen stämmer årligen den spanska ambassaden för uteblivna semestertillägg. Nu stämmer förbundet dessutom en centralamerikansk ambassad för att inte ha följt semesterlagen.
En man började arbeta som administrativ assistent vid en centralamerikansk ambassad i april 2016. I december varje år betalar arbetsgivaren ut en avtalad bonus till honom. Men sedan mannen påbörjade sin anställning har han varken fått semestertillägg i samband med uttagen semester eller semesterlön för utbetalda rörliga lönedelar – trots att han uppmanat ambassaden att göra utbetalningarna.
Enligt semesterlagen ska semesterlön – det vill säga månadslönen och ett semestertillägg – betalas ut under semesterledigheten.
– Rättigheterna enligt semesterlagen är tvingande till arbetstagarens förmån och jätteviktiga. Semestertillägget gör att man får råd att göra något trevligt på semestern, säger Cecilia Arklid, förbundsjurist på Unionen.
Förbundet kräver nu att ambassaden betalar ut knappt 10 000 kronor för uteblivet semestertillägg och semesterlön samt allmänt skadestånd på 10 000 kronor för brott mot semesterlagen.
Det här är inte första gången en ambassad bryter mot svensk arbetsrätt. I april skrev Kollega att Unionen de senaste fyra åren har stämt den spanska ambassaden nio gånger för uteblivet semestertillägg. Personalen på ambassaden har dessutom inte fått någon löneökning på tio år och vissa anställda får inte tjänstepension.
Läs mer: Usla villkor på spanska ambassaden
Vid en central förhandling med Unionen för några år sedan ansåg den spanska ambassadens ombud att det saknades mandat att föra direkta förhandlingar om ambassadens enheter. Ombudet hävdade att sådana ärenden måste skötas på ministernivå i Spanien.
Det finns likheter med ärendet på den centralamerikanska ambassaden.
– Arbetsgivaren har varit kontaktbar och en lösning har diskuterats. Men i förhandling har ambassaden i det här fallet fört fram att de velat vänta ut återkoppling från hemlandet, säger Cecilia Arklid.
Förbundet inväntar nu svaromål, där ambassaden anger varför ersättning inte har utbetalats i enlighet med semesterlagen.
I fallen som rör den spanska ambassaden har tredskodom meddelats vid flera tillfällen – om svaromål inte kommer in inom föreskriven tid dömer domstolen i enlighet med yrkandena i stämningsansökan.
Sedan 2007 har ambassadanställda samma rättigheter och sociala skyddsnät som andra anställda i Sverige.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen
Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder.
Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget.
– Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten.
Övervakning av anställda okej – ibland
Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra.
Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen.
Dom kan bli prejudicerande
Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras.
– Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.
