Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Forskare ska studera hot på hotell och restauranger

Anställda inom hotell- och restaurangbranschen utsätts för såväl sexuella och rasistiska trakasserier som hot om våld. För att få en bild av problemet har forskare vid Mittuniversitetet nu inlett en studie.
Anita Täpp Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Forskarna hoppas hitta verktyg som kan motverka trakasserier och hot mot hotell- och restaurangpersonal. Fredrik Sandberg / TT

– Att den här problematiken finns i branschen vet jag sedan tidigare då jag har studerat den ur andra perspektiv. Sedan blev det också väldigt tydligt i och med #MeToo-rörelsen, säger Kristina Zampoukos, doktor i samhällsgeografi, som står bakom studien.

Att en stor del av arbetskraften i den här branschen är unga gör det också viktigt att undersöka det här, förklarar hon.

– För den som är osäker på sina egna rättigheter kan till exempel uttrycket ”kunden har alltid rätt” vara problematiskt. Branschen lockar många unga med begränsad arbetslivserfarenhet som kanske inte är trygga i vad man får göra eller vilket beteende man ska acceptera från gäster eller kollegor.

En ytterligare orsak till att hon och kollegan Katja Gillander Gådin, professor vid Avdelningen för hälsovetenskap, gör studien är att det under senare tid gjorts få studier av den psykosociala arbetsmiljön i hotell- och restaurangbranschen i Sverige och övriga nordiska länder.

– Det är förvånande och intressant. Men kanske är det så att vi ser oss som väldigt duktiga på de här frågorna i och med att vi har lagstiftning mot exempelvis diskriminering och arbetsrättsliga lagar. Att det kanske föranleder oss att tro att det inte är något problem och bara förlitar oss på att ska fungera, säger Kristina Zampoukos.

I undersökningen ska både enskilda intervjuer och gruppintervjuer göras med chefer, skyddsombud och anställda inom kök och servering, städning, reception och konferens.

Forskarna hoppas också hitta verktyg så att både arbetsgivare, arbetstagare och facket kan hantera sexuella och rasistiska trakasserier samt hot om våld.

– Avsikten är inte att skuldbelägga eller svartmåla enskilda aktörer. Vi ser gärna att arbetsgivare som tar problemet på allvar medverkar och på så sätt bidrar med goda exempel på hur man kan hantera det. Jag tror också att vi kan sätta igång en process på de arbetsplatser som ingår i vår studie så att chefer och medarbetare gemensamt hittar fram till vad de behöver göra för att komma till rätta med det här, säger Kristina Zampoukos.

Anders Fredriksson, som är Unionens avtalsansvarige på området, tycker det är bra att studien görs.

– Men jag upplever ändå att branschen tar det här på allvar. Vi har ett partsgemensamt arbetsmiljöråd där de här frågorna alltid finns på dagordningen och där vi ständigt diskuterar hur vi ska kunna nå ut på arbetsplatserna. Och just nu håller vi på med en uppdatering av webbutbildningen Schyst vardag, som fokuserar på de här frågorna. Det är en utbildning som alla arbetsmiljöombud och chefer ska gå, men som är öppen för alla anställda, säger han.

Fotnot: Forskningsprojektet ”Bara en bagatell – eller? Att avnormalisera trakasserier och hot om våld på hotell- och restaurangarbetsplatsen” ska pågå till februari 2022. Studien är finansierad av AFA Försäkring och har beviljas drygt 3,7 miljoner kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek