Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Forskare ska studera hot på hotell och restauranger

Anställda inom hotell- och restaurangbranschen utsätts för såväl sexuella och rasistiska trakasserier som hot om våld. För att få en bild av problemet har forskare vid Mittuniversitetet nu inlett en studie.
Anita Täpp Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Forskarna hoppas hitta verktyg som kan motverka trakasserier och hot mot hotell- och restaurangpersonal. Fredrik Sandberg / TT

– Att den här problematiken finns i branschen vet jag sedan tidigare då jag har studerat den ur andra perspektiv. Sedan blev det också väldigt tydligt i och med #MeToo-rörelsen, säger Kristina Zampoukos, doktor i samhällsgeografi, som står bakom studien.

Att en stor del av arbetskraften i den här branschen är unga gör det också viktigt att undersöka det här, förklarar hon.

– För den som är osäker på sina egna rättigheter kan till exempel uttrycket ”kunden har alltid rätt” vara problematiskt. Branschen lockar många unga med begränsad arbetslivserfarenhet som kanske inte är trygga i vad man får göra eller vilket beteende man ska acceptera från gäster eller kollegor.

En ytterligare orsak till att hon och kollegan Katja Gillander Gådin, professor vid Avdelningen för hälsovetenskap, gör studien är att det under senare tid gjorts få studier av den psykosociala arbetsmiljön i hotell- och restaurangbranschen i Sverige och övriga nordiska länder.

– Det är förvånande och intressant. Men kanske är det så att vi ser oss som väldigt duktiga på de här frågorna i och med att vi har lagstiftning mot exempelvis diskriminering och arbetsrättsliga lagar. Att det kanske föranleder oss att tro att det inte är något problem och bara förlitar oss på att ska fungera, säger Kristina Zampoukos.

I undersökningen ska både enskilda intervjuer och gruppintervjuer göras med chefer, skyddsombud och anställda inom kök och servering, städning, reception och konferens.

Forskarna hoppas också hitta verktyg så att både arbetsgivare, arbetstagare och facket kan hantera sexuella och rasistiska trakasserier samt hot om våld.

– Avsikten är inte att skuldbelägga eller svartmåla enskilda aktörer. Vi ser gärna att arbetsgivare som tar problemet på allvar medverkar och på så sätt bidrar med goda exempel på hur man kan hantera det. Jag tror också att vi kan sätta igång en process på de arbetsplatser som ingår i vår studie så att chefer och medarbetare gemensamt hittar fram till vad de behöver göra för att komma till rätta med det här, säger Kristina Zampoukos.

Anders Fredriksson, som är Unionens avtalsansvarige på området, tycker det är bra att studien görs.

– Men jag upplever ändå att branschen tar det här på allvar. Vi har ett partsgemensamt arbetsmiljöråd där de här frågorna alltid finns på dagordningen och där vi ständigt diskuterar hur vi ska kunna nå ut på arbetsplatserna. Och just nu håller vi på med en uppdatering av webbutbildningen Schyst vardag, som fokuserar på de här frågorna. Det är en utbildning som alla arbetsmiljöombud och chefer ska gå, men som är öppen för alla anställda, säger han.

Fotnot: Forskningsprojektet ”Bara en bagatell – eller? Att avnormalisera trakasserier och hot om våld på hotell- och restaurangarbetsplatsen” ska pågå till februari 2022. Studien är finansierad av AFA Försäkring och har beviljas drygt 3,7 miljoner kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält