Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

36 frågor gör oss till vänner på jobbet

Chefer som stör sig på vänskapsband mellan medarbetare är ute och cyklar. Kamratskap på jobbet leder till effektivare team, säkrare arbetsplatser och friskare medarbetare, hävdar utbildningsföretaget Lernia, som konsulterat forskare för att ta reda på hur man främjar mångfald och inkludering på arbetsplatserna.
Johanna Rovira Publicerad
Figurer på rad håller varandra i hand.
Vänskap på jobbet har många fördelar. Foto: Colourbox

Folk i Sverige är näst sämst i världen på att skaffa nya vänner, visar en undersökning som gjordes i fjol. Bara befolkningen i Kuwait är sämre på att knyta kompisband, enligt Magnus Franzen, regionchef på företaget Lernia, som arrangerat ett seminarium om vänskap på arbetsplatsen.

– Vi vet ju att vänskap är en nyckel för integration och vi vet att mångfald är bra. Sedan kan vänskap ge flera andra positiva resultat, berättade han för publiken i Uppsala.

Förutom att vänskap leder till bättre samarbete och effektivare team gör den oss friskare och mer hållbara, enligt Lernia. Forskning visar att ensamhet är farligare än att röka femton cigaretter om dagen. Ett socialt nätverk kommer på första plats på topplistan över faktorer som gör att vi lever länge, följt av nära relationer. Dessa faktorer är av forskarna klassade som viktigare än såväl motion som mat och vacciner.

– Människan är ett flockdjur. För våra förfäder var det livsfarligt att hamna utanför flocken och därför skapar ensamhet som inte är självvald ett lågintensivt men konstant stresspåslag i kroppen, förklarade Anna Bennich, psykolog och psykoterapeut som skrivit böcker om bland annat ensamhet.

Stresspåslaget gör att risken för stroke, hjärt- och kärlsjukdomar och smärtproblem ökar liksom en rad andra stressjukdomar.

– På jobbet är det viktigt med relationer som gör att man känner sig trygg nog att till exempel be om hjälp när man behöver. Tryggheten är viktig för prestationen. Vi vet att stressen och därmed sjukskrivningarna ökar när man känner sig otrygg, sade Anna Bennich.

Hon har på uppdrag av Lernia, modifierat de 36 frågor som socialpsykologer* i USA experimenterade med redan på nittiotalet i syfte att skapa närhet mellan två totala främlingar. Frågorna har omformulerats för att bättre passa arbetsplatsen, paketerats i kortlek och är tänkta att användas både på jobbet och på utbildningar i syfte att underlätta för kollegor att knyta vänskapsband.

Men vad gör man med introverta kollegor som inte är så bekväma med att svara på närgångna frågor?
– Kortleken ger även möjlighet att låta bli att svara och man ska absolut inte tvinga någon. Det måste få finnas utrymme för alla typer på en arbetsplats och företag som bara anställer extroverta personer fungerar inte alls bra. Vi presterar bäst när vi har en heterogen grupp, konstaterade Anna Bennich.

Fotnot: 1997 designade forskarparet Elaine och Arthur Aron vid Stony Brook-universitetet i New York 36 frågor i ett experiment som skulle skapa närhet mellan två främlingar. 18 år senare använde en krönikör på New York Times frågorna och blev blixtförälskad.

5 skäl att uppmuntra vänskap på jobbet

Effektivare team: Att lära känna kollegor leder till förståelse för varandras styrkor och svagheter – vilket gör det lättare att dra nytta av andras kapacitet.

Hållbara medarbetare: Social interaktion på jobbet ökar trivsel och trygghet och förebygger psykisk ohälsa vilket i sin tur leder till färre sjukskrivningar

Säkrare arbetsplatser: Ju bättre vi lär känna varandra desto bättre förstår vi hur och varför andra reagerar och agerar som de gör – det skapar en förebyggande och säker miljö.

Bättre samarbete: Förstår man hur ens kollegor fungerar blir det enklare att förutse hur de kommer att leverera och vilka uppgifter som är enkla och vilka som kan vara mer utmanande.

Mångfald och inkludering: En öppen arbetsplats har bättre förutsättningar att locka många olika typer av människor vilket ger fler perspektiv på arbetsplatsen.

Lernia

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.