Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

36 frågor gör oss till vänner på jobbet

Chefer som stör sig på vänskapsband mellan medarbetare är ute och cyklar. Kamratskap på jobbet leder till effektivare team, säkrare arbetsplatser och friskare medarbetare, hävdar utbildningsföretaget Lernia, som konsulterat forskare för att ta reda på hur man främjar mångfald och inkludering på arbetsplatserna.
Johanna Rovira Publicerad
Figurer på rad håller varandra i hand.
Vänskap på jobbet har många fördelar. Foto: Colourbox

Folk i Sverige är näst sämst i världen på att skaffa nya vänner, visar en undersökning som gjordes i fjol. Bara befolkningen i Kuwait är sämre på att knyta kompisband, enligt Magnus Franzen, regionchef på företaget Lernia, som arrangerat ett seminarium om vänskap på arbetsplatsen.

– Vi vet ju att vänskap är en nyckel för integration och vi vet att mångfald är bra. Sedan kan vänskap ge flera andra positiva resultat, berättade han för publiken i Uppsala.

Förutom att vänskap leder till bättre samarbete och effektivare team gör den oss friskare och mer hållbara, enligt Lernia. Forskning visar att ensamhet är farligare än att röka femton cigaretter om dagen. Ett socialt nätverk kommer på första plats på topplistan över faktorer som gör att vi lever länge, följt av nära relationer. Dessa faktorer är av forskarna klassade som viktigare än såväl motion som mat och vacciner.

– Människan är ett flockdjur. För våra förfäder var det livsfarligt att hamna utanför flocken och därför skapar ensamhet som inte är självvald ett lågintensivt men konstant stresspåslag i kroppen, förklarade Anna Bennich, psykolog och psykoterapeut som skrivit böcker om bland annat ensamhet.

Stresspåslaget gör att risken för stroke, hjärt- och kärlsjukdomar och smärtproblem ökar liksom en rad andra stressjukdomar.

– På jobbet är det viktigt med relationer som gör att man känner sig trygg nog att till exempel be om hjälp när man behöver. Tryggheten är viktig för prestationen. Vi vet att stressen och därmed sjukskrivningarna ökar när man känner sig otrygg, sade Anna Bennich.

Hon har på uppdrag av Lernia, modifierat de 36 frågor som socialpsykologer* i USA experimenterade med redan på nittiotalet i syfte att skapa närhet mellan två totala främlingar. Frågorna har omformulerats för att bättre passa arbetsplatsen, paketerats i kortlek och är tänkta att användas både på jobbet och på utbildningar i syfte att underlätta för kollegor att knyta vänskapsband.

Men vad gör man med introverta kollegor som inte är så bekväma med att svara på närgångna frågor?
– Kortleken ger även möjlighet att låta bli att svara och man ska absolut inte tvinga någon. Det måste få finnas utrymme för alla typer på en arbetsplats och företag som bara anställer extroverta personer fungerar inte alls bra. Vi presterar bäst när vi har en heterogen grupp, konstaterade Anna Bennich.

Fotnot: 1997 designade forskarparet Elaine och Arthur Aron vid Stony Brook-universitetet i New York 36 frågor i ett experiment som skulle skapa närhet mellan två främlingar. 18 år senare använde en krönikör på New York Times frågorna och blev blixtförälskad.

5 skäl att uppmuntra vänskap på jobbet

Effektivare team: Att lära känna kollegor leder till förståelse för varandras styrkor och svagheter – vilket gör det lättare att dra nytta av andras kapacitet.

Hållbara medarbetare: Social interaktion på jobbet ökar trivsel och trygghet och förebygger psykisk ohälsa vilket i sin tur leder till färre sjukskrivningar

Säkrare arbetsplatser: Ju bättre vi lär känna varandra desto bättre förstår vi hur och varför andra reagerar och agerar som de gör – det skapar en förebyggande och säker miljö.

Bättre samarbete: Förstår man hur ens kollegor fungerar blir det enklare att förutse hur de kommer att leverera och vilka uppgifter som är enkla och vilka som kan vara mer utmanande.

Mångfald och inkludering: En öppen arbetsplats har bättre förutsättningar att locka många olika typer av människor vilket ger fler perspektiv på arbetsplatsen.

Lernia

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Varning för snälla

Det kan säkert finnas genuint snälla människor. Men är man genuint snäll så är man det utan att göra väsen av sig. Det finns all anledning att vara på sin vakt mot folk som öppet och skamlöst utger sig för att vara snälla.
Johanna Rovira Publicerad 27 februari 2025, kl 05:59
Sektgoda, Godhetsknarkare och Flumsnälla. Alla är typer du gör bäst i att se upp för, skriver Johanna Rovira. Illustration: Olsson Ingers.

1. Infernaliskt snälla. Du har säkert mött de förment snälla som lägger huvudet på sned och inleder med:  Jag säger det här bara för att vara snäll/för att jag bryr mig … och sedan levererar ett diaboliskt påstående som får dig att vilja krypa ihop i fosterställning. De är i själva verket utpräglat ondsinta typer som mår bra på bekostnad av andras olycka. 

2. Hjärntvättade sektgoda. Antingen så är supersnälla av naturen extremt mottagliga för irrläror eftersom de snälltolkar allt till överdrift, eller så blir nyfrälsta snälla på grund av överproduktion av endorfiner. Oavsett orsak vet vi hur det slutar. Med katastrof och Koolaid. 

3. AI-modifierade: Stepfordfruar eller Musks Teslabot Optimus kan förvisso programmeras till foglighet, men det torde vara smidigare - och billigare - att helt enkelt sätta in ett lojalitetschip i kritiskt tänkande anställdas hjärnor. Förutom att bli ytterst tillmötesgående mot såväl kollegor som chefer, sätter de chippade alltid in i diskmaskinen och grumsar aldrig om kollektivavtal.

4. Godhetsknarkare: Går igång på snällhet och odlar med förkärlek myten om sig själva som hyvens individer genom att proklamera hur goda de är så fort tillfälle ges. De donerar gärna till bättre behövande, men bara om det syns på sociala medier och räddar kattungar enbart inför publik. Gränser mellan god och självgod är oerhört tunn. 

5. Flumsnälla. Visst är flumsnälla joviala, men det är ett kemiskt framkallat tillstånd. Folk knaprar antidepressiva som aldrig förr och forskare noterar att guppys som exponerats för lyckopiller blir mer sårbara för rovdjur. Det kan således inte uteslutas att läkemedelsindustrin (möjligtvis i samarbete med blodtörstiga utomjordingar) siktar på världsherravälde genom att förvandla oss alla till loja, goda underlydande.