Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
”Ny lag kan leda till ökad brottslighet”
Regeringen vill göra det billigare att starta aktiebolag. Förhoppningen är att det ska leda till fler företag och fler jobb. Ekobrottsmyndigheten varnar dock för att lägre krav kan leda till ökad brottslighet.
Den som vill starta ett aktiebolag måste sätta in 50 000 kronor på företagets konto i aktiekapital. Syftet är dels att skydda den som lånar ut pengar till bolaget, dels att hindra oseriösa personer att starta företag.
Nu vill regeringen sänka kravet på aktiekapital till 25 000 kronor. På så vis vill politikerna underlätta för den som vill starta företag och skapa förutsättningar för nya jobb.
– Sänkningen av kravet på aktiekapital underlättar för de små företagen, samtidigt som en viss spärr mot oseriöst företagande behålls, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S), i ett pressmeddelande.
Förslaget har varit ute på remiss och Unionen var en av remissinstanserna. Förbundet tillstyrker förslaget och anser att en minskning av kapitalkravet kan leda till ökat företagande i Sverige. Unionen tror inte att sänkningen kommer att leda till fler oseriösa företagare. Enligt förbundet gör banker och leverantörer riskanalyser utifrån en helhetsbild och då spelar det mindre roll om bolaget har 25 000 eller 50 000 i aktiekapital.
Skatteverket och Brottsförebyggande rådet har ett likartat resonemang: skillnaden mellan 50 000 kronor och 25 000 kronor är så liten att summan varken gör till eller från ur brottsförebyggande perspektiv.
Flera andra remissinstanser är dock kritiska till förslaget. Ekobrottsmyndigheten anser att kapitalkravet är en spärr mot oseriösa företagare och att en sänkning urholkar spärren: ”Ekobrottsmyndighetens sammanfattande bedömning är att reformens effekter kommer att göra det enklare att bedriva ekonomisk brottslighet i aktiebolagsform medan ökningen av antalet seriösa företag kommer att bli begränsad”, skriver myndigheten. Åklagarmyndigheten resonerar på ett liknande sätt och avstyrker förslaget.
Även Svenskt näringsliv motsätter sig en sänkning. Organisationen vill ha kvar gränsen på 50 000 kronor, bland annat som en spärr mot ogenomtänkt företagande. Svenskt näringsliv befarar också att en sänkning kan leda till att borgenärer kräver andra typer av säkerheter för att bevilja lån.
Andra remissinstanser tycker att kapitalkravet kan tas bort helt. De anser att summan är så liten att den varken skyddar borgenärer eller hindrar oseriösa företagare.
Om förslaget godkänns kan den nya lagen träda i kraft vid årsskiftet.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
