Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Allt fler tjänstemän blir av med jobbet

Det är tuffare tider för Sveriges tjänstemän. Under årets andra kvartal fick 22 procent fler stöd från TRR jämfört med samma period förra året. Och trenden ser ut att hålla i sig.
David Österberg Publicerad
Jessica Gow/TT
Under första halvåret har i år har fler tjänstemän blivit av med jobbet jämfört med samma period förra året. Jessica Gow/TT

Tjänstemännens arbetsmarknad har varit god: fram till slutet av förra året minskade antalet uppsagda sex år i rad. Men nu finns tydliga tecken på en försvagning. Under årets andra kvartal ökade antalet uppsägningar med 22 procent och därmed fortsätter den negativa trend som inleddes i slutet av förra året.

– Då kom en utplaning och den utvecklingen har fortsatt under 2019. Under juli, som vanligtvis är en lugn månad, hade vi 168 fler klienter än samma månad förra året och under årets första sju månader 1 900 fler. Vi kan konstatera att det är en avtrappning, men man ska också komma ihåg att vi jämför med en period med all-time-low, säger Lennart Hedström, vd på Trygghetsrådet, TRR.

Ska man som tjänsteman vara orolig?

– Det tycker jag inte. I den andra vågskålen ser vi att det fortfarande är väldigt många som får nya jobb. Hade det inte varit så hade det funnits anledning till oro. Jag tror också att en del stora företag, som exempelvis Volvo och Sony, agerar redan innan lågkonjunkturen kommer.

Skillnaden mellan branscher är stor. Enligt TRR sker stora neddragningar inom detaljhandeln, bland annat som en följd av ökad konkurrens från e-handel. Dessutom ser arbetsmarknaden olika ut i olika delar av landet. Försvagningen är störst i storstadslänen: i Skåneregionen ökade antalet uppsagda med 46 procent under andra kvartalet.

Uppsägningarna kan också bero på att företagen efterfrågar en annan typ av kompetens än den personalen har och Lennart Hedström säger att TRR ska bli bättre på att hjälpa klienter att vässa sin kompetens.  

– Arbetsmarknaden är väldigt mångfacetterad. Det kan till och med vara så att olika företag inom samma bransch har olika kompetensbehov. Vår målsättning är att inte bara arbeta med omställning, utan också att arbeta för att minska det kompetensglapp som finns på arbetsmarknaden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.