Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Stärkt skydd för utländsk arbetskraft

Svenska fackförbund ska få större möjligheter att strejka för utländsk arbetskraft. Det är ett av förslagen för att göra villkoren bättre för utländska arbetstagare i Sverige.
David Österberg Publicerad
Artfolio/Colourbox
Artfolio/Colourbox

Villkoren för personer som i vanliga fall arbetar i ett land men under en tid skickas för att arbeta i ett annat land regleras i EU:s utstationeringsdirektiv.

Förra sommaren ändrades direktivet för att villkoren för utländska och inhemska arbetstagare skulle bli mer lika. Sedan dess har regeringen utrett hur det ändrade direktivet ska genomföras i Sverige och i dag, tisdag, presenterades resultatet.

Utredaren föreslår att svenska fackföreningar ska få större möjligheter att vidta stridsåtgärder – exempelvis strejka – jämfört med i dag. I dag är det enbart tillåtet att vidta stridsåtgärder för minimilön eller kollektivavtalets lägstalön. Enligt förslaget ska det vara tillåtet med stridsåtgärder även för löner som överstiger minimilönen. Enda begränsningen är att facket inte får kräva en lön som är högre än vad en svensk arbetsgivare med kollektivavtal skulle ha betalat.

Skyddet för utländska arbetstagare ska också förbättras. I dag händer det att arbetsgivare kringgår reglerna i direktivet genom att skicka arbetstagare via en mellanhand. Utredningen föreslår att även en person som skickats via en mellanhand ska betraktas som utstationerad.

Dessutom ska villkoren för den som arbetar mer än tolv månader i Sverige förbättras och fackföreningar får större möjligheter att vidta stridsåtgärder för att få igenom villkoren.

Det nya direktivet berör främst den svenska byggbranschen. Men i framtiden kan det få betydelse även för Unionens medlemmar, har Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen, tidigare sagt till Kollega.

Läs mer: Nya EU-lagar påverkar svensk arbetsmarknad 

– En fråga som vi får titta närmare på är till exempel vad som gäller för den som utför typiska tjänstemannauppgifter i ett annat land för en svensk uppdragsgivare, sa han.

Enligt förslaget ska lagändringarna träda i kraft den 30 juli 2020.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.