Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Snabbt bredband stör oss på jobbet

När bredbandet kommer till byn sjunker företagens produktivitet. En anledning kan vara att våra mobiler stör oss så mycket att vi jobbar sämre.
David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
När vi har tillgång till mobilt bredband jobbar vi sämre. Fredrik Sandberg/TT

Att ha bra bredband är antagligen positivt för ett företag. Men det har en negativ bieffekt: fiberoptiskt bredband minskar företagens omsättning och sysselsättning. Det visar en studie som Lunds universitet och Agri food har gjort tillsammans. Exakt vad det beror på vet inte forskarna, men de har en hypotes: internet och mobiler stjäl uppmärksamhet från oss när vi jobbar.

– Det är okontroversiellt att påstå att smartphones har negativa effekter. Det nya med vår studie är att vi påvisar negativa effekter även på företagens ekonomi. Studier visar att vi blir störda var tolfte minut av vår mobil och det förefaller vara rimligt att tro att detta också påverkar vårt arbete, säger Martin Nordin, docent i arbetsmarknadsekonomi, i ett pressmeddelande.

Den negativa effekten av fiberoptiskt bredband beror troligen på att bredbandet gör det möjligt att även bygga mobilt bredband. Det är alltså mobilerna som är största boven i dramat. Forskarna kunde nämligen inte se någon negativ effekt på orter där mobilt bredband har svag täckning.

– Vi ser att den negativa effekten dyker upp först 2011. I och med att det sammanfaller med när 4G-nätet började byggas ut ligger det nära tillhands att tro att effekten har med det mobila bredbandet att göra. När ett område får optisk fiber kan man även anta att 4G-sändarmaster för mobilt bredband dyker upp, säger Martin Nordin.

Effekten av att ha bra surf i mobilen kan vara både direkt och indirekt, tror Martin Nordin. Den direkta handlar om att vi surfar på jobbet, den indirekta om att ständig uppkoppling kan leda till stress, psykisk ohälsa och sömnproblem.

Olika branscher påverkas dock olika. I branscher med låg internetanvändning saknas den negativa effekten och hotell- och restaurangbranschen gynnas till och med. Anledningen är förmodligen att internetbokningar ökar omsättningen.

Störst negativ effekt hittade forskarna i branscher med många högutbildade, där internetanvändningen generellt är högre.

Regeringens mål är att  95 procent av företagen och hushåll ska ha tillgång till supersnabbt bredband år 2020.

Studien omfattar cirka 300 000 företag i Sverige.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek