Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Hanna provade på framtidens jobb

Under två dagar i april gjorde Hanna Grinde prao som kulturflätare, en yrkeskategori som det spås bli stor efterfrågan på i framtiden.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Coor
Hanna Grinde har praoat som kulturflätare på företaget Coor. Coor

Trygghetsrådet TRR har listat tio yrken som väntas växa fram i spåren av digitaliseringen, globaliseringen och den gröna omställningen. I april gick det att prova på några av dem.

Läs mer: Prova på framtidens yrken

Under ett par dagar gjorde 26-åriga Hanna Grinde prao som kulturflätare på Coor, ett servicebolag med 11 000 anställda av olika nationaliteter som levererar tjänster inom bland annat fastighetsförvaltning, reception och posthantering i åtta länder.

Vad är en kulturflätare?
– Det handlar om att få företagskulturer att växa samman så att alla jobbar åt samma håll.

Varför ville du prova på jobbet?
– Jag jobbar vanligtvis som studie- och yrkesvägledare på en grundskola i Arvika och är intresserad av framtidens arbetsliv. När jag såg information i Trygghetsrådets rapport och i sociala medier om att det gick att göra framtidsprao tyckte jag att det lät kul och anmälde mitt intresse. Alla praoplatser lät intressanta. Men kulturflätare låg närmare min kompetens än robotpersonlighetsdesigner och vertikalodlare. Det har många likheter med mitt nuvarande jobb. Som studie- och yrkesvägledare är min uppgift att inspirera och handleda elever med olika bakgrund inför deras framtida yrkesval.

Du praoade den 10-11 april, vad gick du göra?
– Jag utförde inte något yrke praktiskt. Kulturflätarrollen handlar mer om att reflektera. Den första dagen fick jag information om företaget och hur verksamheten fungerar. Jag fick två handledare, som benämningen kulturflätare passar in på. Vi diskuterade vilka utmaningar som finns i rollen som kulturflätare, hur man förankrar en enhetlig kultur i företaget. Det är en utmaning att få alla att sträva mot samma mål, känna gemenskap och engagemang. Alla medarbetare jobbar med service. Oavsett om de är lokalvårdare, HR-samordnare, helpdeskpersonal eller fastighetsskötare är det viktigt att de har samma syn på vad bra service är. Och att de känner en stolthet över att bidra med service. Den andra dagen fick jag en guidad tur på Karolinska sjukhuset, där Coor sköter allt som inte rör vården. Och på eftermiddagen var jag med under en utbildning för nyanställda med väldigt olika yrkesroller.

Vilka egenskaper är viktiga att ha som kulturflätare?
– Det är viktigt att kunna anpassa sig till olika situationer och hantera människor med olika bakgrund och yrkesroller.

Var praon som du hade förväntat dig?
– Jag hade ingen aning om hur det skulle bli. Men det var väldigt intressant att komma från skolvärlden och få en inblick i en helt annan verklighet. Det var framförallt spännande att få tillfälle att diskutera hur företaget jobbar med svårigheter. Hur personalen trivs på jobbet och hur mycket de brinner för sitt arbete verkar variera lokalt. Det är viktigt att alla känner sig som en del av företaget trots att de har väldigt olika uppgifter.

Kan du tänka dig att jobba som kulturflätare?
– Ja, praon var väldigt kul. Jag får se vilka möjligheter som dyker upp i framtiden och vad jag känner för då. Jag är 26 år, så jag har möjlighet att prova på många olika yrken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Jonas Gren jobbar utan internet – ”jag skriver bättre då”

Prisbelönta poeten och författaren Jonas Gren är aktuell med boken Ingen surf. Han har valt att jobba helt utan internet på sitt kontor.
– Det finns stora poänger, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 10 april 2026, kl 11:00
Författaren Jonas Gren, aktuell med boken Ingen surf, arbetar nedkopplad för att kunna fokusera på skrivandet.
Poeten och författaren Jonas Gren har valt bort internet och smart mobil på sitt kontor för att kunna koncentrera sig bättre på skrivandet. Foto: Casper Hedberg/Colourbox

Varför skrev du boken Ingen surf? 

– Jag har pendlat mellan att vara väldigt uppkopplad eller mer nedkopplad än de flesta. Det har gjort att jag börjat tänka kring skillnaden. Att ha teknologin in på kroppen eller långt till den. Många vill ha mer nedkoppling men känner sig tvungna att vara online hela tiden. 

Vilka insikter har forskningen i boken gett dig?

– Att det finns stora poänger med att hitta möten eller arbetssätt där man försöker fjärma sig lite. Kontorsarbetare kollar mejl 77 gånger per dag och koncentrationsspannet vid datorn är i genomsnitt 47 sekunder innan man skiftar fokus till ett annat fönster eller telefon. År 2004 var spannet 2,5 minuter. 

Du jobbar på ett kontor i Uppsala utan internet och smart mobil, varför?

– Jag får bättre koncentration, blir mindre stressad och mycket bättre på att hantera komplexa skrivuppdrag. Jag tycker jag är sämre och mer splittrad med internet. Det är bevisat att vi får bättre koncentration när vi kopplar ner. Det är också trivsamt att få vara mer ifred. 

Jonas Gren om nedkoppling och arbete utan internet

Poeten och författaren Jonas Gren fick nyligen Nils Ferlin-priset 2026.

Läs mer: Att sluta med internet hör till det bästa jag gjort