Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Trygghetsrådet TRR har listat tio yrken som väntas växa fram i spåren av digitaliseringen, globaliseringen och den gröna omställningen. I april gick det att prova på några av dem.
Läs mer: Prova på framtidens yrken
Under ett par dagar gjorde 26-åriga Hanna Grinde prao som kulturflätare på Coor, ett servicebolag med 11 000 anställda av olika nationaliteter som levererar tjänster inom bland annat fastighetsförvaltning, reception och posthantering i åtta länder.
Vad är en kulturflätare?
– Det handlar om att få företagskulturer att växa samman så att alla jobbar åt samma håll.
Varför ville du prova på jobbet?
– Jag jobbar vanligtvis som studie- och yrkesvägledare på en grundskola i Arvika och är intresserad av framtidens arbetsliv. När jag såg information i Trygghetsrådets rapport och i sociala medier om att det gick att göra framtidsprao tyckte jag att det lät kul och anmälde mitt intresse. Alla praoplatser lät intressanta. Men kulturflätare låg närmare min kompetens än robotpersonlighetsdesigner och vertikalodlare. Det har många likheter med mitt nuvarande jobb. Som studie- och yrkesvägledare är min uppgift att inspirera och handleda elever med olika bakgrund inför deras framtida yrkesval.
Du praoade den 10-11 april, vad gick du göra?
– Jag utförde inte något yrke praktiskt. Kulturflätarrollen handlar mer om att reflektera. Den första dagen fick jag information om företaget och hur verksamheten fungerar. Jag fick två handledare, som benämningen kulturflätare passar in på. Vi diskuterade vilka utmaningar som finns i rollen som kulturflätare, hur man förankrar en enhetlig kultur i företaget. Det är en utmaning att få alla att sträva mot samma mål, känna gemenskap och engagemang. Alla medarbetare jobbar med service. Oavsett om de är lokalvårdare, HR-samordnare, helpdeskpersonal eller fastighetsskötare är det viktigt att de har samma syn på vad bra service är. Och att de känner en stolthet över att bidra med service. Den andra dagen fick jag en guidad tur på Karolinska sjukhuset, där Coor sköter allt som inte rör vården. Och på eftermiddagen var jag med under en utbildning för nyanställda med väldigt olika yrkesroller.
Vilka egenskaper är viktiga att ha som kulturflätare?
– Det är viktigt att kunna anpassa sig till olika situationer och hantera människor med olika bakgrund och yrkesroller.
Var praon som du hade förväntat dig?
– Jag hade ingen aning om hur det skulle bli. Men det var väldigt intressant att komma från skolvärlden och få en inblick i en helt annan verklighet. Det var framförallt spännande att få tillfälle att diskutera hur företaget jobbar med svårigheter. Hur personalen trivs på jobbet och hur mycket de brinner för sitt arbete verkar variera lokalt. Det är viktigt att alla känner sig som en del av företaget trots att de har väldigt olika uppgifter.
Kan du tänka dig att jobba som kulturflätare?
– Ja, praon var väldigt kul. Jag får se vilka möjligheter som dyker upp i framtiden och vad jag känner för då. Jag är 26 år, så jag har möjlighet att prova på många olika yrken.
De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra.
– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt.
–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson.
Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet.
– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.
Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon.
Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd.
Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.
Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal.
– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson.
Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms.
– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.
– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel.
Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter.
Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon.
Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus
Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer
Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
Ransomewere: utpressningsvirus
DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt.
Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI låter avatarer tala och agera.