Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Hanna provade på framtidens jobb

Under två dagar i april gjorde Hanna Grinde prao som kulturflätare, en yrkeskategori som det spås bli stor efterfrågan på i framtiden.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Coor
Hanna Grinde har praoat som kulturflätare på företaget Coor. Coor

Trygghetsrådet TRR har listat tio yrken som väntas växa fram i spåren av digitaliseringen, globaliseringen och den gröna omställningen. I april gick det att prova på några av dem.

Läs mer: Prova på framtidens yrken

Under ett par dagar gjorde 26-åriga Hanna Grinde prao som kulturflätare på Coor, ett servicebolag med 11 000 anställda av olika nationaliteter som levererar tjänster inom bland annat fastighetsförvaltning, reception och posthantering i åtta länder.

Vad är en kulturflätare?
– Det handlar om att få företagskulturer att växa samman så att alla jobbar åt samma håll.

Varför ville du prova på jobbet?
– Jag jobbar vanligtvis som studie- och yrkesvägledare på en grundskola i Arvika och är intresserad av framtidens arbetsliv. När jag såg information i Trygghetsrådets rapport och i sociala medier om att det gick att göra framtidsprao tyckte jag att det lät kul och anmälde mitt intresse. Alla praoplatser lät intressanta. Men kulturflätare låg närmare min kompetens än robotpersonlighetsdesigner och vertikalodlare. Det har många likheter med mitt nuvarande jobb. Som studie- och yrkesvägledare är min uppgift att inspirera och handleda elever med olika bakgrund inför deras framtida yrkesval.

Du praoade den 10-11 april, vad gick du göra?
– Jag utförde inte något yrke praktiskt. Kulturflätarrollen handlar mer om att reflektera. Den första dagen fick jag information om företaget och hur verksamheten fungerar. Jag fick två handledare, som benämningen kulturflätare passar in på. Vi diskuterade vilka utmaningar som finns i rollen som kulturflätare, hur man förankrar en enhetlig kultur i företaget. Det är en utmaning att få alla att sträva mot samma mål, känna gemenskap och engagemang. Alla medarbetare jobbar med service. Oavsett om de är lokalvårdare, HR-samordnare, helpdeskpersonal eller fastighetsskötare är det viktigt att de har samma syn på vad bra service är. Och att de känner en stolthet över att bidra med service. Den andra dagen fick jag en guidad tur på Karolinska sjukhuset, där Coor sköter allt som inte rör vården. Och på eftermiddagen var jag med under en utbildning för nyanställda med väldigt olika yrkesroller.

Vilka egenskaper är viktiga att ha som kulturflätare?
– Det är viktigt att kunna anpassa sig till olika situationer och hantera människor med olika bakgrund och yrkesroller.

Var praon som du hade förväntat dig?
– Jag hade ingen aning om hur det skulle bli. Men det var väldigt intressant att komma från skolvärlden och få en inblick i en helt annan verklighet. Det var framförallt spännande att få tillfälle att diskutera hur företaget jobbar med svårigheter. Hur personalen trivs på jobbet och hur mycket de brinner för sitt arbete verkar variera lokalt. Det är viktigt att alla känner sig som en del av företaget trots att de har väldigt olika uppgifter.

Kan du tänka dig att jobba som kulturflätare?
– Ja, praon var väldigt kul. Jag får se vilka möjligheter som dyker upp i framtiden och vad jag känner för då. Jag är 26 år, så jag har möjlighet att prova på många olika yrken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Stress triggar teknikstrul

Lider du av teknikförbannelse? Psykologen David Waskuri vet varför och sitter inne med lösningen på dina problem.
Johanna Rovira Publicerad 7 oktober 2025, kl 06:00
Känns det som att tekniken alltid krånglar för dig? Psykologen David Waskuri förklarar varför – och hur du bryter teknikförbannelsen.David Waskuri/skrivare som strular
Stress kan trigga teknikstrul och vi kan uppleva det som att vissa är mer drabbade än andra, anser psykologen David Waskuri. Foto: Evalena Andersson/Mons Brunius TT

Att datorn fryser, kopiatorn tuggar i sig papper och mobiltelefonen ballar ur har vi alla varit med om. Men vissa av oss tycks drabbas oftare av maskinosis. 

Varför är det så David Waskuri, psykolog och författare på Sveapsykologerna?

– Det finns inget vetenskapligt belägg att vissa är mer mottagliga för teknikstrul. Men det kan upplevas så. 

– Om du är stresskänslig, och redan osäker på teknik, blir du lätt nervös och gör fler misstag. Förväntningar på strul leder till att du skapar en självuppfyllande profetia. 

Vad händer med oss när tekniken strular? 

– På individnivå känner man lätt frustration, maktlöshet och irritation, vilket kan leda till ökad stress, konflikter,  sömnproblem och minskad arbetsglädje. Det blir en kognitiv belastning eftersom hjärnan behöver lägga massa energi på tekniken i stället för de egentliga arbetsuppgifterna 

– På samhällsnivå kan större it-haverier få allvarliga konsekvenser, för både ekonomin och människors trygghet. 

Vad kan man göra åt saken? 

– Stresshantering, träning och tydliga instruktioner i kombination med pauser och andningsövningar kan minska känslan av att tekniken alltid är emot en och risken för att göra misstag. 

– Det är också viktigt att arbetsgivare inte bara investerar i ny teknik utan även satsar på säkerhet, utbildning och fungerande support.