Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Flest gillar Unionen

Kollektivavtal är den viktigaste orsaken till att man är medlem i ett fackförbund och Unionen är det fack som flest är positiva till, det visar två statistiska undersökningar.
Sofia Broomé Publicerad
Janerik Henriksson/TT
Janerik Henriksson/TT

I en Sifo-undersökning gjord på runt 12 000 personer i åldrarna 21-65 år med en årsinkomst på över 100 000 kronor ställdes frågan om man var med i något fackförbund. 68 procent av de tillfrågade var medlemmar i ett fackförbund. De tillfrågade medlemmarna fick ange de viktigaste orsakerna till att de var med i facket.

Kollektivavtal var det som flest, 56 procent, angav som skäl till att vara med. 50 procent menade att inkomstförsäkring var den viktigaste orsaken till att vara med i ett fackförbund, tätt följd av anställningstrygghet, bara tre promille färre, 49,7 procent tyckte att det var viktigast, skriver Arbetet i en webbartikel.

Enligt Arbetet är inkomstförsäkringen central i Unionens rekryteringsarbete, på Visions hemsida har inkomstförsäkringen en framskjuten position, likaså på Akademikerförbundet SSRs och Juseks webbsidor.

Intresset för inkomstförsäkringen ser Harald Peterson, ordförande för Sveriges a-kassor som ett resultat av a-kassans brister.

Men det finns fackförbund som saknar inkomstförsäkring bland annat sex stycken LO-förbund. IF Metall har beslutat att införa försäkringen den 1:a juli i år, skriver Arbetet.

En annan opinionsundersökning, Yougovs, visar att en majoritet av svenskarna tycker att fackföreningar är nödvändiga för att säkra bra löne- och arbetsvillkor. Drygt 3 000 medverkande har svarat på olika påstående om fackföreningar och då tycker 60 procent av de medverkande att fackföreningar har ett positivt inflytande på den svenska arbetsmarknadsmodellens utveckling.

En nästan lika stor andel (59 procent)tycker att facken är nödvändiga för att säkra goda löne- och arbetsvillkor men 58 procent tycker att medlemskapet är för dyrt.

51 procent menar att fackföreningarna styrs av politiska partier. 60 procent av männen och 41 procent av kvinnorna tycker så. Bara 17 procent menar att det inte är så.

Undersökningen visade också att Unionen, som är det fackförbund som har flest medlemmar, var det förbund som svenskarna hade bäst intryck av, tätt följt av Sveriges ingenjörer och Jusek. Syndikalisterna SAC och Transportarbetarförbundet hade flest negativ inställning till.

De som intervjuades i Yougovs undersökning var 18 år eller äldre under perioden december förra året till februari i år. Företaget använder sig av självrekryterande webbpaneler. Sifos undersökning avslutades i maj förra och är en blandning av telefonintervjuer och slumpmässigt utvalda webbpaneler.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.