Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Unionen föreslår rullande arbetsförmedling

Unionen i Norrbotten tror att Arbetsförmedlingens neddragningar kan få förödande konsekvenser för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden - minskad personlig kontakt med arbetsförmedlare väntas göra att vägen till nytt jobb blir ännu längre. Nu föreslås att bussar med arbetsförmedlare regelbundet besöker mindre orter.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Jessica Gow/TT
Jessica Gow/TT

I slutet av januari varslade Arbetsförmedlingen 4 500 anställda om uppsägning och i måndags kom besked om att 130 av de 242 lokala kontoren läggs ner. Anledningen till nedskärningarna är de kraftigt minskade anslagen till myndigheten i M-KD-budgeten som klubbades i riksdagen i december.

Främst är det små kontor i glesbygdsområden som försvinner. När kontor läggs ner ersätts många fysiska möten mellan arbetssökande och arbetsgivare med telefon-, chatt- och videomöten.

– Jag förstår att nedskärningarna är nödvändiga utifrån den budget som Arbetsförmedlingen har fått. Men måste verkligen så mycket av den personliga kontakten tas bort, säger Janne Asplund, Unionens regionchef i Norrbotten, där 15 av 20 lokala kontor ska stängas.

Han betonar vikten av att arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden har möjlighet att regelbundet träffa en arbetsförmedlare fysiskt.

– Svaga grupper, som till exempel de som kommer tillbaka till arbetsmarknaden efter långa sjukskrivningar, har fått ett stort stöd av Arbetsförmedlingen. Det kan slå hårt mot dem att ta bort det personliga mötet och säga att de ska sitta hemma vid sin dator och söka jobb i stället. Deras trygghet minskar när de inte har en arbetsförmedlare som coachar dem på samma sätt som tidigare. Många av dem har dessutom varken möjlighet eller kunskap att skypa och hantera datorer. Vi är långt ifrån mogna att digitalisera hela vårt samhälle, säger Janne Asplund.

Unionen har 15 000 medlemmar i Norrbotten, många av dem i glesbygd och i mindre städer. För att de även i framtiden ska kunna träffa arbetsförmedlare fysiskt föreslår Janne Asplund att ambulerande bussar med arbetsförmedlare besöker städer i glesbygden enligt ett schema.

Förslaget skulle inte behöva innebära några större merkostnader för Arbetsförmedlingen.

– Många arbetsgivare ska ha digitala kontakter med arbetssökande. Den kadern kan minskas och i stället åka ut som en rullande arbetsförmedling. Det är ju bara att bygga en buss och fortbilda några arbetsförmedlare så att de får busskort. För mig handlar det om sunt bondförnuft. Jag ser det här förslaget som ett billigt och bra alternativ som Arbetsförmedlingen kan hantera inom den budget som de har fått, säger Janne Asplund.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Mikael, 62, omskolar sig – tär på psyke och ekonomi

Trots ett starkt cv och kompetenser som marknaden skriker efter, får Mikael Bergbom inget jobb. Nu håller han på att omskola sig till möbelsnickare.
Johanna Rovira Publicerad 26 juni 2026, kl 09:01
man framför snickerimaskin
Mikael Bergbom har ett välmatat och digert cv och har sökt mellan 200 och 300 jobb. Snart är han färdigutbildad maskinsnickare också. Foto: Mats Andersson

– Jag har jättemycket spring kvar i benen. 

Mikael Bergbom har jobbat som alltifrån trafiklärare till produktchef, i såväl båt-, bil- som energibranschen under sin långa karriär. 

Nu är han 62 år och arbetslös sedan hans jobb som försäljningsansvarig på ett solcellsföretag försvann efter en konkurs för två år sedan. Han har sökt mellan 200 och 300 jobb som säljare och projektledare inom alla tänkbara branscher, men ingen nappade på hans ansökningar förrän han plockade bort både bild och personnummer. Då började kallelserna till intervjuer dimpa ner. 

Men sen tog det stopp igen. 

– Förr eller senare går det inte att dölja att man är över 60. Det är påfrestande när man märker att personkemin funkar och ens erfarenhet och kompetenser passar som hand i handske för många jobb, men man kommer ändå inte vidare. Till slut tappar man självförtroendet, säger Mikael Bergbom. 

Mikael Bergbom är övertygad om att ointresset från arbetsgivarna har med hans ålder att göra. 

– Det känns alltmer som det bara är yngre med lång erfarenhet arbetsgivarna vill ha.  En senior person är ju trots allt tryggare att anställa. Jag har åtminstone fem år kvar i arbetslivet, medan en 25-åring kanske stannar i två år innan han hoppar vidare till nästa jobb. 

Sålde villan och flyttade till Östergötland

Utöver den psykiska påfrestningen att man inte duger för arbetsgivarna är den ekonomiska pressen mest slitsam, menar Mikael Bergbom. Han sålde huset på Värmdö när ekonomin började krackelera och flyttade till ett mycket billigt boende i Östergötland. Men det räcker ändå inte för att täcka de utgifter han har, trots att hans sambo drar den större delen av lasset.  

– Jag har dragit ner på alla onödiga utgifter, tagit bort allt jag kan komma på. Just den här månaden ligger jag under existensminimum.

Omskolar sig till möbelsnickare

Mikael Bergbom är väldigt kritisk till de försämrade a-kassereglerna och den krassa synen på arbetssökande. 

– Jag röstade visserligen fram den här regeringen, men den tycks inte ha en aning om hur den svenska arbetsmarknaden ser ut. Det kanske finns någon enstaka som utnyttjar systemet, men de flesta vill jobba. Inte fan vill jag leva på bidrag. 

Förhoppningsvis slipper han hanka sig fram på aktivitetsstöd så länge till. I fjol hoppade han på en arbetsmarknadsutbildning i Nässjö och i november kommer han att kunna lägga yrket maskinsnickare till sitt cv. 

– Jag trodde i min enfald att jag skulle få behålla samma ersättning under hela kursen, men aktivitetsstödet har sänkts steg för steg. Vissa kursdeltagare riskerar att inte kunna fullfölja utbildningen på grund av ekonomin. Blir jag erbjuden ett jobb hoppar jag av innan jag gått klart. Jag kan inte motivera att stanna med den ersättning jag har. 

Söker jobb på snickerier

Han söker fortfarande arbete, men är fokuserad på snickerijobb. Trots att snickare betraktas som ett bristyrke finns det inga garantier att han får anställning efter utbildningens slut. Många snickerier befinner sig i en svacka och vågar inte anställa, menar Mikael Bergbom. Bara hälften av den omgång snickare som gick ut utbildningen före honom har fått anställning. 

– Att utbilda sig till möbelsnickare är jättekul, men jag hade önskat att utbildningen var lite mer individanpassad, vi har alla olika förutsättningar och vissa av oss hade kunnat gå klart tidigare, säger Mikael Bergbom.