Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Unionen föreslår rullande arbetsförmedling

Unionen i Norrbotten tror att Arbetsförmedlingens neddragningar kan få förödande konsekvenser för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden - minskad personlig kontakt med arbetsförmedlare väntas göra att vägen till nytt jobb blir ännu längre. Nu föreslås att bussar med arbetsförmedlare regelbundet besöker mindre orter.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Jessica Gow/TT
Jessica Gow/TT

I slutet av januari varslade Arbetsförmedlingen 4 500 anställda om uppsägning och i måndags kom besked om att 130 av de 242 lokala kontoren läggs ner. Anledningen till nedskärningarna är de kraftigt minskade anslagen till myndigheten i M-KD-budgeten som klubbades i riksdagen i december.

Främst är det små kontor i glesbygdsområden som försvinner. När kontor läggs ner ersätts många fysiska möten mellan arbetssökande och arbetsgivare med telefon-, chatt- och videomöten.

– Jag förstår att nedskärningarna är nödvändiga utifrån den budget som Arbetsförmedlingen har fått. Men måste verkligen så mycket av den personliga kontakten tas bort, säger Janne Asplund, Unionens regionchef i Norrbotten, där 15 av 20 lokala kontor ska stängas.

Han betonar vikten av att arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden har möjlighet att regelbundet träffa en arbetsförmedlare fysiskt.

– Svaga grupper, som till exempel de som kommer tillbaka till arbetsmarknaden efter långa sjukskrivningar, har fått ett stort stöd av Arbetsförmedlingen. Det kan slå hårt mot dem att ta bort det personliga mötet och säga att de ska sitta hemma vid sin dator och söka jobb i stället. Deras trygghet minskar när de inte har en arbetsförmedlare som coachar dem på samma sätt som tidigare. Många av dem har dessutom varken möjlighet eller kunskap att skypa och hantera datorer. Vi är långt ifrån mogna att digitalisera hela vårt samhälle, säger Janne Asplund.

Unionen har 15 000 medlemmar i Norrbotten, många av dem i glesbygd och i mindre städer. För att de även i framtiden ska kunna träffa arbetsförmedlare fysiskt föreslår Janne Asplund att ambulerande bussar med arbetsförmedlare besöker städer i glesbygden enligt ett schema.

Förslaget skulle inte behöva innebära några större merkostnader för Arbetsförmedlingen.

– Många arbetsgivare ska ha digitala kontakter med arbetssökande. Den kadern kan minskas och i stället åka ut som en rullande arbetsförmedling. Det är ju bara att bygga en buss och fortbilda några arbetsförmedlare så att de får busskort. För mig handlar det om sunt bondförnuft. Jag ser det här förslaget som ett billigt och bra alternativ som Arbetsförmedlingen kan hantera inom den budget som de har fått, säger Janne Asplund.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.