Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Alkohol – Ett svårt men viktigt samtal

Misstänker du som chef att en medarbetare har alkoholproblem? Vänta inte för länge med att ta upp frågan – även om det känns obekvämt och integritetskränkande.
Sofia Broomé Publicerad
Getty Images
Att missbruka alkohol drabbar inte bara den enskilde utan går ofta även ut över jobbet. Getty Images

Ungefär en miljon svenskar har en riskfylld alkoholkonsumtion och 250 000 är beroende av alkohol. De flesta av dem finns ute i arbetslivet.

För de flesta är alkohol en del av det sociala livet och det är helt lagligt att dricka. Trots det upplever många chefer det som laddat att prata med sina medarbetare om alkoholberoende och skadligt bruk.

– Det finns bara en sak som chefer tycker är jobbigare att ta upp och det är om någon luktar illa. Av olika anledningar känns det integritetskränkande, säger Ingela Eriksson, informationsansvarig på Alna, en organisation som ägs av arbetsmarknadens parter och som är experter på skadligt bruk i arbetslivet.

Läs också: Hjälp! Min kollega luktar!

En annan orsak till att situationen blir jobbig är att chefer väntar för länge med det första samtalet.

– Väntar man på att få bevis, då väntar man för länge, konstaterar Ingela Eriksson.

Antalet människor som dricker så mycket alkohol att det kan leda till psykiska, sociala och fysiska problem och skador har ökat de senaste 30 åren. Det är i synnerhet kvinnor som dricker mer men det är fortfarande fler män än kvinnor som är alkoholberoende.

Det finns bra verktyg för att komma till rätta med missbruksproblem på arbetsplatsen.

Alna har utarbetat en modell i tre steg som man rekommenderar chefer att arbeta efter.

1. Orossamtalet. Den senaste forskningen visar att vem som helst kan bli alkoholberoende. Om en person har missbruksproblem brukar chefen oftast känna på sig att det är någonting som inte stämmer, enligt Ingela Eriksson.

Att vara beroende av alkohol behöver inte betyda att man inte kan sköta sitt jobb

Det första samtalet med medarbetaren kan inledas med frågan: ”Hur mår du egentligen?” eller ”Du ser trött ut.”

– Vi kallar det första samtalet för ett orossamtal. Det är inte ovanligt att chefen ringer till oss inför det. Det är väldigt viktigt att varken presentera lösningar eller komma med anklagelser. Man kan utgå från sjukskrivningarna eller att man inte kan passa tider och fråga vad det beror på, säger Ingela Eriksson.

Enligt Ingela Eriksson är en vanlig reaktion att den anställde säger: ”Nej jag har inga problem.” Då får det vara bra med det.

– Vad som än händer känner den anställde sig sedd och blir medveten om att problemen märks, och det är bra, säger hon.

Men att vara beroende av alkohol behöver inte betyda att man inte kan sköta sitt jobb.

– Om den anställde sköter jobbet är det inte arbetsgivarens ansvar att se till att en anställd som är beroende blir rehabiliterad. Alna jobbar utifrån arbetsplatsperspektivet, att man ska kunna sköta sitt jobb, det är utgångspunkten, säger Robin Öberg, konsult med inriktning på chefsrådgivning på Alna.

2. Det uppföljande samtalet. Det är viktigt att följa upp det första samtalet inom två veckor och då kan man fråga: ”Hur upplevde du samtalet?”

– Om personen fortfarande svarar att hen inte har några problem med alkohol kan man släppa det men om det finns problem kommer de förmodligen att bli värre, säger Ingela Eriksson.

Det kan märkas genom att medarbetaren till exempel har börjat skriva konstiga saker på sociala medier eller i mejl och sms till sina kollegor, kommit till jobbet bakfull eller luktat alkohol. Men framför allt att personen har haft allt svårare att sköta sitt jobb, ofta kommit för sent, varit sjukskriven och fått svårt att hålla deadlines.

3. Utredningen. Som arbetsgivare kan man kräva att personen som missköter sitt arbete går med på att man gör en utredning om orsakerna. Ofta visar utredningen att det kan finnas flera orsaker till att man har börjat dricka för mycket, till exempel skilsmässa, dödsfall och familjeproblem.

Läs också: Mer vin och skräpmat på jobbresan

– Som anställd kan man inte tacka nej till en utredning, för då har man tackat nej till sin anställningstrygghet, säger Robin Öberg.

Det betyder alltså att man kan bli uppsagd om man missköter sitt jobb (och säger nej till en utredning).

Utredningen har tre syften: kartläggning av problematiken, att utreda medarbetarens motivation och ta reda på om det finns ett behandlingsbehov. De flesta utredningar leder till någon form av rehabiliteringsåtgärd och det är arbetsgivaren som står för kostnaderna.

– När vi gör en utredning tittar vi brett på psykisk ohälsa, missbruk, livshändelser. Om vi anser att det behövs rekommenderar vi rehabilitering. Det kan vara psykologhjälp och olika typer av terapi. I över hälften av fallen lider den som missbrukar alkohol av psykisk ohälsa, säger Ingela Eriksson.

Efter avslutad behandling är målet att det ska det fungera på jobbet. Enligt Alna är 93 procent av cheferna nöjda efteråt.

Alna gör 125–150 utredningar per år. Varför blir det inte fler med tanke på att det är så många som har allvarliga problem med alkohol?

– Medarbetaren kanske tar ett eget initiativ och söker sig till företagshälsovården eller någon annan vårdgivare. Till skillnad från hos oss, där arbetsgivaren har insyn, råder patientsekretess inom vården. Många av dem som kommer till oss har inte en svår alkoholproblematik. De flesta klara av att självläka. Det kan också vara så att några väljer att säga upp sig efter det första samtalet, säger Ingela Eriksson.

Läs också: Chefen som vann över spriten

Enligt henne visar ny forskning att man inte måste bli nykterist efter att ha missbrukat alkohol.

– Många kan lära sig att dricka kontrollerat trots att man tidigare haft ett skadligt bruk av alkohol, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.