Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Säljare nekades pappaledighet - blev uppsagd

Skosäljaren jobbade så mycket att han knappt hann träffa sin son. Men när han begärde föräldraledighet i fem veckor sade arbetsgivaren nej och krävde att han skulle dra tillbaka sin begäran. När säljaren vägrade valde företaget att säga upp honom.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Enligt Unionen innebar företagets agerande mot säljaren ett brott mot föräldraledighetslagen och förbundet har nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med att sälja skor till återförsäljare i hela landet och jobbet medförde väldigt många resdagar och långa bilresor. De ständiga resorna och den höga arbetsbelastningen gjorde det svårt för honom att förena arbetsliv med föräldraskap. För att få tid att umgås mer med sin ettårige son begärde säljaren därför föräldraledighet i drygt fem veckor, en ledighet som skulle kombineras med semestern i juni och juli.

En vecka senare meddelade bolagets styrelseordförande att det inte skulle fungera att mannen vara borta två månader på sommaren då detta var en viktig försäljningsperiod. Hon påpekade att föräldraledigheten skulle få allvarliga ekonomiska konsekvenser för företaget. Vid sammanlagt tre tillfällen bad styrelseordföranden säljaren att dra tillbaka sin begäran om ledighet.

När han inte gjorde så valde företaget att säga upp honom på grund av arbetsbrist. Men enligt Unionen visar den korta tidsperioden mellan samtalen om ledigheten och uppsägningen att det finns ett samband däremellan. Företagets agerande innebar därför ett missgynnande mot mannen och ett brott mot föräldraledighetslagen. Efter förhandling med Unionen valde bolaget en månad senare att dra tillbaka uppsägningen.

Men problemen tog inte slut där. Bolagets agerande i kombination med säljarens höga arbetsbelastning ledde till att han blev sjuk. Två dagar efter att han sjukskrivit sig begärde styrelseordföranden i ett sms att han skulle bevisa att han verkligen var sjuk. När mannen varit hemma från jobbet åtta dagar fick han ett brev från bolaget där styrelseordföranden konstaterade att man inte fått in något sjukintyg eller förklaring till mannens frånvaro och att man tolkade detta som att han fått ett nytt jobb varpå hon önskade honom lycka till.

Enligt Unionen har bolaget genom sitt brev försökt att provocera mannen att säga upp sig själv och gjort sig skyldiga till kränkande särbehandling. Enligt förbundet har säljaren tydligt meddelat att han var sjuk och inkom senare med ett läkarintyg som intygade att han var oförmögen att arbeta. Därmed hade han följt arbetsgivarens uppmaning att styrka detta, även om det inte var motiverat.

Unionen har nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen för brott mot föräldraledighetslagen och kollektivavtalets lojalitetsplikt. Förbundet kräver sammanlagt 130 000 kronor i skadestånd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.