Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

"Många behöver längre studier"

I onsdags kunde Kollega avslöja att TRR Trygghetsrådet var på gång att utöka hjälpen för uppsagda tjänstemän. Nu är det nya avtalet påskrivet.
– Det är en väsentlig förbättring av nuvarande omställningsavtal, säger Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen och styrelseledamot i TRR.
David Österberg Publicerad
Mego-Studio/Colourbox.com
"Vi vet att många tjänstemän behöver längre studier för att skaffa sig den kompetens de behöver. Den här studieersättningen skapar betydligt bättre förutsättningar för att göra det", säger Niklas Hjert. Mego-Studio/Colourbox.com

Genom Trygghetsrådet, TRR, kan privatanställda tjänstemän som blivit uppsagda få hjälp att hitta ett nytt jobb. Verksamheten finansieras av 35 000 företag som är anslutna till Svenskt Näringsliv. De senaste åren har TRR inte gjort av med de pengar som kommit in och har därför ett överskott på närmare tio miljarder kronor.

Nu har styrelsen för TRR, som består av företrädare från Svenskt Näringsliv och den fackliga arbetsmarknadsparten PTK, enats om att utöka omställningsavtalet. Från den 1 januari i år kan tjänstemän få sina studier betalda i upp till två år.

– Det är en väsentlig förbättring av omställningsavtalet. Vi vet att många tjänstemän behöver längre studier för att skaffa sig den kompetens de behöver. Den här studieersättningen skapar betydligt bättre förutsättningar för att göra det, säger Niklas Hjert.

Dessutom kan TRR numera hjälpa tjänstemän som sagts upp på grund av sjukdom. Tidigare hade bara den som blivit av med jobbet på grund av arbetsbrist den rätten.

– Vi vet sedan tidigare genom försöksverksamhet att TRR har varit väldigt framgångsrika i sitt sätt att arbeta med den gruppen, säger Niklas Hjert.

Hur överens har PTK och Svenskt Näringsliv varit i förhandlingarna?
– Vi har diskuterat de här frågorna tidigare. Det finns en samsyn i behovet av kompetensutveckling.

Hur har TRR:s överskott kunnat bli så stort?
– Det handlar om två saker. Dels har vi haft en god arbetsmarknad vilket har inneburit att inte så många tjänstemän har blivit uppsagda, dels har vi haft duktiga kapitalförvaltare.

Arbetsgivarna får också del av överskottet genom att medlemsföretagen slipper betala avgiften till TRR. Hur länge avgiftsbefrielsen består är omöjligt att sia om, enligt Niklas Hjert.

– Det styrs av så många faktorer, främst av läget på arbetsmarknaden. Men det handlar sannolikt om några år framöver. Vi kommer aldrig äventyra TRR:s verksamhet.

Läs också: Arbetslösa kan få studier betalda

Kan få 70 procent av lönen

* Den som fyllt 40 år och har rätt till omställningsstöd kan få studieersättning i maximalt fyra terminer.

* TRR ska pröva personens behov av utbildning och om utbildningen förbättrar chansen att få ett nytt jobb.

* Ersättningen beräknas som om personen sökt och beviljats studiestöd från CSN, oavsett om personen tar ut eller har rätt till studiestöd.

* Ersättningen ska, tillsammans med studiestöd, ge 70 procent av tidigare lön under de första två terminerna. Därefter 50 procent. Taket är 1,4 prisbasbelopp per månad (2019 års prisbasbelopp är 46 500 kronor).

* Personer som har fyllt 57 år har inte rätt till studiestöd från CSN. För de personerna bestäms ersättningen som om de hade varit berättigade till studiestöd. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Arbetsgivare sänker krav på erfarenhet

Allt fler arbetsgivare sänker sina krav på erfarenhet och utbildning när de söker personal. Det slår Arbetsförmedlingen fast i en ny rapport. Förändringen beror på kompetensbrist – och kan göra det lättare för arbetslösa att få jobb.
Noa Söderberg Publicerad 4 juni 2025, kl 06:01
En skylt hos Arbetsförmedlingen, med jobbsökare i bakgrunden.
Arbetsgivare sänker sina krav på erfarenhet och utbildning i cv:n när de rekryterar ny personal. Det visar en rapport från Arbetsförmedlingen. Människor som har varit i arbetslöshet under lång tid kan därför få jobb lättare, enligt myndigheten. Kompetensbristen och matchningsproblemen leder också till att nya jobbtillfällen inte skapas. Foto: Johan Nilsson/TT

Svenska arbetsgivare har så stora problem att hitta rätt personal att de sänker sina krav på både erfarenhet och utbildning. Det har blivit stadigt vanligare de senaste tio åren.

Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Myndigheten har studerat så kallade ”ej tillsatta platser” – alltså tillfällen där arbetsgivare skulle vilja anställa någon, men inte har gjort det eftersom de inte har hittat rätt personal. År 2023 fanns det 96.000 sådana oskapade jobb i Sverige, enligt myndigheten. Fenomenet är vanligast hos privata företag.

Omkring 30 procent av de företag som har upplevt problemet säger att de, som en konsekvens, har sänkt sina krav på erfarenhet och utbildning när de söker personal. Det är nära en fördubbling jämfört med för tio år sedan.

Beror på kompetensbrist – redan anställda får jobba mer

De sänkta kraven beror alltså på att arbetsgivarna upplever det svårt att hitta kompetent personal. Det leder till att nya tjänster inte ens utannonseras, vilket i sin tur leder till att redan anställda får jobba mer. Var femte företag som har sådana tomma platser säger också att de har fått tacka nej till en order på grund av kompetensbristen.

Kan leda till att långtidsarbetslösa får jobb

Samtidigt kan de sänkta kraven leda till att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden lättare kan få jobb, enligt Arbetsförmedlingen. I mars månad var 485.700 personer arbetslösa i Sverige, enligt SCB:s undersökning.

– Arbetsförmedlingen har flera verktyg för att stötta arbetsgivare som är öppna för att bredda sin rekrytering, så som subventionerade anställningar och praktik, säger Victor Tanaka, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.

Saknar människor med rätt kompetens

Arbetsförmedlingens undersökning ”Rekryteringsproblem och dess konsekvenser” bygger på enkätfrågor som har ställts till arbetsgivare en gång i halvåret under tio års tid, från 2013 till 2023. Rapporten visar att kompetensbrist och matchningsproblem har ökat i Sverige under den perioden. Problemet har ökat oberoende av konjunkturförändringarna, enligt myndigheten.