Hoppa till huvudinnehåll
Strejk

Så ofta strejkar Unionen

Under Unionens tio första år har förbundet sammanlagt tagit till strejkvapnet sex gånger vid konflikter med arbetsgivarorganisation och företag. Det innebär att Unionen hamnar på tredje plats om man listar antalet strejker bland de svenska fackförbunden.
Anita Täpp Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Unionen tog ut sina medlemmar på Svensk Bilprovning i strejk under våren 2012. Fredrik Sandberg/TT

Facket kan ta till strejk vid konflikter både på förbundsnivå och lokal nivå. Vid det förstnämnda handlar det om tvist där en arbetsgivarorganisation är motpart. Vid det andra tvistar man i stället med ett företag, oftast beroende på att det inte är med i någon arbetsgivarorganisation.

Under Unionens två första år, efter att det bildades 2008, uppstod inga konflikter som ledde till strejk vare sig på förbundsnivå eller lokal nivå.

2009 resulterade dock en tvist med Almega Tjänsteföretagen, som gällde ett nytt kollektivavtal för Apoteksbranschen, till att ett varsel trädde i kraft. Men det handlade då inte om strejk utan om blockadåtgärder som omfattade ett 80-tal anställda vid Apotekets kundcentrum i Kalmar. Efter nära två och en halv månad var konflikten löst.

Läs mer: Unionen varslar om konflikt mot Apoteket

Först 2012 var det dags att ta till strejkvapnet, och då vid fyra konflikter.

En var med Svenska Flygbranschen och gällde ett nytt branschavtal för kabinpersonal. Strejken innebar att 458 anställda vid tre flygbolag lade ner arbetet. Även om den bara pågick i några dagar blev den kostsam för bolagen. Enligt en beräkning var den direkta ekonomiska förlusten cirka 10 miljoner kronor.

Läs mer: Strejk på Arlanda

En annan var Unionens konflikt med Almega Tjänsteföretagen om ett nytt branschavtal som ledde till att 400 anställda vid 88 av Svensk Bilprovnings stationer lade ner arbetet. Även det blev en kortvarig strejk. Efter två dagar var man överens om ett nytt avtal.

Läs mer: Unionen varslar om strejk

2013 verkställdes ett varsel om strejk på lokal nivå, vid ett callcentret Focus CRS i Fränsta i Medelpad, sedan arbetsgivaren vägrat teckna kollektivavtal åt de anställda. Strejken, som pågick i drygt tre månader, resulterade dock inte i något avtal. I stället beslöt ägaren, investeringsbolaget Peak Partners, att lägga ned företaget.

Läs mer: Fränstastrejken – vad handlade det om?

Sedan dess har det varit lugnt vad gäller strejker bland Unionens medlemmar. Under 2018 utbröt för övrigt endast en strejk på den svenska arbetsmarknaden, när Svensk pilotförening gick ut i strejk vid en tvist mot Ryanair.

Läs också: Måste jag strejka?

Läs också: Lockout – så funkar det

 

Lista över strejker på förbundsnivå 2008 – 2018

SAC Syndikalisterna: 14 utbrutna strejker

Hamnarbetarförbundet: 10 (varav en övertidsblockad)

Unionen: 5

Svensk Pilotförening: 5

Livsmedelsarbetarförbundet: 4

Byggnadsarbetareförbundet: 3

Vårdförbundet: 3

Svenska Elektrikerförbundet: 2

Sjöbefälsföreningen: 2

Transportarbetareförbundet: 2

Teaterförbundet: 2

Kommunalarbetareförbundet: 2

Seko: 2

Handelsanställdas förbund: 1

Målareförbundet: 1

Finansförbundet: 1

Fastighetsanställdas förbund: 1

Pappersarbetarförbundet: 1

Tillägg:

I en kommentar till statistiken om strejker på förbundsnivå påpekar Per Ewaldsson, chefsjurist på Medlingsinstitutet, till GP, Göteborgsposten, att den inte ger någon fulltäckande bild av hur det är med konfliktläget på arbetsmarknaden, exempelvis beroende på att också andra stridsågärder som olika slags blockader kan tas till.

Unionen:

Tvister på förbundsnivå = motparten är ett arbetsgivarförbund

Tvister på lokal =  motparten är ett företag

2008
Ingen tvist med varsel om stridsåtgärder.

2009
Förbundsnivå:  Två tvister med varsel. Ett av dem trädde i kraft men handlade inte om strejk utan om blockadåtgärder.
Lokal nivå: Ingen tvist med varsel.

2010
Förbundsnivå:  Unionen var part i en tvist med varsel som dock inte trädde i kraft.
Lokal nivå: En tvist med varsel, vilket inte trädde ikraft.

2011
Förbundsnivå: Ingen tvist med varsel.
Lokal nivå:  Två tvister med varsel, men inget trädde ikraft.

2012
Förbundsnivå: Fem tvister med varsel, var av fyra resulterade i strejker.
Lokal nivå: Två tvister med varsel, men inget trädde i kraft.

2013
Förbundsnivå: Ingen tvist med varsel.
Lokal nivå: Två tvister med varsel, varav den ena ledde till strejk.

2014
Förbundsnivå: Ingen tvist med varsel.
Lokal nivå: Fem tvister med varsel, inget verkställdes.

2015
Ingen tvist med varsel.

2016
Förbundsnivå: Sju tvister med varsel, men inget trädde i kraft
Lokal nivå: Ingen tvist med varsel

2017
Ingen tvist med varsel.

2018
Ingen tvist med varsel.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Strejk

Teslastrejken är över: ”Elon Musk står som vinnare”

Elon Musk har segrat. Det säger forskaren German Bender om Teslastrejkens slut. Unionen försvarar sympatiåtgärderna, trots att de inte ledde till något avtal.
Noa Kristiansson Publicerad 17 augusti 2026, kl 10:27
Elon Musk gör tummen upp utanför en amerikansk rättegångssal.
Teslastrejken avslutas utan kollektivavtal för Tesla. Forskaren German Bender säger att Elon Musk står som vinnare, även om facken haft brett stöd och pressat fram vissa förbättringar. Godofredo A. Vásquez/AP

IF Metalls strejk på Tesla är över. Det innebär att även Unionen, som har krävt kollektivavtal för företagets tjänstemän, går bet.

– Det är ett nederlag att den här striden inte vanns av facket, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Tjänstemännen gick aldrig ut i strejk på Tesla. IF Metall låg ”en bit före i det arbete med medlemsförankring, diskussion och stöd som man behöver ha”. Det sade Wästfelt till Kollega i oktober 2023.

I dag vill han inte säga något om hur många Unionenmedlemmar som finns kvar på Tesla, eller hur facket stöttar dem nu.

– Men det är klart att, förutom att Tesla är unikt så är det unikt att det i modern tid har varit en konflikt under lång tid. Så det är klart att det är mycket känslor hos många inblandade, som vi på ett ansvarsfullt sätt kommer hantera.

Unionen försvarar blockad mot Teslas underleverantörer

I stället har förbundet gett sig in i konflikten genom så kallade sympatiåtgärder, riktade mot Teslas underleverantörer. Det har inneburit att tjänstemän på totalt sju företag har slutat göra jobb som gäller Tesla. Till exempel att besiktiga Tesla-bilar eller installera bolagets laddstolpar.

Strategin är omdiskuterad, bland annat eftersom den påverkar företag som redan har kollektivavtal. Men Martin Wästfelt säger att sympatiåtgärderna har varit ”ett viktigt vapen” som försvårat för Tesla.

– Vår bedömning är att det har bidragit. Men hade de varit tillräckliga, då hade Tesla skrivit på avtal, säger han och fortsätter:

– Vi står upp för att sympatiåtgärder behövs i vår modell. De är viktiga, och de ska användas ansvarsfullt som alla konfliktåtgärder.

Så du ser inte att slutet på den här strejken kan påverka hur ni tänker kring sympatiåtgärder i framtiden?

– Nej.

Martin Wästfelt har tidigare sagt till Kollega att det är avgörande för den svenska modellen att bolag som Tesla accepterar kollektivavtal. Men trots förlusten är modellen inte hotad, säger han nu.

– Den fackliga styrkan hade varit större om IF Metall hade lyckats, men modellen är inte svag eller hotad till följd av det här nederlaget.

Han ser inte heller att förlusten gör det aktuellt för facken att kräva någon särskild lagstiftning.

”Elon Musk står som vinnare”

German Bender är utredningschef på den fackliga tankesmedjan Arena Idé. Även han konstaterar att Teslastrejken är ett nederlag.

– Elon Musk står som vinnare, helt klart. Tesla får fortsätta sin verksamhet utan kollektivavtal.

Däremot tror han inte att förlusten kommer inspirera andra arbetsgivare att välja samma strategi som Tesla.

– Då riskerar man ju att ställas inför det Tesla ställdes inför. En nästan tre år lång strejk mot den samlade svenska fackföreningsrörelsen, med de kostnader och det anseendetapp som det leder till.

Enligt uppgifter till Sveriges Radio betalade bolaget omkring en och en halv årslön till varje strejkare för att sluta.

Facken bygger ju hela sin verksamhet på tyngden i ett strejkhot. Blir det inte lättare för arbetsgivare i allmänhet att avfärda fackliga krav efter en så här stor principförlust?

– Jag tror att det hade varit lättare för arbetsgivarna om IF Metall inte hade tagit den här striden. Då hade man ju visat att man låter sig köras över utan någon som helst fajt, säger German Bender.

Teslastrejken gav bättre villkor men inget avtal

Trots förlusten säger Bender att ”nettoeffekten” av strejken har varit positiv för facken: Människor i Sverige har lärt sig om kollektivavtal, fackföreningar och hur arbetsmarknaden fungerar. Opinionsmätningar har visat ett starkt stöd för strejken och en skepsis mot Tesla. Dessutom har villkoren förbättrats för mekanikerna på Tesla, menar Bender. 

Teslastrejken – detta har hänt

Oktober 2023: IF Metall varslar om strejk för mekanikerna på Tesla, efter långa förhandlingar och flera års medlemsorganisering. Målet är att få kollektivavtal. Unionen meddelar att de också har krävt och förhandlat om kollektivavtal, men går inte ut i strejk.

November 2023: Fackförbundet ST blir det första tjänstemannaförbundet som ansluter till strejken. Tillsammans med SEKO varslar man om sympatiåtgärder på Postnord. Det kommer senare att få stor påverkan på konflikten, eftersom Tesla får problem att leverera registreringsskyltar till nya bilköpare.

Maj 2024: Unionen ger sig in i konflikten. Genom sympatiåtgärder på Dekra Industrial, som bland annat besiktigar industriutrustning och maskiner, hoppas man göra det svårare för Tesla att fortsätta vägra kollektivavtal. Tjänstemännen på Tesla tas dock inte ut i strejk.

Oktober 2025: Strejken passerar tvåårsdagen och läget är fortsatt låst. Unionen har nu inlett sympatiåtgärder på totalt sex företag.

Augusti 2026: IF Metall meddelar att strejken avbryts efter att de sista kvarvarande strejkarna har köpts ut och lämnat Tesla.