Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Facket kan ta till strejk vid konflikter både på förbundsnivå och lokal nivå. Vid det förstnämnda handlar det om tvist där en arbetsgivarorganisation är motpart. Vid det andra tvistar man i stället med ett företag, oftast beroende på att det inte är med i någon arbetsgivarorganisation.
Under Unionens två första år, efter att det bildades 2008, uppstod inga konflikter som ledde till strejk vare sig på förbundsnivå eller lokal nivå.
2009 resulterade dock en tvist med Almega Tjänsteföretagen, som gällde ett nytt kollektivavtal för Apoteksbranschen, till att ett varsel trädde i kraft. Men det handlade då inte om strejk utan om blockadåtgärder som omfattade ett 80-tal anställda vid Apotekets kundcentrum i Kalmar. Efter nära två och en halv månad var konflikten löst.
Läs mer: Unionen varslar om konflikt mot Apoteket
Först 2012 var det dags att ta till strejkvapnet, och då vid fyra konflikter.
En var med Svenska Flygbranschen och gällde ett nytt branschavtal för kabinpersonal. Strejken innebar att 458 anställda vid tre flygbolag lade ner arbetet. Även om den bara pågick i några dagar blev den kostsam för bolagen. Enligt en beräkning var den direkta ekonomiska förlusten cirka 10 miljoner kronor.
Läs mer: Strejk på Arlanda
En annan var Unionens konflikt med Almega Tjänsteföretagen om ett nytt branschavtal som ledde till att 400 anställda vid 88 av Svensk Bilprovnings stationer lade ner arbetet. Även det blev en kortvarig strejk. Efter två dagar var man överens om ett nytt avtal.
Läs mer: Unionen varslar om strejk
2013 verkställdes ett varsel om strejk på lokal nivå, vid ett callcentret Focus CRS i Fränsta i Medelpad, sedan arbetsgivaren vägrat teckna kollektivavtal åt de anställda. Strejken, som pågick i drygt tre månader, resulterade dock inte i något avtal. I stället beslöt ägaren, investeringsbolaget Peak Partners, att lägga ned företaget.
Läs mer: Fränstastrejken – vad handlade det om?
Sedan dess har det varit lugnt vad gäller strejker bland Unionens medlemmar. Under 2018 utbröt för övrigt endast en strejk på den svenska arbetsmarknaden, när Svensk pilotförening gick ut i strejk vid en tvist mot Ryanair.
Läs också: Måste jag strejka?
Läs också: Lockout – så funkar det
SAC Syndikalisterna: 14 utbrutna strejker
Hamnarbetarförbundet: 10 (varav en övertidsblockad)
Unionen: 5
Svensk Pilotförening: 5
Livsmedelsarbetarförbundet: 4
Byggnadsarbetareförbundet: 3
Vårdförbundet: 3
Svenska Elektrikerförbundet: 2
Sjöbefälsföreningen: 2
Transportarbetareförbundet: 2
Teaterförbundet: 2
Kommunalarbetareförbundet: 2
Seko: 2
Handelsanställdas förbund: 1
Målareförbundet: 1
Finansförbundet: 1
Fastighetsanställdas förbund: 1
Pappersarbetarförbundet: 1
I en kommentar till statistiken om strejker på förbundsnivå påpekar Per Ewaldsson, chefsjurist på Medlingsinstitutet, till GP, Göteborgsposten, att den inte ger någon fulltäckande bild av hur det är med konfliktläget på arbetsmarknaden, exempelvis beroende på att också andra stridsågärder som olika slags blockader kan tas till.
Tvister på förbundsnivå = motparten är ett arbetsgivarförbund
Tvister på lokal = motparten är ett företag
2008
Ingen tvist med varsel om stridsåtgärder.
2009
Förbundsnivå: Två tvister med varsel. Ett av dem trädde i kraft men handlade inte om strejk utan om blockadåtgärder.
Lokal nivå: Ingen tvist med varsel.
2010
Förbundsnivå: Unionen var part i en tvist med varsel som dock inte trädde i kraft.
Lokal nivå: En tvist med varsel, vilket inte trädde ikraft.
2011
Förbundsnivå: Ingen tvist med varsel.
Lokal nivå: Två tvister med varsel, men inget trädde ikraft.
2012
Förbundsnivå: Fem tvister med varsel, var av fyra resulterade i strejker.
Lokal nivå: Två tvister med varsel, men inget trädde i kraft.
2013
Förbundsnivå: Ingen tvist med varsel.
Lokal nivå: Två tvister med varsel, varav den ena ledde till strejk.
2014
Förbundsnivå: Ingen tvist med varsel.
Lokal nivå: Fem tvister med varsel, inget verkställdes.
2015
Ingen tvist med varsel.
2016
Förbundsnivå: Sju tvister med varsel, men inget trädde i kraft
Lokal nivå: Ingen tvist med varsel
2017
Ingen tvist med varsel.
2018
Ingen tvist med varsel.
Strejken på Systembolaget närmar sig. Den 10 juni kommer anställda på huvudkontoret och lagerdepåer att lägga ned sitt arbete. Att Unionen, och en rad andra fack, valt att varsla om strejk handlar i huvudsak om butikspersonalens deltidsarbete. Medlemmarnas deltidskontrakt gör att många har svårt att leva på sin lön.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tycker att förbundet driver rätt frågor och då särskilt fokuset på att få bukt med den oplanerade mertiden.
- Jag har jobbat på Systembolaget i 35 år och att höja kontrakten har varit vår viktigaste fråga hela tiden. Vi är glada att det här kommer upp till ytan och uppskattar att Unionens centrala ombudsman har satt sig in i våra frågor.
Unionenklubben och Systembolagets ledning har samsyn kring många av frågorna om deltidskontrakten. De senaste åren har ett partgemensamt arbete pågått som lett till att andelen heltidare i företaget har gått från 13 procent 2022 till 32 procent idag. Motståndet mot mertidsersättningen finns på annat håll, enligt Robert Adrell.
- Vår uppfattning är att det är Svensk handel – och inte vår ledning – som bromsar här. Vi skulle kunna utplåna stor del av mertiden om vi ville, säger han.
Att det är personal på huvudkontoret och depåerna omfattas av strejkvarslet trots att det är personalen i butikerna som har deltidskontrakt är inget konstigt enligt klubbordföranden.
- Det är effekten av varslet som är det viktiga. Vi har glädjen att vara i samma riksklubb allihop, vilket innebär att vi har en väldig solidaritet med varandra. Dessutom har mer än hälften av personalen på huvudkontoret jobbat i butik så de vet hur vi har det, säger Robert Adrell.
