Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Skivbolaget som kom igen

Sveriges största skivbolag för klassisk musik drabbades av ett rejält bakslag för fem år sedan när cd-försäljningen rasade. Men Naxos har lyckats komma igen – 2017 gjorde de sitt bästa resultat någonsin.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Per Knutsson
För några år sedan talades det om musikbranschens död. Men i dag görs fler inspelningar än någonsin, enligt Måns Uggla och Håkan Lagerqvist. Håkan Lagerqvist är övertygad om att musikbranschen överlever framtida teknikförändringar. ”I dag finns 200 miljoner betalande musiklyssnare, men potentialen tros vara 900 miljoner.” Per Knutsson

I ett industriområde några kilometer från Örebro centralstation har skivbolaget och distributören Naxos Sweden sina lokaler. Bolaget, som ingår i en internationell koncern, bildades 1993 med Håkan Lagerqvist som delägare. Att han började intressera sig för att sälja klassisk musik var mer eller mindre en slump.

– Musik har alltid varit viktigt för mig, men från början kunde jag inget om klassisk musik. Jag tänkte att det måste finnas fler som jag – som tycker om musiken, bara de får hjälp att hitta den. Det är härligt att få jobba med sin hobby, att få föra ut musik – för musik mår väl alla bra av, säger Håkan Lagerqvist när han tar emot på kontoret en förmiddag i slutet av oktober.

När Naxos skivor började distribueras i Sverige ökade försäljningen kraftigt i flera år. Bakom framgången låg att skivbolaget introducerade en för branschen helt ny affärsidé med lågprisprodukter.

– Vår vision var att göra klassisk musik tillgänglig för alla. Då måste priset komma ner på en nivå som alla har råd med, säger Håkan Lagerqvist.

Det var möjligt att hålla låga priser genom att bland annat göra nyinspelningar av klassiska verk med musiker, orkestrar och dirigenter som inte var internationellt kända.

När den illegala nedladdningen av musik tog fart i början av 2000-talet sjönk cd-försäljningen av pop- och rockmusik drastiskt. Till en början märkte inte Naxos Sweden, som specialiserat sig på klassisk musik och jazz, av omställningen.

– Våra kunder är lite äldre och mer konservativa. Det är naturligt att ny teknik anammas snabbare av yngre människor än av äldre, säger Håkan Lagerqvist.

Men tiden kom i kapp företaget och 2011 och 2012 blev två svåra år då försäljningen dök och företaget gjorde förluster på omkring 2,5 miljoner kronor. I den vevan tvingades företaget säga upp 18 av 25 anställda.

– Det fanns en stor förståelse hos alla anställda när vi var tvungna att göra uppsägningar. Men det var några riktigt tunga år. Jag vet inte om det är möjligt att göra sådana förändringar utan att folk mår dåligt, säger Håkan Lagerqvist.

Stephan Jansson är label manager och väljer bland annat vilka skivbolag som Naxos Sweden ska samarbeta med. Han har varit anställd i företaget i nästan 20 år och är en av dem som blev kvar efter neddragningarna 2013.

– Det är en förmån att få jobba med något som man tycker om. Men det är inte bara kul att bli kvar när många får gå. Det är goa vänner som försvinner.

Men den negativa trenden vände 2015 och 2017 redovisade bolaget sitt bästa resultat någonsin.

– Det känns otroligt att det går så bra som det gör, med tanke på de svåra åren och de förändringar vi tvingades göra. Nu har vi anpassat kostymen och hittat rätt nivå för antalet anställda i förhållande till omsättningen. Dessutom har intäkterna för de digitala inspelningarna ökat, säger Håkan Lagerqvist.

Det är också streamingintäkter från de digitala plattformarna som ökar mest – med omkring 40 procent i år jämfört med 2017.

– En skiva säljer man bara en gång. Men varje gång ett spår spelas på Spotify får vi lite ersättning. Den musik som vi äger och ger ut digitalt kan dessutom streamas globalt. Det är en stor marknad, säger Måns Uggla, label manager.

På väggarna i lokalerna hänger guldskivor efter stora försäljningsframgångar – utmärkelser från en svunnen tid då den fysiska försäljningen var viktig. Även om allt fler lyssnar på musik digitalt och cd-försäljningen fortsätter att minska är cd fortfarande det enda alternativet för många som lyssnar på klassisk musik.

– Att lyssna på en orkesterinspelning på en cd i en bra ljudanläggning är något helt annat än att lyssna på Spotify i mobilen. Ljudet är så komprimerat i Spotify. Du hör bara basen och diskanten, säger Måns Uggla.

Andra – främst jazzanhängare – har fått upp ögonen för bolagets vinylskivor igen och försäljningen har fått ett uppsving de senaste åren.

– Den analoga tekniken fångar upp mer brus som man skulle uppleva det om man stod framför en musiker, säger Håkan Lagerqvist.

Musikindustrin är en bransch som ständigt utvecklas. Den största förändringen som har skett sedan bolaget startade 1993 är möjligheten att köpa och dela musik via digitala streaming- och nedladdningstjänster. Håkan Lagerqvist är samtidigt övertygad om att fler förändringar står för dörren.

Artificiell intelligens gör till exempel redan att allt fler använder sig av smarta högtalare, som kan spela upp musik med hjälp av ett aktiveringsord.

– Ett annat beteende kommer att styra hur vi lyssnar på musik. Hur ska vi då se till att musiken kommer från oss när du säger att du vill lyssna till middagsmusik? Vi står inför nya utmaningar hela tiden, säger Håkan Lagerqvist.

NAXOS SWEDEN

  • Bildades 1993 och ingår i en internationell koncern med huvudkontor i Hongkong.
  • Sveriges största distributör av klassisk musik och jazz, såväl fysiskt – cd, vinyl och dvd – som digitalt på streaming- och nedladdningstjänster som Spotify, iTunes och Apple Music.
  • Bolaget representerar nästan 600 olika skivmärken, som till exempel BIS, Chandos, ECM och Hyperion.
  • Omsättning: 23 miljoner kronor 2017.
  • Resultat 2017: 1,5 miljoner kronor, en ökning med 77 procent jämfört med 2016.
  • Antal anställda: sju.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI tar inte ditt jobb – än så länge

AI:s intåg på arbetsmarknaden har inte lett till ökade uppsägningar bland tjänstemän i stort. Det visar en analys som TRR har gjort. Men det finns branscher där AI kan ha orsakat uppsägningar.
David Österberg Publicerad 12 maj 2026, kl 06:03
Robot sitter vid en laptop på ett kontor, som illustration till AI på arbetsplatsen och hur tekniken kan påverka tjänstemannajobb.
Införandet av AI-verktyg på svenska arbetsplatser har inte lett till omfattande uppsägningar. Men vissa yrken är mer utsatta än andra. Colourbox

Många tjänstemän har arbetsuppgifter som helt eller delvis kan utföras av AI-verktyg. Det gäller exempelvis anställda inom IT, marknadsföring, HR, administration och försäljning. Men hittills har AI:s intåg inte orsakat uppsägningar på bred front, enligt en analys som omställningsorganisationen TRR har gjort.

I analysen har TRR använt ett index som visar hur stor del av arbetsuppgifterna i ett yrke som är exponerat för AI. Därefter har de undersökt om antalet uppsagda tjänstemän är större i yrken som är högt AI-exponerade.

– Vi kan inte se att andelen uppsägningar inom yrken med hög AI-exponering har ökat. Den har legat konstant under de tre år som vi har tittat på, säger Jacob Grönlund, arbetsmarknadsanalytiker på TRR.

Kan ersätta personal inom kundtjänst

Samtidigt finns en del tecken på att AI-verktyg kan ha orsakat uppsägningar. Flera rådgivare hos TRR har mött personer som anger att de har blivit uppsagda för att deras arbetsgivare infört AI-verktyg. Det gäller exempelvis medicinska sekreterare som blivit ersatta av AI-baserade journalsystem. Även personal inom kundtjänst och kontaktcenter kan delvis ha blivit ersatt av AI-verktyg.

TRR kan också se att en del administrativa roller kan bli överflödiga när digitala stödsystem införs. Dessutom finns enstaka fall av uppsägningar på grund av AI inom mjukvaruutveckling, reklam, programmering och spelutveckling.

Det tyder, enligt TRR, på att AI-relaterade effektiviseringar kan få större genomslag framöver.

– Vi befinner oss fortfarande i en experimentfas. Både företag och medarbetare undersöker ju just nu hur man kan bli mer produktiv med hjälp av AI. Men huruvida det kan leda till uppsägningar är för tidigt att säga, säger Jacob Grönlund.

Ska man vara orolig som tjänsteman?

– Man ska inte vara orolig, men observant på de förändringar som sker och i största möjliga mån försöka förstå hur det kan påverka ens jobb framöver. Man behöver kanske se över sitt behov av kompetensutveckling och där kan vi som omställningsorganisation vara ett stöd.

AI kan göra kundanalyser och testa programvara

 I en rapport från Unionen från förra året syns en liknande utveckling. Rapporten baseras på en undersökning bland förbundets klubbar. Enligt den har 67 procent av företagen infört AI i verksamheten. Det är en kraftig uppgång sedan hösten 2023 då motsvarande andel var 29 procent.

AI används bland annat för att hantera kundkontakter, ersätta eller komplettera kundtjänst, sammanfatta texter, göra kundanalys och att testa programvara.

Enligt rapporten är det svårt att veta om AI har börjat ta tjänstemännens jobb. För en yrkesgrupp – administration och kundtjänst – finns dock en del som tyder på att det kan vara så. Mellan hösten 2023 och hösten 2025 minskade antalet anställda i den gruppen med 49 000 personer. Nedgången kan bero på dåliga tider, men också på att deras arbetsuppgifter har automatiserats med AI.

AI kan snart orsaka uppsägningar

I övriga yrkesgrupper finns inte någon liknande kraftig nedgång. Unionens klubbar tror inte heller att AI hittills har haft någon negativ påverkan på personalstyrkan. De kommande åren kan det komma att ändras. Drygt 20 procent av klubbarna svarar att personalstyrkan kommer att minska på grund av planerade AI-implementeringar.