Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Avmattad tillväxt i fordonsindustrin

Goda tider för tjänstesektorn – sämre för byggbolagen och fordonsindustrin. Det visar Unionens konjunkturprognos för 2019.
Publicerad
Colourbox och Volvo Cars
Enligt Unionens prognos går fordonsindustrin mot sämre tider 2019. Colourbox och Volvo Cars

Svensk ekonomi är stark med investeringar på rekordnivåer. Dessutom är optimismen på landets företag god och sysselsättningen växer. Det visar den konjunkturprognos för nästa år som Unionen har gjort.

Men det finns också en hel del orosmoln. Ett sådant är det minskande bostadsbyggandet. Enligt prognosen minskar byggandet med 15 procent nästa år och i sämsta fall kan det dra Sverige in i en lågkonjunktur. Anledningen är att byggsektorn är en viktig marknad för industrin.

– Om efterfrågan från omvärlden viker samtidigt som byggandet i Sverige minskar kraftigt så utsätts delar av svensk industri för en tuff situation, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.

Även fordonsindustrin går mot sämre tider. Branschen räknar med minskad försäljning och orderingången har bromsat in rejält. För första gången på tre år tror landets Unionenklubbar att antalet anställda inte kommer att öka.

Men på Volvo AB har Stefan Nordqvist, ordförande i Unionenklubben, ännu inte märkt av någon nedgång.

– Det har länge talats om att efter uppgång kommer nedgång, men vi har inte riktigt märkt av det ännu. Orderingången ser bra ut och rapporterna vi får från företaget säger att det går bra. Det gäller även nyanställningar. Inom till exempel produktutveckling står vi inför ett stort teknikskifte och behöver nyanställa rätt många personer, säger han.

Inte heller på Volvo Personvagnar har orderingången minskat.

– Vår verksamhet går fortfarande väldigt bra. Vi ser inga tecken på en inbromsning. Vi säljer allt som vi producerar, säger Jörgen Olsson, Unionens klubbordförande.

Lastbilstillverkaren Scania har redan i år märkt av en minskad orderingång, jämfört med 2017. Trots det ser det närmaste halvåret bra ut, enligt Mari Carlquist, klubbordförande i Södertälje.

– Men vi borde ha ett bättre resultat med tanke på de investeringar vi har gjort och det läge vi har, säger hon.

De branscher det går bäst för i Sverige finns inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn. De har skruvat upp sina förväntningar inför framtiden, enligt konjunkturprognosen.

Text: David Österberg, Kamilla Kvarntorp och Ola Rennstam

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.