Medlingsinstitutet, MI, har titta på löneutvecklingen i 383 yrken från 2014 till och med 2017.

Bland de yrken som hade högre löneökningstakt än genomsnittet fanns både manligt dominerade – exempelvis vissa typer av ingenjörer och IT-arkitekter - och kvinnligt dominerade – bland andra sjuksköterskor, undersköterskor och lärare. Eftersom de kvinnligt dominerade yrkena tillhör de största på arbetsmarknaden har den totala löneskillnaden mellan män och kvinnor minskat.

Under perioden minskade löneskillnaden mellan kvinnor och män med 1,9 procentenheter. Men bara 0,7 procentenheter, lite mer än en tredjedel, berodde på ökningar av kvinnornas löner. Resten av den minskade skillnaden hänger i stället ihop med strukturella faktorer, exempelvis ändrad yrkes- eller ålderssammansättning.

Trots minskade skillnader är glappet fortfarande stort: 2017 var kvinnors genomsnittliga lön 11,3 procent lägre än männens.

Skillnaderna syns även om man tittar på vilka yrken som toppar listan över de 20 högst respektive lägst avlönade yrkena 2017. Bland de 20 högst avlönade yrkena finns ett som är kvinnodominerat: Klinik- och verksamhetschefer inom hälsa och sjukvård. Bland yrkena med lägst löner är 14 kvinnodominerade.

Med den bakgrunden vore det rimligt att tro att en förändrad könsbalans i ett yrke även skulle påverka lönerna.

Men när MI undersökte saken fann man inget statistiskt signifikativt stöd för ett samband mellan ändrad könsbalans och löneutvecklingen i olika yrken. En ökad eller minskad andel kvinnor i yrket tycks varken ha påverkat löneutvecklingen positivt eller negativt.

– Det är en kort tid att dra slutsatser ifrån, men med de data vi har går det inte att se något sådant samband, säger Petter Hällberg, statistiker på MI, i ett pressmeddelande.