Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Det är förvånansvärt lite som har hänt sedan den Gävlebördige protestsångaren Joe Hill drog till Amerika i början av 1900-talet och började verka som fackföreningsaktivist. I nuläget är bara 6,5 procent av de privatanställda i USA medlemmar i ett fackförbund. Arbetsgivarna är mycket negativt inställda till facket och genom "union busting - antifacklig verksamhet, försöker de hålla det fackliga engagemanget så lågt som möjligt.
För att få gå med i facket krävs en omröstning på arbetsplatsen där mer än 50 procent av de anställda röstar för facket. Sådana omröstningar måste hållas på varje enskild arbetsplats även om ett företag har anställda på olika arbetsplatser. Det är inte ovanligt att arbetsgivare bedriver aggressiva kampanjer, union busting, i syfte att skrämma arbetare från att rösta för facket. Det är vad Ikeas ledning i USA just nu anklagas för. Ett annat svenskägt företag i USA som har ägnat sig åt det är Electrolux. Det resulterade i att arbetarna i fabriken i Memphis med 700 anställda vid en första omröstning inte fick organisera sig fackligt.
Går du med i facket stänger vi fabriken
Randal Middleton, som basar för fackförbundet *IBEW, det fackförbund som arbetarna på Electrolux spisfabrik i Memphis inte fick ansluta sig till, är på besök i Stockholm, på Unionens huvudkontor. Han berättar hur ledningen på Memphisfabriken betedde sig inför den första omröstningen.
Electrlux fabrik i Memphis. Foto: Adrian Sainz/TT
– Vi på facket fick inte gå in på arbetsplatserna. Vi kunde stå utanför och dela ut flygblad men det var få som vågade sig fram till oss. De som kom till de möten som vi höll på stan fotograferas när de gick in i möteslokalerna och identifieras sen. Då var det inte ovanligt att de utsattes för trakasserier och påtryckningar för att inte rösta för facket. Ledningen kunde säga saker som, ”Går du med i facket stänger vi fabriken.” eller ”Du äventyrar din anställning om du går med i facket.”. Därför var dörrknackning den mest använda metoden. Vi sökte upp arbetaren hemma för att i lugn och ro berätta om vår verksamhet, säger han.
Förutom hot och trakasserier hyrde Memphisfabrikens ledning in hundratals kontraktsanställda som skulle rösta mot facket. Nejsägarna fick majoritet med 59 röster. Och ledningen drev förtalskampanjer med rena lögner om vad facket stod för och vad facklig verksamhet kunde leda till.
Men under nästa omröstning gick det bättre för facket. Det berodde till stor del på ett nära samarbete mellan IBEW, IF Metall och Unionen, vars klubbordförande på Electrolux i Sverige, Peter Ferm, sitter med i företagets bolagsstyrelse som facklig representant.
– Vi informerade den svenska företagsledningen om hur ledningen i Memphis betedde sig och det ledde till att den svenska ledningen kunde få dem i Memphis att hålla sig neutrala under röstningsperioden, säger Peter Ferm.
I december 2016 röstade 80 procent av de anställda för att facklig verksamhet skulle dras igång. I september 2017 var kollektivavtalet klart.
– Det är väldigt svårt att lyckas organisera sig fackligt på företag i södra delstaterna och detta är därför en unik framgång, säger Magnus Kjellson internationell chef på Unionen.
Men trots att det har gått ett år sedan kollektivavtalet skrevs har facket inte lyckats påverka situationen på fabriken så som de anställda hade förväntat sig. Det är en av orsakerna till att Randal Middleton är i Stockholm.
– Randal är här i hopp om att vi ska kunna påverka Electrolux HR och ledning, att ge sin välsignelse till att företagsledningen i Memphis låter IBEW utbilda sina nyblivna medlemmar i sin Code of Excellence, säger Peter Ferm.
EBEW:s Code of Excellence är ett slags program för att lära fackliga medlemmar vad det innebär att vara IBEW-ansluten. Fabriken går dåligt och det har överskuggat den fackliga verksamheten.
– Det är problem med företagsledningen och det är arbetskraftsproblem - det är svårt att rekrytera kompetent arbetskraft. Dessutom är frånvaron bland de anställda mycket hög, säger Randal Middleton.
– På måndagar och fredagar är frånvaron över 30 procent. Det borde inte vara en facklig fråga men det är så illa att vi på facket uppmanar våra medlemmar att gå till jobbet. För annars kommer de snart inte att ha något jobb att gå till, säger han.
I IBEW:s Code of Excellence lyder den första uppmaningen till medlemmarna: Come to work on time, fit for duty and ready to work.
Den största Electroluxfabriken i USA är den i Springfield. Där är det fackliga intresset obefintligt. En av dem som arbetade mest aktivt för att väcka intresse för facket fick sparken i vintras, enligt företagsledningen på grund av olovlig frånvaro. Enligt mannen som fick sparken och enligt facket blev han avskedad på grund av att han agiterade för facklig verksamhet. Efter det är det nu ingen av de 3 000 anställda på fabriken som vågar visa intresse för facket. Då är det enligt Randal Middleton ingen idé från fackets sida att försöka driva fram en omröstning.
– Engagemanget måste komma från dem som jobbar i Springfield, säger han.
*IBEW - Internationel Brotherhood of Electrical Workers.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
