Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Ville inte ta i hand - får rätt i domstol

Det var diskriminering att avbryta en anställningsintervju då en kvinna inte ville skaka hand med en manlig chef. Det slår Arbetsdomstolen fast i en dom.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
När chefen ville ta i hand avböjde kvinnan. Hon ville i stället föra handen mot hjärtat, med hänvisning till den inriktning av islam som hon tillhör. Colourbox

Händelsen inträffade för två år sedan då en kvinna kom till en anställningsintervju för ett tolkföretag och träffade den ansvariga chefen. När chefen ville ta i hand avböjde kvinnan. Hon ville i stället föra handen mot hjärtat, med hänvisning till den inriktning av islam som hon tillhör.

Chefen tyckte dock inte att den hälsningen räckte utan avbröt intervjun med hänvisning till att han kände sig kränkt av den uteblivna handskakningen och att det fanns en företagspolicy om jämställdhet, där det framgår att man inte får vägra hälsa på någon av motsatt kön.

Läs också: Tog inte i hand - förlorade vikariat

Kvinnan vände sig till Diskrimineringsombudsmannen som drev fallet vidare till Arbetsdomstolen. Och nu har AD gett kvinnan rätt.

Enligt domstolen skyddas inte bara religion, utan även vissa religiösa manifestationer av Europakonventionen som Sverige ska följa. Och då ingår friheten att välja att skaka hand eller inte. Man anser därför att arbetsgivaren gjort sig skyldig till indirekt diskriminering och får betala 40 000 kronor till kvinnan i diskrimineringsersättning.

Läs också: Friskola nekar till diskriminering

Direkt eller indirekt diskriminering

Direkt diskriminering är när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation.

Indirekt diskriminering är när det finns en regel eller en rutin som verkar neutral men särskilt missgynnar personer med visst kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Då kan regeln vara diskriminerande, trots att det är samma regel som tillämpas för alla.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.