Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Fyra av tio har bytt bort sin övertid

Ungefär fyra av tio Unionenmedlemmar har bytt bort sin övertidsersättning mot extra semester. Det är dessa tidsbytare som jobbar mest övertid, men sammanlagt jobbade tjänstemännen i Sverige 1,5 miljoner timmar över varje vecka i fjol visar nya siffror.
Johanna Rovira Publicerad

Övertid är tänkt att vara ett undantag, en nödlösning att ta till när något oförutsett och oplanerat inträffar, men har kommit att bli norm. Unionen räknar med att så många som fyra av tio medlemmar har bytt bort sin övertid, vanligtvis mot en extra semestervecka och högre lön.

- Det kan skilja sig ganska mycket mellan olika branscher, säger Patrik Pedersen, avtalsexpert på Unionen.

I rena siffror så brukar det vara en dålig deal att byta bort sin övertid. Jobbar man till exempel 100 timmar övertid per år motsvarar det mer än två och en halv veckas extra semester. Ändå är övertidsbytarna hyfsat nöjda med sitt byte eftersom det ligger annat än rent materiella värden i potten. Friheten att kunna flexa, att själv bestämma när och var man utför jobbet värderas väldigt högt, visar undersökningar.

-  Värdet av en extra semestervecka är högst individuellt. Men mitt råd är att man som nyanställd bör vänta något år innan man byter bort den vanliga övertidsersättningen, så man vet hur mycket tid det handlar om, säger Patrik Pedersen.

Unionens undersökningar visar att de medlemmar som bytt bort sin övertidsersättning jobbar över i högre utsträckning än medlemmar som har kvar den. Hade det enbart varit ekonomiska incitament som styrt valet skulle de som fortfarande får betalt för varje övertidstimme vara i majoritet.

De privata tjänstemännen i Sverige, både de som har kvar sin ersättning och övertidsbytarna, samlade tillsammans ihop nästan 1,5 miljoner övertidstimmar per vecka förra året, vilket motsvarar en extra arbetsdag i veckan för övertidsjobbarna, enligt Unionens beräkningar.

– Sveriges tjänstemän är pressade och övertiden är ett tydligt tecken på att arbetsbördan är för stor. Vi hinner helt enkelt inte med det vi ska inom ordinarie arbetstid. Det är oacceptabelt, säger Martin Linder, ordförande för Unionen i ett pressmeddelande.

Män jobbar vanligtvis oftare över än kvinnor och tjänstemännen i Jönköpings län toppar ligan över övertidsarbetare.  Dalarna och Kronoberg kommer på andra och tredje plats.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland