Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Fyra av tio har bytt bort sin övertid

Ungefär fyra av tio Unionenmedlemmar har bytt bort sin övertidsersättning mot extra semester. Det är dessa tidsbytare som jobbar mest övertid, men sammanlagt jobbade tjänstemännen i Sverige 1,5 miljoner timmar över varje vecka i fjol visar nya siffror.
Johanna Rovira Publicerad

Övertid är tänkt att vara ett undantag, en nödlösning att ta till när något oförutsett och oplanerat inträffar, men har kommit att bli norm. Unionen räknar med att så många som fyra av tio medlemmar har bytt bort sin övertid, vanligtvis mot en extra semestervecka och högre lön.

- Det kan skilja sig ganska mycket mellan olika branscher, säger Patrik Pedersen, avtalsexpert på Unionen.

I rena siffror så brukar det vara en dålig deal att byta bort sin övertid. Jobbar man till exempel 100 timmar övertid per år motsvarar det mer än två och en halv veckas extra semester. Ändå är övertidsbytarna hyfsat nöjda med sitt byte eftersom det ligger annat än rent materiella värden i potten. Friheten att kunna flexa, att själv bestämma när och var man utför jobbet värderas väldigt högt, visar undersökningar.

-  Värdet av en extra semestervecka är högst individuellt. Men mitt råd är att man som nyanställd bör vänta något år innan man byter bort den vanliga övertidsersättningen, så man vet hur mycket tid det handlar om, säger Patrik Pedersen.

Unionens undersökningar visar att de medlemmar som bytt bort sin övertidsersättning jobbar över i högre utsträckning än medlemmar som har kvar den. Hade det enbart varit ekonomiska incitament som styrt valet skulle de som fortfarande får betalt för varje övertidstimme vara i majoritet.

De privata tjänstemännen i Sverige, både de som har kvar sin ersättning och övertidsbytarna, samlade tillsammans ihop nästan 1,5 miljoner övertidstimmar per vecka förra året, vilket motsvarar en extra arbetsdag i veckan för övertidsjobbarna, enligt Unionens beräkningar.

– Sveriges tjänstemän är pressade och övertiden är ett tydligt tecken på att arbetsbördan är för stor. Vi hinner helt enkelt inte med det vi ska inom ordinarie arbetstid. Det är oacceptabelt, säger Martin Linder, ordförande för Unionen i ett pressmeddelande.

Män jobbar vanligtvis oftare över än kvinnor och tjänstemännen i Jönköpings län toppar ligan över övertidsarbetare.  Dalarna och Kronoberg kommer på andra och tredje plats.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.