Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Medlemmar döms till miljonskadestånd

Unionenmedlemmarna gjorde sig skyldiga till brott mot lojalitetsplikten. Däremot bröt de inte mot lagen om företagshemligheter. Det slår Arbetsdomstolen fast i ett uppmärksammat mål där skadestånden till slut hamnade på 2,4 miljoner kronor i stället för det ursprungliga kravet på över 10 miljoner.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Colourbox

Målet handlar om tre anställda på ett transportföretag som tillsammans med en före detta chef på transportföretaget startade en konkurrerande verksamhet som kvickt tog över en storkund från det gamla företaget.

Transportföretaget hävdade att de tre anställda hade brutit mot lojalitetsplikten eftersom de startat och drivit det nya bolaget redan under sin tid som anställda. Dessutom ansågs de ha utnyttjat och röjt företagshemlig information.

Två av de tre anställda var medlemmari Unionen och företräddes av förbundet i AD.

AD konstaterar att de tre anställda var delägare i det nystartade bolaget redan innan de slutade sina anställningar hos den tidigare arbetsgivaren. De har, skriver AD, ”tagit aktiv del i förberedelserna och planeringen inför den framtida verksamheten” i det nya bolaget. Det handlandet har också lett till ekonomisk skada för arbetsgivaren. Utan det illojala beteendet skulle företaget inte ha förlorat sin storkund, anser AD. De anställda ska därför ersätta den förlust som företaget gjorde på grund av detta. Den förlusten uppskattar AD till 2,1 miljoner kronor.

När det gäller brott mot företagshemligheter konstaterar domstolen att den tredje anställde som inte är medlem i Unionen har kopierat och senare använt hemlig information bland annat om priser. Däremot finns det inget som visar att de två Unionenmedlemmarna kände till detta.

De tre anställda döms därför till att gemensamt betala för den ekonomiska skadan på 2,1 miljoner kronor. Därtill ska de två Unionenmedlemmarna betala skadestånd på 100 000 kronor var för brott mot kollektivavtalet. Slutligen ska den tredje anställde och det nystartade företaget betala skadestånd på 100 000 kronor för brott mot lagen om företagshemligheter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.