Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Medlemmar döms till miljonskadestånd

Unionenmedlemmarna gjorde sig skyldiga till brott mot lojalitetsplikten. Däremot bröt de inte mot lagen om företagshemligheter. Det slår Arbetsdomstolen fast i ett uppmärksammat mål där skadestånden till slut hamnade på 2,4 miljoner kronor i stället för det ursprungliga kravet på över 10 miljoner.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Colourbox

Målet handlar om tre anställda på ett transportföretag som tillsammans med en före detta chef på transportföretaget startade en konkurrerande verksamhet som kvickt tog över en storkund från det gamla företaget.

Transportföretaget hävdade att de tre anställda hade brutit mot lojalitetsplikten eftersom de startat och drivit det nya bolaget redan under sin tid som anställda. Dessutom ansågs de ha utnyttjat och röjt företagshemlig information.

Två av de tre anställda var medlemmari Unionen och företräddes av förbundet i AD.

AD konstaterar att de tre anställda var delägare i det nystartade bolaget redan innan de slutade sina anställningar hos den tidigare arbetsgivaren. De har, skriver AD, ”tagit aktiv del i förberedelserna och planeringen inför den framtida verksamheten” i det nya bolaget. Det handlandet har också lett till ekonomisk skada för arbetsgivaren. Utan det illojala beteendet skulle företaget inte ha förlorat sin storkund, anser AD. De anställda ska därför ersätta den förlust som företaget gjorde på grund av detta. Den förlusten uppskattar AD till 2,1 miljoner kronor.

När det gäller brott mot företagshemligheter konstaterar domstolen att den tredje anställde som inte är medlem i Unionen har kopierat och senare använt hemlig information bland annat om priser. Däremot finns det inget som visar att de två Unionenmedlemmarna kände till detta.

De tre anställda döms därför till att gemensamt betala för den ekonomiska skadan på 2,1 miljoner kronor. Därtill ska de två Unionenmedlemmarna betala skadestånd på 100 000 kronor var för brott mot kollektivavtalet. Slutligen ska den tredje anställde och det nystartade företaget betala skadestånd på 100 000 kronor för brott mot lagen om företagshemligheter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.