Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Medlemmar döms till miljonskadestånd

Unionenmedlemmarna gjorde sig skyldiga till brott mot lojalitetsplikten. Däremot bröt de inte mot lagen om företagshemligheter. Det slår Arbetsdomstolen fast i ett uppmärksammat mål där skadestånden till slut hamnade på 2,4 miljoner kronor i stället för det ursprungliga kravet på över 10 miljoner.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Colourbox

Målet handlar om tre anställda på ett transportföretag som tillsammans med en före detta chef på transportföretaget startade en konkurrerande verksamhet som kvickt tog över en storkund från det gamla företaget.

Transportföretaget hävdade att de tre anställda hade brutit mot lojalitetsplikten eftersom de startat och drivit det nya bolaget redan under sin tid som anställda. Dessutom ansågs de ha utnyttjat och röjt företagshemlig information.

Två av de tre anställda var medlemmari Unionen och företräddes av förbundet i AD.

AD konstaterar att de tre anställda var delägare i det nystartade bolaget redan innan de slutade sina anställningar hos den tidigare arbetsgivaren. De har, skriver AD, ”tagit aktiv del i förberedelserna och planeringen inför den framtida verksamheten” i det nya bolaget. Det handlandet har också lett till ekonomisk skada för arbetsgivaren. Utan det illojala beteendet skulle företaget inte ha förlorat sin storkund, anser AD. De anställda ska därför ersätta den förlust som företaget gjorde på grund av detta. Den förlusten uppskattar AD till 2,1 miljoner kronor.

När det gäller brott mot företagshemligheter konstaterar domstolen att den tredje anställde som inte är medlem i Unionen har kopierat och senare använt hemlig information bland annat om priser. Däremot finns det inget som visar att de två Unionenmedlemmarna kände till detta.

De tre anställda döms därför till att gemensamt betala för den ekonomiska skadan på 2,1 miljoner kronor. Därtill ska de två Unionenmedlemmarna betala skadestånd på 100 000 kronor var för brott mot kollektivavtalet. Slutligen ska den tredje anställde och det nystartade företaget betala skadestånd på 100 000 kronor för brott mot lagen om företagshemligheter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar