Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

5 områden att bemästra

Petra Rendik Publicerad 31 januari 2018, kl 13:35

Agilt ledarskap

En agil ledare är snabbrörlig, förändringsbenägen och anpassningsbar. Inre motivation är viktigare än yttre belöningar. Det räcker inte att vara expert på sitt område, du ska vara verksamhetens katalysator. Du är visionären som uppmuntrar, och inspirerar till delaktighet och ansvarstagande och avhåller dig från att peta i småsaker och kontrollera att saker blir rätt gjorda. Trots allt är det dina medarbetare som har kompetens och kunskap om detaljerna.
 

Självledarskap

Hur få människor att leda sig själva? Tänk att du coachar ett fotbollslag. Före match har du taktiksnack med spelarna. Du berättar om dina förväntningar och kommer med råd om hur ni ska nå målet. Där ute ska de klara sig själva. De ska kommunicera med varandra utan behöva vända sig till dig.
Så kan det även fungera på en arbetsplats. Team ska kunna leda team och chefen finns mer i bakgrunden att vända sig till vid behov. Men det bygger på att du tror på människorna omkring dig, har full tillit. Att du känner att medarbetarna är kapabla att sköta sin arbetsuppgifter utan att du som chef är pådrivande.
För att lyckas måste du ta ett steg tillbaka och skaffa dig perspektiv. Hur är du egentligen som ledare? Vilka är dina utmaningar? Det finns en mängd självskattningsverktyg och tester att ta hjälp av. Eller fråga en mentor, coach, HR. Eller varför inte en medarbetare som du har förtroende för?

Leda på distans

Utmaningen ligger i att skapa en känsla av grupptillhörighet trots man befinner sig på olika platser. Planering, uppföljning och återkoppling är byggstenar som måste sitta. Tydlig kommunikation är avgörande, då det lättare kan uppstå missförstånd och oklarheter när man inte ses dagligen.
Det är också viktigare att fastställa hur ofta och på vilket sätt man ska höras eller ses. Spontana infall fungerar sämre.
Att kunna ”ses” på skärmen eller höras via mejl är självklart, men att planera in möten där man faktiskt träffas på riktigt blir än viktigare när man leder på distans.

Den nya tekniken

Du leder människor, men det är mycket tack vara tekniska hjälpmedel som du kan kommunicera med dina medarbetare. Speciellt om du leder på distans, men även när vi sitter spridda i kontorslandskap, aktivitetsbaserade arbetsplatser eller jobbar hemifrån. Det spelar ingen som helst roll hur svårt du tycker att det är med digitaliseringen, du måste lära dig att handskas med struliga uppkopplingar och inloggningar. IT-avdelningen kan inte alltid rycka in på studs.

Utvecklande ledarskap

Utvecklande ledarskap, UL, är den ledarstil som enligt en mängd studier genererar flest nöjda medarbetar och ökad vinst. Allt vi redan nämnt ryms i utvecklande ledarskap. UL är egentligen inget nytt och många tror att de redan praktiserar denna stil. Men så är det kanske inte.
Den här ledartypen tar ett steg tillbaka, finns där vid behov och har ett coachande förhållningsätt där frågorna är fler och de färdiga lösningarna färre.
För den utvecklande chefen är feedback en självklarhet. Man förstår vikten av att hitta en modell eller ett verktyg som fungerar och samtidigt hela tiden utveckla feedbackkulturen på företaget.

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten.