Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

SAS slöjförbud inte diskriminering

SAS gjorde sig inte skyldig till diskriminering när en kvinna fick veta att hon måste ta av sig slöjan för att få jobb som incheckare, anser Diskrimineringsombudsmannen (DO).
Anita Täpp Publicerad
Sören Andersson/TT
Sören Andersson/TT

Förra våren sökte Aye Alhassani jobb som incheckningspersonal för SAS på Arlanda. Hon fick då veta att flygbolaget inte tillåter att några synliga religiösa, politiska eller ideologiska symboler bärs tillsammans med uniformen.

– Rekryteraren frågade om jag kunde tänka mig att ta av mig slöjan, att det var ett ultimatum för att få jobbet på SAS. Men för mig är det inget alternativ, säger Aye Alhassani till SVT Nyheter.

Eftersom hon upplevde att hon blivit diskriminerad och sedan fallet lett till en omfattande debatt utredde DO ärendet och har nu kommit fram till att SAS inte har gjort sig skyldig till diskriminering. I sitt beslut framhåller DO att EU-domstolen slagit fast att klädregler som förbjuder slöja för anställda som kommer i kontakt med kunder inte är diskriminerande.

SAS uppger att möjligheten att få anställning på flygbolaget generellt inte påverkas av att en arbetssökande bär huvudduk av religiösa skäl och att deras ”neutraliseringskod” bara gäller anställda med kundkontakt. DO påpekar att bedömningen att SAS uniformspolicy inte strider mot diskrimineringslagen grundar sig på att den endast gäller anställda med direkt kundkontakt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.