Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

PR-branschen kräver jämställda och trygga anställningar

Nu har Metoo-rörelsen kommit till PR- och kommunikationsbranschen där över 2 000 kvinnor protesterar mot trakasserier och sexism. Unionen uppmanar medlemmar i branschen att bilda fackklubb och att kräva kollektivavtal.
Petra Rendik Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Claudio Bresciani/TT

2 126 kvinnor från reklam-, PR- och kommunikationbranschen har samlats i ett gemensamt upprop under #sistabriefen mot sexism och trakasserier inom branschen. Förutom namnlistan finns också anonyma vittnesmål som beskriver arbetsplatser som allt annat än trygga där en sexistisk jargong, övergrepp och trakasserier ofta förekommer och särskilt bland unga kvinnor i början av sina karriärer.

I uppropet har kvinnorna också skrivit en brief, en uppdragsbeskrivning, som förklarar problemen och hur de ska lösas, som gått ut till arbetsgivare, chefer, kunder och utbildningsanordnare inom branschen.

Det är många som drömmer om att arbeta med PR och kommunikation, konkurrensen om jobben är ofta hög. Samtidigt är det en bransch där det är vanligt med otrygga anställningsvillkor och där många arbetsplatser saknar kollektivavtal samt fackliga representanter som anställda kan vända sig till när problem uppstår på jobbet.

Läs mer: Ovanlig klubb på PR-byrå

Marina Åman, Unionens andre vice ordförande, menar att sexism är ett samhällsproblem som vi måste ta på allvar.

– Trakasserier och sexism är inget specifikt branschproblem, det förekommer överallt. Men på arbetsplatser där vi har otrygga anställning är det svårare att säga ifrån och då är risken större att man tiger, säger Marina Åman.

Hur kan Unionen stötta medlemmar som blivit utsatta?
– Bilda fackklubb och kräv kollektivavtal. Men annars vill jag ge rådet att skriva ner allt du blir utsatt för, särskilt om du blir utsatt återkommande och av samma person. Vi behöver ofta någon form av dokumentation för att driva ärendet.

Metoo- rörelsen har dragit igång något stort och kraftfullt som kommer att leda till förändring, ingen arbetsplats eller bransch, kan gå oberörd ur det här. Det är Marina Åman övertygad om.

– Alla behöver vi ta ett gemensamt ansvar, både på individ och organisationsnivå. Jag hoppas att det här är slutet på tystnadkulturer och att den här typen av beteende aldrig mer accepteras. Alla vittnesmål vi nu tar del av visar ett problem som existerar. Nu tror jag att det är dags att visa på lösningen.

Hur ser den ut?
– Att vi ska jobba med strukturer och attityder och vara jättetydliga med att sexuella trakasserier och jargonger aldrig någonsin ska vara okej.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.