Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Arbetsgivarens ansvar att anställda vet vad som gäller

Vad som gäller för förtroendevalda är oklart. Men för anställda som har en skriven policy om något på jobbet gäller att arbetsgivaren också måste se till att varje individ har fått tillräckligt med information om policyn för att kunna följa den.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox.com
Arbetsgivare kan inte bara införa en policy utan måste se till att informationen och innehållet går fram till anställda. Colourbox.com

Enligt Malin Wulcan, biträdande chefsjurist på Unionen, finns ännu inget rättspraxis som ger ett fullständigt svar på vad som händer om en anställd bryter mot en policy på jobbet. Men om det skulle uppstå en rättslig tvist där en arbetsgivare vill straffa en medarbetare som har brutit mot en policy på jobbet skulle facket normalt ifrågasätta om arbetsgivaren verkligen har varit tillräckligt tydlig med vad som gäller.

 Då måste man implementerat policyn på ett väldigt tydligt sätt i hela organisationen. Det skulle exempelvis kunna vara att man har ett möte där alla anställda får tydlig information om policyn.

Kan man få sparken om man bryter mot en policy?
Det beror så klart på vad det handlar om. Om man exempelvis gör något för att få ekonomiska förmåner så att ens opartiskhet ifrågasätts och man dessutom har en sådan position att man kan fatta beslut om saker och ting så är det möjligt att det skulle kunna få allvarliga konsekvenser.

Men det ska vara mycket allvarliga saker innan det får leda till uppsägning eller avsked. Normalt skulle det nog ge en lindrigare påföljd, som att man ger en varning och att man via samtal klargör vad som gäller. Men ytterst så handlar det ju om vad en domstol skulle säga och mig veterligen så finns det inget rättsfall som gör att det här blir tydligt än, säger Malin Wulcan.

Läs mer: Oklart vad som gäller för bjudresor

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.