Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Hög stress bland unga engagerade
Anställda och förtroendevalda inom ungdomsrörelsen brinner för sitt jobb. Men sektorn tampas med stora utmaningar. Hot, trakasserier och otydliga strukturer är några som kan få allvarliga konsekvenser för arbetsmiljön.
Ungas deltagande i föreningslivet fortsätter att öka. I dag finns sammanlagt över 700 000 medlemmar i 109 organisationer. Men trots att medlemsantalet ökar har allt fler föreningar svårt att finansiera verksamheten, något som skapar stress, visar en ny rapport från LSU, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer.
– Att inte veta hur nästa års budget ser ut är pressande. Majoriteten av dem vi frågat i undersökningen uppger att de har problem med stress och nästan hälften säger att den oklara finansieringen påverkar deras arbetssituation, säger Tomas Hultman, som är projektledare på LSU.
En stor andel svarade också att det finns förväntningar på att de själva ska hitta finansiering för sin tjänst, vilket kan skapa en inre konflikt hos de anställda, när organisationens verksamhet ska vägas mot den egna försörjningen.
Undersökningen visar också att hälften av de anställda och förtroendevalda upplever att det förekommer hot och trakasserier mot den organisation de företräder. Ibland så allvarligt att deras dagliga jobb påverkas.
– Det är en fruktansvärd siffra. Det är orimligt att bli trakasserad till den grad att man inte kan utföra sitt uppdrag utan att må dåligt, säger Tomas Hultman.
Något som i hög grad utmärker förtroendevaldas arbetssituation är att de känner att de ständigt måste vara tillgängliga via e-post eller telefon, något som gör det svårt att släppa det ideella uppdraget när de är lediga. Enligt rapporten anser 60 procent av de tillfrågade att de inte hade balans mellan jobb och fritid. En tredjedel svarade också att tankar på uppdraget påverkade sömnkvaliteten negativt.
– Återhämtning är en viktig del i att må bra på jobbet och här ser vi att den får stryka på foten (när sömnkvaliteten påverkas).
En annan oroande siffra från rapporten är att var tionde anställd som deltagit i undersökningen varit sjukskriven på grund av utmattning på sin nuvarande arbetsplats. 65 procent svarade också att de gått till jobbet trots att de borde varit sjukskrivna. Bland de förtroendevalda svarade nästan hälften att de någon gång känt sig så utmattade att de inte kunnat fullfölja sitt uppdrag.
LSU
Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, LSU är en ideell organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, av och för ungdomsorganisationer.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Skitig toa smutsar ner kontoret
Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
Två av tre missnöjda med jobbtoaletten
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kissa så ofta och länge du behöver
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett per 15 anställda – och andra regler
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket
