Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer SVT i AD

Nya fordon vid Sveriges Television gör att medarbetarna tvingas till tunga lyft. Förändringarna av arbetsförhållandena förhandlades aldrig och nu har Unionen stämt SVT i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Per Knutsson
Flera av SVT:s fotografer, inte bara Peter Comstedt, har fått ryggproblem efter att ledningen bytt ut bilparken. Per Knutsson

Fotografen Peter Comstedt på Sveriges Television i Örebro tillbringar en stor del av sin arbetsdag i bilen. Och han har en hel del utrustning med sig när han ger sig ut på fältet. Förutom en stor kamera måste stativ, lampor, mikrofoner och blixtar lastas in. SVT:s fordonspark har tidigare varit specialanpassad för tung och otymplig utrustning.

– Vi har haft Volvo V70 som var så rymliga att det bara var att lasta in. Bilarnas bagageutrymme hade speciella slädar som man drog utrustningen på och så att man kunde lyfta med benen, säger han.

Men förra hösten beslutade SVT att avveckla sin fordonspark och i stället hyra in sammanlagt över hundra bilar av Hertz till bolagets lokala nyhetsredaktioner runt om i landet. Leasingbilarna är dock betydligt mindre, och mycket av utrustningen måste placeras i baksätet. Det innebär en säkerhetsrisk vid en hastig inbromsning. Men framför allt saknar de slädar i bagageutrymmet, vilket gör att medarbetarna nu tvingas till tunga lyft.

– Det här knäcker ryggen. Vi har haft bilarna sedan mars och jag har ständigt ont, numera måste man pressa låren mot bilen och lyfta snett. Min kollega fick ryggskott första gången hon lyfte ur bilen. Och slädarna från de gamla bilarna slängdes eftersom de inte fick sättas in i de nya, säger Peter Comstedt.

Förändringen berör i första hand SVT:s lokalredaktioner runt om i landet – och därmed flera hundra medarbetare.

– Det är många som är upprörda över detta. Att utrustningen knappt ryms i bakluckan och måste lyftas över en hög tröskel innebär ett arbetsmiljöproblem, säger Gun Karlsson, ordförande i Unionenklubben på Sveriges Television.

En annan konsekvens av beslutet är att delar av bolagets verkstad kommer att läggas ner och att ett antal tjänster försvinner.

Men förändringarna av arbetsförhållandena förhandlades aldrig med facket och Unionen stämmer därför SVT på 50 000 kronor för brott mot förhandlingsskyldigheten i medbestämmandelagen, mbl.

Klubben anser att arbetsgivaren borde ha gjort en riskbedömning av konsekvenserna i ett tidigare skede – innan beslutet genomfördes.

– Företaget säger att vi ska börja arbeta med mindre och lättare kameror, men vi är inte där än och ändå genomför man det. Man hävdar att förändringen var en sådan liten fråga att man inte behövde förhandla den, säger Gun Karlsson.

SVT har avböjt att kommentera stämningen. Företaget vill inte heller ge någon förklaring till de hyrda bilarna. Men i interntidningen Vi på tv betonar ledningen vikten av att medarbetarna färdas i säkra fordon under sin tjänsteutövning och att man under de närmaste åren därför beslutat att hyra in fabriksnya bilar med den senaste tekniken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.