Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer SVT i AD

Nya fordon vid Sveriges Television gör att medarbetarna tvingas till tunga lyft. Förändringarna av arbetsförhållandena förhandlades aldrig och nu har Unionen stämt SVT i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Per Knutsson
Flera av SVT:s fotografer, inte bara Peter Comstedt, har fått ryggproblem efter att ledningen bytt ut bilparken. Per Knutsson

Fotografen Peter Comstedt på Sveriges Television i Örebro tillbringar en stor del av sin arbetsdag i bilen. Och han har en hel del utrustning med sig när han ger sig ut på fältet. Förutom en stor kamera måste stativ, lampor, mikrofoner och blixtar lastas in. SVT:s fordonspark har tidigare varit specialanpassad för tung och otymplig utrustning.

– Vi har haft Volvo V70 som var så rymliga att det bara var att lasta in. Bilarnas bagageutrymme hade speciella slädar som man drog utrustningen på och så att man kunde lyfta med benen, säger han.

Men förra hösten beslutade SVT att avveckla sin fordonspark och i stället hyra in sammanlagt över hundra bilar av Hertz till bolagets lokala nyhetsredaktioner runt om i landet. Leasingbilarna är dock betydligt mindre, och mycket av utrustningen måste placeras i baksätet. Det innebär en säkerhetsrisk vid en hastig inbromsning. Men framför allt saknar de slädar i bagageutrymmet, vilket gör att medarbetarna nu tvingas till tunga lyft.

– Det här knäcker ryggen. Vi har haft bilarna sedan mars och jag har ständigt ont, numera måste man pressa låren mot bilen och lyfta snett. Min kollega fick ryggskott första gången hon lyfte ur bilen. Och slädarna från de gamla bilarna slängdes eftersom de inte fick sättas in i de nya, säger Peter Comstedt.

Förändringen berör i första hand SVT:s lokalredaktioner runt om i landet – och därmed flera hundra medarbetare.

– Det är många som är upprörda över detta. Att utrustningen knappt ryms i bakluckan och måste lyftas över en hög tröskel innebär ett arbetsmiljöproblem, säger Gun Karlsson, ordförande i Unionenklubben på Sveriges Television.

En annan konsekvens av beslutet är att delar av bolagets verkstad kommer att läggas ner och att ett antal tjänster försvinner.

Men förändringarna av arbetsförhållandena förhandlades aldrig med facket och Unionen stämmer därför SVT på 50 000 kronor för brott mot förhandlingsskyldigheten i medbestämmandelagen, mbl.

Klubben anser att arbetsgivaren borde ha gjort en riskbedömning av konsekvenserna i ett tidigare skede – innan beslutet genomfördes.

– Företaget säger att vi ska börja arbeta med mindre och lättare kameror, men vi är inte där än och ändå genomför man det. Man hävdar att förändringen var en sådan liten fråga att man inte behövde förhandla den, säger Gun Karlsson.

SVT har avböjt att kommentera stämningen. Företaget vill inte heller ge någon förklaring till de hyrda bilarna. Men i interntidningen Vi på tv betonar ledningen vikten av att medarbetarna färdas i säkra fordon under sin tjänsteutövning och att man under de närmaste åren därför beslutat att hyra in fabriksnya bilar med den senaste tekniken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.