Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Unionen stämmer SVT i AD
Nya fordon vid Sveriges Television gör att medarbetarna tvingas till tunga lyft. Förändringarna av arbetsförhållandena förhandlades aldrig och nu har Unionen stämt SVT i Arbetsdomstolen.
Fotografen Peter Comstedt på Sveriges Television i Örebro tillbringar en stor del av sin arbetsdag i bilen. Och han har en hel del utrustning med sig när han ger sig ut på fältet. Förutom en stor kamera måste stativ, lampor, mikrofoner och blixtar lastas in. SVT:s fordonspark har tidigare varit specialanpassad för tung och otymplig utrustning.
– Vi har haft Volvo V70 som var så rymliga att det bara var att lasta in. Bilarnas bagageutrymme hade speciella slädar som man drog utrustningen på och så att man kunde lyfta med benen, säger han.
Men förra hösten beslutade SVT att avveckla sin fordonspark och i stället hyra in sammanlagt över hundra bilar av Hertz till bolagets lokala nyhetsredaktioner runt om i landet. Leasingbilarna är dock betydligt mindre, och mycket av utrustningen måste placeras i baksätet. Det innebär en säkerhetsrisk vid en hastig inbromsning. Men framför allt saknar de slädar i bagageutrymmet, vilket gör att medarbetarna nu tvingas till tunga lyft.
– Det här knäcker ryggen. Vi har haft bilarna sedan mars och jag har ständigt ont, numera måste man pressa låren mot bilen och lyfta snett. Min kollega fick ryggskott första gången hon lyfte ur bilen. Och slädarna från de gamla bilarna slängdes eftersom de inte fick sättas in i de nya, säger Peter Comstedt.
Förändringen berör i första hand SVT:s lokalredaktioner runt om i landet – och därmed flera hundra medarbetare.
– Det är många som är upprörda över detta. Att utrustningen knappt ryms i bakluckan och måste lyftas över en hög tröskel innebär ett arbetsmiljöproblem, säger Gun Karlsson, ordförande i Unionenklubben på Sveriges Television.
En annan konsekvens av beslutet är att delar av bolagets verkstad kommer att läggas ner och att ett antal tjänster försvinner.
Men förändringarna av arbetsförhållandena förhandlades aldrig med facket och Unionen stämmer därför SVT på 50 000 kronor för brott mot förhandlingsskyldigheten i medbestämmandelagen, mbl.
Klubben anser att arbetsgivaren borde ha gjort en riskbedömning av konsekvenserna i ett tidigare skede – innan beslutet genomfördes.
– Företaget säger att vi ska börja arbeta med mindre och lättare kameror, men vi är inte där än och ändå genomför man det. Man hävdar att förändringen var en sådan liten fråga att man inte behövde förhandla den, säger Gun Karlsson.
SVT har avböjt att kommentera stämningen. Företaget vill inte heller ge någon förklaring till de hyrda bilarna. Men i interntidningen Vi på tv betonar ledningen vikten av att medarbetarna färdas i säkra fordon under sin tjänsteutövning och att man under de närmaste åren därför beslutat att hyra in fabriksnya bilar med den senaste tekniken.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Slutna rum och snabba utköp – så rundar storföretagen las
Om varsel blir till uppsägningar köper svenska storföretag ofta ut anställda. Turordning är numera undantag, säger en klubbordförande för ett av Sveriges största bolag.
Istället för att ordna fram nya positioner efter en omorganisation köps anställda ut genom individuella överenskommelser.
Det scenariot beskriver flera fackklubbar som Kollega har pratat med.
Som hos telekomtillverkaren Ericsson, där man nyligen lagt ett varsel på 1600 tjänster. Här har facket noterat en förändring i antalet utköp vid tidigare nedskärningar.
– Vi har sett att man lokalt ute i landet har gjort överenskommelser som: ”Om du slutar nu får du de här fina villkoren, eller så gör vi en omplaceringsutredning och då kanske du står utan jobb och får sämre villkor.” Från klubbens sida har vi varit tydliga med att det inte får gå till så, säger Per Östberg, klubbordförande på Ericsson i Kista.
Efter att Unionen på Ericsson uppmärksammade ledningen centralt om problemet har det blivit bättre.
Varför tror du att företag använder sig av utköp?
– För att de är lata. Det är ett snabbt sätt att bli av med folk, men inte kostnadseffektivt. Lagen om anställningsskydd och omställningsavtalet finns ju för att vi som är äldre har svårare att få nya jobb. Om man börjar kringgå det försvårar man för väldigt många, säger Per Östberg.
Kritik mot bristande insyn: ”Utköp har blivit norm”
På ett annat av Sveriges största företag, där klubbordföranden inte vill gå ut med namn, har utköp blivit norm.
Det började när bolaget började gå sämre än tidigare.
– Företaget går in ett slutet rum och kommer ut med vilka de vill säga upp. Vi får inte vara med och diskutera, vilket gör att vi inte känner att vi kan representera medlemmarna på ett adekvat sätt.
Klubbordföranden säger att det också leder till att medlemmar tror att utköpspaket är något man har rätt till. Även om man blir uppsagd på grund av misskötsel till exempel.
Facket på Tetra Pak ser en farlig utveckling i omorganisationer
Även på förpackningsföretaget Tetra Pak känner man igen utköp, snarare än uppsägningar enligt turordning eller listor.
– De flesta väljer att ta en överenskommelse innan vi hinner prata ordentligt med individen. Vi tycker inte det är en bra utveckling och anser att ett stort företag som Tetra Pak borde kunna hitta lösningar i en omorganisation, säger Lisbeth Larsson, Unionens klubbordförande på Tetra Pak.
För anställda kan erbjudande om utköp också vara en lösning på att inte köpa grisen i säcken, eftersom man kanske inte vet vilket jobb som erbjuds efter en omorganisation.
– Många är rädda att erbjudas ett jobb de inte vill ha och då tar de avgångsvederlaget i stället för en omplacering. Vi skulle gärna se en förändring, men har svårt att komma åt problemet på ett vettigt sätt.
Tetra Pak svarar i ett mejl att de har ett lokalt avtal som erbjuder olika stöd för medarbetare i omställning.
Anställda kan antingen bli utköpta eller delta i en omplaceringsutredning. Kollega har inte fått möjlighet att ställa följdfrågor i en intervju.
