Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Så funkar rampfeber

Vissa älskar att vara i fokus, för andra är det en skräck. Här är allt du behöver veta om rädslan över att stå i rampljuset.
Anita Täpp Publicerad
Illustration: Mattias Käll
Illustration: Mattias Käll

SOCIAL FOBI

Det handlar om en ångeststörning där man känner obehag eller rädsla i sociala situationer. Om man bara får ångest i vissa situationer – som inför ett föredrag – har man en specifik social fobi.

DET HÄNDER I KROPPEN

När vi känner oss hotade går vårt stressystem i gång. Det är viktigt för att vi ska kunna hantera hot genom att slåss eller fly och överleva en farlig situation. Då utsöndras hormoner som gör blodgenomströmningen till musklerna och hjärnan snabbare, pulsen ökar och vi andas fortare. Problemet är att det även händer vid inbillade hot, som vid scenskräck.

SYMPTOM

Att man rodnar, blir darrig, får svårt att andas, blir illamående och yr och tror att man ska svimma är några av de symptom man kan uppleva.

UTBREDD RÄDSLA

Rampfeber är en av våra vanligaste rädslor. Nära 70 procent uppger att de blir nervösa när de ska prata inför en folksamling. Var tredje av dessa känner stark oro och ångest. Ungefär en fjärdedel upplever situationen så påfrestande att de gör allt för att undvika den.

VARNINGSSIGNALER

Om du börjar undvika möten där du måste säga något, får kraftiga symptom när du ska börja tala och scenskräcken hindrar dig från att nå dina mål kan det vara läge att söka professionell hjälp.

DÄRFÖR BLIR VI RÄDDA

Rädslan för att tala inför andra hör sannolikt ihop med vår biologiska utveckling. Vi har alltid varit beroende av samarbete och acceptans för att överleva. Därför kan vi ha en nedärvd rädsla i oss för att bli kritiskt granskade och riskera att bli sedda som odugliga.

STÖD & HJÄLP

Att söka hjälp hos en psykolog kan vara ett sätt. Det finns också talarskolor och kurser där du övar på att uppträda inför andra. Naturläkemedel med johannesört kan göra dig mer lugn och avslappnad.

Se dina framträdanden som en övning där du gör ditt bästa. Jämför dig inte med andra.

Öva genom att bestämma att du alltid ska säga något på möten. Tänk positivt och peppa dig själv. Kom ihåg att även erfarna skådespelare kan uppleva rampfeber.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Tagga-ner-lista: Så blir du lagom perfekt på jobbet

Perfektionistiska drag riskerar att leda till till prokrastinering, sena leveranser och psykisk ohälsa. Tagga ner på jobbet i nio steg och bli lagom perfekt.
Elisabeth Brising Publicerad 8 oktober 2025, kl 09:30
Kvinna lägger pennor perfekt
Personlighetsdraget perfektionism riskerar att paralysera den som lider av stark oro för misstag. Att sätta igång med uppgifter, prioritera och avsluta blir ofta svårt. Men det finns knep för att tagga ner. Foto: Colourbox

Så blir du mer lagom på jobbet i 9 steg

  1. Förstå att det är lättast att ändra beteende först, inte tankar eller känslor.
     
  2. Använd almanacka – det låter väldigt osexigt. Men för perfektionister finns en risk att allt upplevs som lika viktigt att göra felfritt. En stor risk är uppskjutande och att inte planera eller prioritera bland uppgifter.
     
  3. De flesta jobbar bäst klockan 10-12 på förmiddagen. Gör det jobbigaste du känner dig mest obekväm med då. Sedan gör du lite till - av lättnad.
     
  4. Planera jobbdagen dagen innan. Planera inte tvångsmässigt varje minut, utan tre viktiga saker du ska få gjorda varje dag.
     
  5. Koppla bort Smartphone/sociala medier t.ex. kl 10-12 för fokus.
     
  6. Minska onödigt noggranna kontroller av exempelvis meddelanden.
     
  7. Hantera motgångar: Se dem inte som en brist hos dig, utan snarare något som du vill förändra i situationen. Se fel dynamiskt: Vad hände den här gången? Vad kan jag ändra på och inte?
     
  8. Utveckla en vänligare inre röst. Påminn dig själv om dina inre drivkrafter som hälsa, meningsfullhet och goda nära relationer. Tänk på en person som behandlat dig väl, vad skulle den personen säga?
     
  9. Sök professionell hjälp om du fastnar i stress, oro, nedstämdhet, ilska, prokrastinering, konflikter och tvångsmässiga beteenden som ätstörning, eller hälsohets. 

    Källa: Intervju med Irena Makower, docent i psykologi, leg. psykoterapeut och författare.