Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Kontoret där träning är ett krav

På byggkonsultföretaget Rotpartner har man en obligatorisk träningstimme i veckan. Efter inledande smågnissel har det blivit en succé.
Publicerad
Anna-Lena Lundqvist
Om man inte kan tänka sig att röra på sig alls kanske man inte ska jobba på Rotpartner, menar vd Fredrik Olsson, här med medarbetaren Anna Rudhag. Anna-Lena Lundqvist

Ett arbetsliv med ökade krav på leverans och kompetens samt en ständigt uppkopplad vardag. Det var bakgrunden till att Rotpartner införde en obligatorisk träningstimme på arbetstid.

– Du äter lunch med telefonen bredvid och låter aldrig hjärnan vila. Generellt sett kan man säga att vardagen är ganska pressad, säger företagets vd Fredrik Olsson.

Rotpartner har drygt 40 medarbetare i Göteborg, Stockholm och Malmö. Det är ingenjörer, projektledare, besiktningsmän och kommunikatörer från 25 till 60 år. Tanken var att ge dem möjlighet till återhämtning och att öka sin kreativitet.

– Vi vill vara ett dynamiskt företag med medarbetare som är ”på”. Och vi stöder oss på forskning som visar att hjärnans förmåga att vara mer plastisk och mindre rigid ökar av pulshöjande motion. Man blir mer flexibel och får ökad prestationsförmåga eftersom det påverkar simultanförmåga, minne och inlärning positivt. Ökad syresättning av hjärnan minskar också stresshormonerna.

När Rotpartner införde motionstimmen trodde många att det handlade om en obligatorisk joggingtimme. Men hur man rör på sig är inte det viktiga utan att man gör det. Enda kravet på motionen är just att den ska vara pulshöjande.

Ett gemensamt mål om ökad syreupptagningsförmåga har också satts. En mätning på gruppnivå gjordes i början av året och snart ska den stämmas av.

Utan tvång når man oftast bara de 30 procent som redan tränar

Motionen kan vara allt från två halvtimmars rask promenad per vecka till mer ansträngande aktiviteter. En kvinnlig medarbetare som spelar i en slagverksorkester, vilket kan vara väldigt ansträngande, undrade om hon nu kunde gå på orkesterns dagrepetitioner.

– Man får själv tolka detta och ta ett eget ansvar över sina val. Parallellt med det här har vi jobbat mycket med våra värdegrunder, hur vi kommunicerar och ger varandra feedback, så övergången blev ändå ganska mjuk, säger Fredrik Olsson.

Trots att många redan motionerade regelbundet väckte den obligatoriska träningstimmen lite oro.

– Majoriteten var positiva, men exempelvis de med småbarn var rädda att det skulle bli svårt att få ihop livspusslet, säger Anna Rudhag, som är hyresgästsamordnare.

– Nu är det lättare att prioritera träningen.

– Det roliga är att bland dem som tidigare inte tränade alls så har en del kommit i gång ordentligt, säger Fredrik Olsson.

Kan han förstå om det kan uppfattas som ett intrång i den personliga integriteten?

– Ja, men om man inför en träningstimme utan tvång når man oftast bara de 30 procent som redan tränar. Kan man inte tänka sig att röra på sig över huvud taget, då kanske man inte ska börja jobba här.

Läs mer: Var går gränsen?


Text: Cajsa Högberg

FÖRDELAR MED FRISKVÅRD

Motion får oss att må bra, orka mer och leva längre. Det finns också studier som visar att träning även ökar produktiviteten på jobbet.

Ett problem – som Rotpartner alltså har hittat sin lösning på – är hur man motiverar även dem som normalt inte tränar utanför arbetstid.

För arbetsgivaren – som ju betalar sjuklön och drabbas av minskad produktion när medarbetare är sjuka – är investeringar i friskvård ofta lönsamma.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket