Ett arbetsliv med ökade krav på leverans och kompetens samt en ständigt uppkopplad vardag. Det var bakgrunden till att Rotpartner införde en obligatorisk träningstimme på arbetstid.

– Du äter lunch med telefonen bredvid och låter aldrig hjärnan vila. Generellt sett kan man säga att vardagen är ganska pressad, säger företagets vd Fredrik Olsson.

Rotpartner har drygt 40 medarbetare i Göteborg, Stockholm och Malmö. Det är ingenjörer, projektledare, besiktningsmän och kommunikatörer från 25 till 60 år. Tanken var att ge dem möjlighet till återhämtning och att öka sin kreativitet.

– Vi vill vara ett dynamiskt företag med medarbetare som är ”på”. Och vi stöder oss på forskning som visar att hjärnans förmåga att vara mer plastisk och mindre rigid ökar av pulshöjande motion. Man blir mer flexibel och får ökad prestationsförmåga eftersom det påverkar simultanförmåga, minne och inlärning positivt. Ökad syresättning av hjärnan minskar också stresshormonerna.

När Rotpartner införde motionstimmen trodde många att det handlade om en obligatorisk joggingtimme. Men hur man rör på sig är inte det viktiga utan att man gör det. Enda kravet på motionen är just att den ska vara pulshöjande.

Ett gemensamt mål om ökad syreupptagningsförmåga har också satts. En mätning på gruppnivå gjordes i början av året och snart ska den stämmas av.

Utan tvång når man oftast bara de 30 procent som redan tränar

Motionen kan vara allt från två halvtimmars rask promenad per vecka till mer ansträngande aktiviteter. En kvinnlig medarbetare som spelar i en slagverksorkester, vilket kan vara väldigt ansträngande, undrade om hon nu kunde gå på orkesterns dagrepetitioner.

– Man får själv tolka detta och ta ett eget ansvar över sina val. Parallellt med det här har vi jobbat mycket med våra värdegrunder, hur vi kommunicerar och ger varandra feedback, så övergången blev ändå ganska mjuk, säger Fredrik Olsson.

Trots att många redan motionerade regelbundet väckte den obligatoriska träningstimmen lite oro.

– Majoriteten var positiva, men exempelvis de med småbarn var rädda att det skulle bli svårt att få ihop livspusslet, säger Anna Rudhag, som är hyresgästsamordnare.

– Nu är det lättare att prioritera träningen.

– Det roliga är att bland dem som tidigare inte tränade alls så har en del kommit i gång ordentligt, säger Fredrik Olsson.

Kan han förstå om det kan uppfattas som ett intrång i den personliga integriteten?

– Ja, men om man inför en träningstimme utan tvång når man oftast bara de 30 procent som redan tränar. Kan man inte tänka sig att röra på sig över huvud taget, då kanske man inte ska börja jobba här.

Läs mer: Var går gränsen?

Text: Cajsa Högberg