Undersökningen, genomförd på uppdrag av Svenskt Näringsliv, PTK och LO, rymmer visserligen många positiva siffor. Nästan 80 procent av de deltagande företagen har avtal om företagshälsovård eller liknande arbetsmiljötjänster. Av dem svarar 86 procent att de har haft stor eller ganska stor nytta av tjänsterna. De upplevda effekterna är bland annat bättre arbetsmiljö, minskad fysisk ohälsa och minskad sjukfrånvaro hos medarbetarna.
Det skiljer dock en hel del mellan olika branscher. Allra vanligast är det att man köper företagshälsovård eller liknande tjänster i byggbranschen, tätt följd av industrin. Långt mindre vanligt är det inom handel, hotell och restaurang.
– Det är tydligt att de kvinnodominerade branscherna inte i lika hög grad har tillgång till företagshälsovård, konstaterade Berit Müllerström, LO:s andre vice ordförande när rapporten presenterades på fredagen.
Niklas Hjert, ordförande för PTK:s förhandlingschefsgrupp, tyckte för sin del att det skulle vara värt att titta närmare på varför omkring en femtedel av företagen inte köper företagshälsovård eller liknande. Ett skäl som uppges är ”stor personalomsättning”.
– Vi måste gräva vidare. Vi ser att i branscher där man har fler visstidsanställda så använder man mindre företagshälsa, sade Niklas Hjert.
I undersökningen är det även tydligt att det är de största företagen som i högst utsträckning köper den här typen av tjänster. Ändå finns de minsta företagen, de med färre än tio anställda, inte med i undersökningen.
– På de riktigt små arbetsplatserna har man mycket svårare att få tillgång till de här tjänsterna, sade Berit Müllerström som poängterade vikten av att få företagen att begripa det ekonomiska värdet av att arbeta förebyggande.
– När något väl har hänt så blir kostnaden mycket större. Kan man förebygga sjukskrivningar är mycket vunnet.
Fakta
Undersökningen bygger på drygt 1 600 telefonintervjuer med representanter för företagen och fackliga företrädare på företag i olika storlekar från 10 anställda och uppåt.
