Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Projekt ger nyanlända akademiker praktikplats

Hussam Jamil hade familj, lägenhet, karriär och pengar på banken. När kriget i Syrien bröt ut tvingades han lämna allt. I dag har familjen återförenats i Sverige – och Hussam har ett toppjobb på Microsoft.
David Österberg Publicerad
Carl Thorborg
IT-branschen skriker efter kompetenta medarbetare. Och nyanlända akademiker behöver jobb. Via projektet Welcome Talent fick Hussam Jamil praktikplats och sedan anställning på Microsoft. Carl Thorborg

Det är vintern 2011 när de första demonstrationerna mot regimen i Syrien bryter ut. Regeringsstyrkorna svarar med våld och demonstranter fängslas och torteras. Men oroligheterna sprider sig och i maj samma år belägras bland annat Homs, Latakia och delar av Damaskus.

Snart är inbördeskriget ett faktum. De grupper som ville se en utveckling mot ett demokratiskt Syrien trängs undan och rebellgrupperna domineras alltmer av Islamiska staten.

Under den här tiden bor Hussam Jamil i Damaskus med sin fru och två barn. Ett tredje barn är på väg. Hussam har läst ekonomi på universitetet och är efterfrågad på arbetsmarknaden. Efter examen har han arbetat för FN och för några av Syriens största mobil- och internetföretag och gjort snabb karriär. Men kriget kommer långsamt allt närmare.

– Plötsligt såg vi pansarvagnar på gatorna och kulsprutor och prickskyttar på taken. Jag köpte ett Playstation till mina barn trots att de egentligen var för små. När det var skottlossning i kvarteret satte jag dem i ett rum och höjde volymen för att de inte skulle höra. Om någon av dem frågade vad det var som lät sa jag att det var fyrverkerier. Men jag minns att min äldste son en gång sa till mig: ”Förstår du inte att det är skottlossning?”

Familjen hoppas att allt ska lugna sig och livet återgå till det normala. Men till slut känns situationen så osäker att de bestämmer sig för att lämna sitt hem. Ett tag flyttar de till Hussams svärföräldrar, som bor i en lugnare del av staden, men 2012, strax efter att deras yngste son fötts, fattar de det tunga beslutet att lämna Damaskus för gott.

Plötsligt såg vi pansarvagnar på gatorna och kulsprutor och prickskyttar på taken

De flyr norrut och hamnar så småningom i Erbil i irakiska Kurdistan. Där bygger de sakta ett nytt liv, de skaffar ett nytt hem och båda får bra jobb. Samtidigt fortsätter kriget i deras forna hemland och ingen vet hur det kommer att sprida sig. De oroar sig för att de kanske ska behöva fly igen – att de än en gång ska behöva rycka upp barnen från det de betraktar som sitt hem.

– Jag ville att vi skulle hitta en varaktig lösning. Att vi skulle kunna slå oss ner på en trygg plats för alltid. Men jag ville inte utsätta mina barn för livet på flykt, inte sätta dem i en gummibåt över havet.

2014 kommer Hussam och hans fru överens om att han ska ge sig av själv. Att resten av familjen ska komma efter när han har hittat en plats där de kan bo tillsammans utan rädsla. Han tar kontakt med smugglare och efter att först ha tagit sig in i Turkiet och sedan via båt till Grekland hamnar Hussam så småningom på ett flyktingboende i Sverige.

– Det var en fantastiskt vacker plats. Men väldigt ödslig. Där fanns bara en bensinstation, en busshållplats och några sommarstugor.

Sysslolösheten och väntan på uppehållstillstånd tär på honom. Hussam Jamil är van att försörja sig själv och försöker hitta meningsfulla uppgifter. Han hjälper till i köket på flyktingboendet och håller lektioner i engelska för de andra som bor där.

Ett år efter ankomsten till Sverige – 2015 – kommer uppehållstillståndet. Då går Hussam en kurs i svenska för akademiker och skaffar sig jobb på Burger King.

– Jag jobbade med att stänga restaurangen. Städade och rengjorde maskiner. Det var ett fysiskt hårt jobb och ibland kändes det som att jag inte skulle klara av det. Men jag bestämde mig för att jag i alla fall inte skulle få sparken. Jag jobbade på nätterna och ibland fick jag gå direkt därifrån till skolan.

En dag förra året får han ett tips av en kurskamrat som förändrar allt. Genom projektet Welcome Talent kan nyanlända akademiker söka praktikplatser på flera svenska och internationella storföretag. Hussam tycker att Microsoft i Kista borde passa hans bakgrund och söker en plats. Kort därefter får han träffa flera personer på företaget, däribland marknadschefen, och erbjuds en plats på marknadsavdelningen. Där arbetar han bland annat med medieanalys, webb- och säljstatistik.

Ett tag kändes det som om allt varit förgäves – jag fick aldrig komma på intervju

Praktiken omvandlas snart till en anställning och i dag arbetar Hussam för säljavdelningen.

– Jag är så oerhört tacksam mot Microsoft och Welcome Talent-projektet. Det här är den bästa plats jag någonsin har arbetat på. Här får jag användning av min utbildning och min yrkeserfarenhet.

– Ett tag kändes det som om allt jag hade gjort i livet varit förgäves. Mina universitetsstudier, min karriär. Jag sökte en massa jobb, men fick aldrig komma på intervju. På ett sätt kan jag förstå det. För trots att jag har gått på ett bra universitet och haft anställningar på stora företag är både universitetet och företagen okända i Sverige. Det är lättare för en personalchef i Sverige att anställa någon som kanske har gått på samma universitet och arbetat för företag som är välkända i Sverige, och som pratar flytande svenska. Därför är jag väldigt tacksam för Welcome Talent.

Under sin tid i Sverige har Hussam Jamali daglig kontakt med sin familj i Irak via telefon och Skype. Ibland kan han till och med hjälpa sina barn med läxorna. Och förra sommaren – två år efter att han kom till Sverige – återförenas äntligen familjen.

– Det är fantastiskt – nu kan jag äntligen andas ut! Men jag har missat mycket med barnen och det har tagit tid för mig att bygga en nära relation med dem, särskilt den yngsta. Men vi jobbar på det och kommer att fixa det!

HUSSAM JAMIL

ÅLDER: 42 år.

GÖR: Sales Excellence Lead på Microsoft.

FAMILJ: Fru och tre barn.

BOR: I Bromma i Stockholm.

VÄLKOMMEN TALANG

Projektet Welcome Talent startade 2016. Det är ett samarbete mellan universitet, organisationer och företag – bland andra Swedbank, Stockholms handelskammare, Spotify, Stockholms universitet och Linkedin.

Syftet är att hjälpa nyanlända att hitta praktikplatser och företag att hitta kompetens. Praktikplatserna är sökbara på Linkedins plattform under hashtaggen #welcometalent.

Det finns också en sajt – welcometalent.se – med information och tips på hur man skriver ett bra cv.

Förutom Welcome Talent finns andra liknande initiativ. Exempelvis sajten justarrived.se, som sammanför nyanlända med svenska företag som behöver hjälp med enkla uppdrag och tjänster.

Även Arbetsförmedlingen satsar på nyanlända via jobskills.se, där den som registrerar sig kan få sitt cv översatt och få tips om den svenska arbetsmarknaden.

Det finns också en app som heter Welcome. Via den kan nyanlända och etablerade svenskar få kontakt. Appen kan användas av den som söker jobb, men också för den som exempelvis vill ta en fika eller få språkträning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.