Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så leder du en effektiv slarver

Alla chefer drömmer om medarbetare som är snabba och effektiva. Men risken är att snabbheten går ut över noggrannheten. Med rätt ledarskap går det att få ut det bästa av en effektiv slarver.
David Österberg Publicerad
Kzenon/Colourbox.com
Är du chef över en medarbetare som visserligen är snabb men slarvig? Kzenon/Colourbox.com

Den som leder en arbetsgrupp märker snart om det finns medarbetare som inte klarar av sitt jobb eller arbetar för långsamt. Gruppens snabba och effektiva medarbetare betraktas som okomplicerade och som förebilder – men det är inte alltid hela sanningen. Risken finns att den som alltid har bråttom bara vill lägga arbetsuppgifter bakom sig och därför slarvar på vägen dit.

Den som är chef för en effektiv slarver måste gå försiktigt fram, enligt ledarskapskonsulten Malin Trossing.

– Att gå till en sådan medarbetare och säga ”det vore bra om du arbetade lite långsammare” är förödande. Självklart ska man ta till vara på medarbetare med driv och energi, men om arbetet utförs fort och fel finns ett problem som man måste göra något åt, säger hon.

En möjlig lösning är att vara väldigt tydlig när en arbetsuppgift läggs ut. Om en medarbetare förstår varför det är viktigt att prioritera noggrannhet framför snabbhet ökar chansen att det också blir så, tror Malin Trossing.

– Om det är väldigt viktigt att det inte blir fel måste man vara tydlig med det. Och dessutom förklara varför det inte får bli fel och vilka konsekvenser felet skulle få. Annars blir instruktionerna lätt abstrakta.

En bra ledare måste dessutom fråga sig varför en medarbetare alltid har bråttom – trots att det egentligen inte brådskar.

– Om man har en specifik medarbetare som alltid gör saker fort men slarvigt måste man ta sig tid med den personen för att förstå bakgrunden till det. Är Kalle stressad över något, har han inte förstått arbetsuppgiften, har han tråkigt på jobbet? Där slarvar många chefer i dag. De tar sig inte tiden, känner att de är för stressade. Men ibland kan det räcka att lägga 20 minuter för att hitta lösningar. Och lyckas man med det kan man ju få en medarbetare som både är driven, effektiv och noggrann. Den viktigaste uppgiften för en chef är att se till att medarbetarna har rätt förutsättningar att göra ett bra jobb. Det är en chefs hela existensberättigande, säger Malin Trossing.

Om det finns flera fort-men-fel-människor på en arbetsplats är det troligare att orsaken finns i företagskulturen. Alltför många chefer tror felaktigt att medarbetarna arbetar effektivare om de ständigt arbetar under press, enligt Malin Trossing.

– Många chefer tror att det är bra att medarbetarna känner lite eld i baken eftersom de tror att det får dem att arbeta hårdare. När jag är ute och föreläser på arbetsplatser träffar jag väldigt ofta människor som är oroliga för att bli av med sina jobb, som känner sig otillräckliga. Men om man känner till hur våra hjärnor fungerar så inser man att vi inte är så smarta, förändringsbenägna och modiga när vi är stressade. Därför är jobbet att skapa en lugn och trygg arbetsmiljö A och O för en chef. Jag menar inte att man som chef inte ska ställa krav på prestation, man kan självklart sätta upp deadlines, men säga ”det här fixar ni, det här har ni gjort förut.” Folk kan inte trolla med knäna.

Malin Trossing tycker också att det är viktigt att chefen ser till att rätt person har rätt arbetsuppgifter. På så sätt går det att få ut det bästa både av den som är snabb och slarvig och den som är långsam och noggrann.

– Den som är chef över en arbetsgrupp måste ha klart för sig att alla inte behöver kunna göra allt. Det gäller att anpassa arbetsuppgifterna efter de egenskaper som medarbetarna har och inte tvinga in medarbetare i arbetsuppgifter som de inte passar för.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

”I klacken är vi alla lika”

Han har varit chef i 20 år och djurgårdare hela livet. Daniel Liljegren älskar gemenskapen i klacken – trots att matchen mest ger honom ångest.
Carolina Högling Publicerad 5 september 2025, kl 06:01
Daniel Liljegren har varit chef i 20 år och djurgårdare hela livet. Läs om hans passion för klacken, gemenskapen och fotbollsångesten.
Daniel Liljegren går på alla matcher tillsammans med sin fru Sofi och står i klacken på både fotboll och hockey. Foto: Carolina Byrmo

Varifrån kommer djurgårdsintresset?

– Min pappa är inbiten AIK:are och jag tror att det kommer därifrån: eftersom han höll på AIK kunde inte jag göra det. När jag väl hade börjat kolla på Djurgården gick det inte att byta.

Varför står du i klacken?

– Det är där man står. Sport tittar man på stående. Man sjunger och bidrar. Att sitta ned är inte jättekul.

För den som inte är så fotbollsintresserad – vad är grejen?

– Det är bara en livslång kärlek – i med- och motgång. Spelare och tränare byts ut, men kärleken till klubben består. Jag kan inte förklara det. Det är Djurgården som är själen.

Daniel Liljegren
Foto: Carolina Byrmo

Är det alltid roligt att kolla på Djurgården?

– Att kolla på fotboll är nästan aldrig roligt. Det är väldigt ångestladdat. Det är först när vi leder med 5–0 och det är tio minuter kvar, då är det roligt. Annars är det mest jobbigt. Hur ska det gå? Varför är vi så dåliga? Varför är vi så bra? Kommer det vända snart? Man lider sig igenom det.

Vad är det som får dig att fortsätta gå på matcher när det är så ångestladdat?

– Det är viktigt på riktigt hur det går för det här fotbollslaget, så man behöver fortsätta titta. Det är kanske lite av ett självskadebeteende. Det är också ett sätt att stänga av sådant som man går och grubblar på: arbete, problem med familj och omvärlden. Klacken är en plats där alla är lika, ingen är mer viktig än någon annan. Det finns inga chefer eller medarbetare på en läktare, alla är bara där och bidrar med sitt.

Har ditt supporterskap påverkat dig som chef?

– Både ja och nej. Det finns en oerhörd rivalitet mellan Stockholmsklubbarna. Samtidigt ska vår arbetsplats vara inkluderande och trygg och jag som chef kan inte håna mina medarbetares lag på samma sätt som jag tillåter dem att håna mitt. Den biten får jag tona ned ganska mycket.

– Mitt chefskap påverkar mig när jag är på läktaren. Som chef handlar det mycket om att sätta standarden och föregå med gott exempel. Jag är bland de äldre på läktaren och då får man ibland förklara för folk att vissa beteenden och uttryck inte är okej. I och med att jag har varit chef i många år är det en naturlig del av mig.

Hade du kunnat anställa en AIK:are?

– Absolut. Det är 100 procent meritbaserat. Men jag brukar fråga slutkandidaterna vilket lag de håller på. Bara för att det är lite roligt. 

Daniel Liljegren

Gör: Affärschef för underhåll på Strukton Rail, en järnvägsentreprenör som bygger och underhåller spårsystem.

Ålder: 48.

Bor: Stockholm.

Familj: Fru, två barn och hund.

Bästa djurgårdsminne: Apoel (cypriotisk fotbollsklubb) hemma 2022. Helt fantastisk match. Stämningen var elektrisk på hela arenan. Det var fullsatt och alla stod upp.