Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så leder du en effektiv slarver

Alla chefer drömmer om medarbetare som är snabba och effektiva. Men risken är att snabbheten går ut över noggrannheten. Med rätt ledarskap går det att få ut det bästa av en effektiv slarver.
David Österberg Publicerad
Kzenon/Colourbox.com
Är du chef över en medarbetare som visserligen är snabb men slarvig? Kzenon/Colourbox.com

Den som leder en arbetsgrupp märker snart om det finns medarbetare som inte klarar av sitt jobb eller arbetar för långsamt. Gruppens snabba och effektiva medarbetare betraktas som okomplicerade och som förebilder – men det är inte alltid hela sanningen. Risken finns att den som alltid har bråttom bara vill lägga arbetsuppgifter bakom sig och därför slarvar på vägen dit.

Den som är chef för en effektiv slarver måste gå försiktigt fram, enligt ledarskapskonsulten Malin Trossing.

– Att gå till en sådan medarbetare och säga ”det vore bra om du arbetade lite långsammare” är förödande. Självklart ska man ta till vara på medarbetare med driv och energi, men om arbetet utförs fort och fel finns ett problem som man måste göra något åt, säger hon.

En möjlig lösning är att vara väldigt tydlig när en arbetsuppgift läggs ut. Om en medarbetare förstår varför det är viktigt att prioritera noggrannhet framför snabbhet ökar chansen att det också blir så, tror Malin Trossing.

– Om det är väldigt viktigt att det inte blir fel måste man vara tydlig med det. Och dessutom förklara varför det inte får bli fel och vilka konsekvenser felet skulle få. Annars blir instruktionerna lätt abstrakta.

En bra ledare måste dessutom fråga sig varför en medarbetare alltid har bråttom – trots att det egentligen inte brådskar.

– Om man har en specifik medarbetare som alltid gör saker fort men slarvigt måste man ta sig tid med den personen för att förstå bakgrunden till det. Är Kalle stressad över något, har han inte förstått arbetsuppgiften, har han tråkigt på jobbet? Där slarvar många chefer i dag. De tar sig inte tiden, känner att de är för stressade. Men ibland kan det räcka att lägga 20 minuter för att hitta lösningar. Och lyckas man med det kan man ju få en medarbetare som både är driven, effektiv och noggrann. Den viktigaste uppgiften för en chef är att se till att medarbetarna har rätt förutsättningar att göra ett bra jobb. Det är en chefs hela existensberättigande, säger Malin Trossing.

Om det finns flera fort-men-fel-människor på en arbetsplats är det troligare att orsaken finns i företagskulturen. Alltför många chefer tror felaktigt att medarbetarna arbetar effektivare om de ständigt arbetar under press, enligt Malin Trossing.

– Många chefer tror att det är bra att medarbetarna känner lite eld i baken eftersom de tror att det får dem att arbeta hårdare. När jag är ute och föreläser på arbetsplatser träffar jag väldigt ofta människor som är oroliga för att bli av med sina jobb, som känner sig otillräckliga. Men om man känner till hur våra hjärnor fungerar så inser man att vi inte är så smarta, förändringsbenägna och modiga när vi är stressade. Därför är jobbet att skapa en lugn och trygg arbetsmiljö A och O för en chef. Jag menar inte att man som chef inte ska ställa krav på prestation, man kan självklart sätta upp deadlines, men säga ”det här fixar ni, det här har ni gjort förut.” Folk kan inte trolla med knäna.

Malin Trossing tycker också att det är viktigt att chefen ser till att rätt person har rätt arbetsuppgifter. På så sätt går det att få ut det bästa både av den som är snabb och slarvig och den som är långsam och noggrann.

– Den som är chef över en arbetsgrupp måste ha klart för sig att alla inte behöver kunna göra allt. Det gäller att anpassa arbetsuppgifterna efter de egenskaper som medarbetarna har och inte tvinga in medarbetare i arbetsuppgifter som de inte passar för.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Att vara ung chef – och misslyckas

Hon blev hotellchef som 25-åring, men under Jény Meiras ledarskap sade en tredjedel av personalen upp sig. Det blev en nyttig läxa. Nu har hon lärt sig att lyssna och leda med empati.
Publicerad 12 januari 2026, kl 06:02
Hotellchefen Jény Meira i hotellreception.
För hotellchefen Jény Meira är ett gott ledarskap när organisationen fungerar utan att chefen ständigt behövs – först då har man gjort sitt jobb bra. Foto: Linn Bergbrant

När du ser tillbaka på din tid som ung chef – vad var svårast i början?

– Att inte bli tagen på allvar. Jag fick ofta frågan: ”Kan jag prata med din chef i stället?” Därför gjorde jag många avtal på telefon och ibland fick en äldre kollega fronta även om svaren var mina. Det var frustrerande men nödvändigt för att få igenom det jag ville.

För tolv år sedan såg ditt ledarskap helt annorlunda ut. Du har tidigare sagt att du själv aldrig hade velat jobba för dig – ”vilken hemsk människa!” Kan du utveckla?

– Jag hade så svårt att släppa kontrollen och detaljstyrde allt in i minsta detalj. Hotellet var min bebis och min uppfattning var att alla anställda borde ta hand om det precis som jag gjorde. Men alla har sina olika förutsättningar och är i olika stadier i livet. Jag var tvungen att förstå mig på människor bättre innan jag kunde leda. Vändpunkten kom när en verkligen uppskattad medarbetare sade upp sig – och påpekade att jag styrde med rädsla. Kunde lilla jag vara skrämmande? Insikten blev att lägga mitt ego åt sidan.

Hur förändrades ditt sätt att leda?

– Jag gick massor av ledarskapsutbildningar och lärde mig att anpassa informationen efter hur människor tar den till sig – vissa föredrar skriftligt, andra fysiska demonstrationer eller upprepningar. Vi började ha tätare samtal med personalen och fokusera mer på dem. Resultatet märktes snabbt med bättre gästbetyg, färre sjukdagar och mindre personalomsättning.

– Det viktigaste verktyget har varit emotionellt ledarskap – EQ, emotionell intelligens. I dag tar jag ett steg tillbaka och försöker hitta lösningar tillsammans med mina medarbetare.

Vilka för- och nackdelar ser du med en chefsroll tidigt i livet?

– En nackdel är att inte veta vem man är som ledare. Som ung tjej ville jag hävda mig och försökte kräva respekt i stället för att förtjäna den. Jag hamnade också i fällan att härma andra. Fördelen är att man är formbar och kan hitta sin egen ledarstil. Många gånger kan självförtroende vara bättre än erfarenhet. Det är oftast då man får tjänster man vill ha. Kunskapen kan komma i efterhand.

Hur bygger man självförtroende som ung, tvivlande chef?

– Fira dina bedrifter och se vad du faktiskt har gjort. Människorna som säger att du har gjort skillnad för dem – kom ihåg den känslan och kör på!

Text: Elle Carlsson

JÉNY MEIRA

GÖR: Hotell- och personalchef på Quality Hotel Carlia i Uddevalla med cirka 50 anställda.
ÅLDER: 37.
KARRIÄR: Receptionist på Carlia vid 19. Hotellchef vid 25, och åtta år senare delägare. Utvecklat verksamheten från ett mindre B&B till hotell med takbar och spa i Strawberrykedjan.
UTBILDNING: Yrkeshögskoleutbildning till resekonsult och flera fristående ekonomi- och ledarskapskurser.