Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Fler och mer avancerade brott via nätet

Det globala virusdådet mot myndigheter och företag nyligen är ett tidens tecken: Kriminella lägger ner vapnen, för att i stället jobba virtuellt. Med medvetenhet och bra IT-tekniker kommer man långt för att skydda sig. Och med lite hjälp från en tonårig datanörd en bra bit till.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Shutterstock

Varje år utsätts tusentals svenska företag och privatpersoner för olika former av IT-brott. Det handlar om regelrätta hackerattacker, om kidnappade datorer, om mejl med falska avsändare, om virus, trojaner och överbelastningsattacker.

I bästa fall innebär intrånget att datorn inte fungerar som den ska under en period – i sämsta fall att företaget förlorar pengar, ibland väldigt mycket. Ingen vet exakt hur omfattande brottsligheten är, men det handlar om en global verksamhet som omsätter miljarder varje år.

Fredagen den 12 maj utsattes hundratusentals datorer i mer än hundra länder, däribland Sverige, för världens hittills största virusattack. Myndigheter och företag fick sina datafiler krypterade genom utpressningsviruset Wannacry. Personerna bakom attacken krävde sedan mellan 300 och 600 dollar för att låsa upp datorerna.

Läs mer: Allt du behöver veta om kryptering

Viruset – som riktades mot operativsystemet Windows – stoppades ganska snart, men flera experter varnar för att det kan blomma upp igen och uppmanar alla att uppdatera Windows. Det är oklart vilka som låg bakom attacken, men hackarna tros ha utnyttjat en sårbarhet som USA:s underrättelseorgan NSA hittat.

Förr hade vi inte mycket tillgångar i datorn, i dag har vi nästan allt där – pengar och hemligheter

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, uppmanar alla som drabbats att inte betala någon lösensumma. Dels för att pengarna kan användas vid nya attacker, dels för att det inte finns garantier för att filerna blir upplåsta.

Oftast kommer angreppen mot svenska företag från två håll, enligt Marcus Murray, IT-säkerhetschef på Truesec. Dels statsfinansierade aktörer som via industrispionage vill komma över exempelvis forskningsresultat som landet kan ha nytta av, dels organiserad brottslighet. Kriminella kan till exempel kryptera ett företags hårddiskar med hjälp av så kallad ransomware och sedan kräva pengar för att ta bort krypteringen.

– Det är en extremt lönsam verksamhet. I ett fall har utpressning gett 235 miljoner dollar. Med sådana resurser kan brottslingarna anställa folk att använda i nästa utpressningsvåg, säger han.

En annan variant är vd-bluffar. Bedragarna skickar mejl från en e-postadress som liknar vd:ns e-postadress och ber ekonomiavdelningen att betala en faktura.

Det finns en del att göra för att skydda sig. Man kan anlita ett säkerhetsföretag för att göra regelbundna intrångstester, tekniker försöker då ta sig in i företagets system för att upptäcka svagheter.

– IT-säkerheten är en avspegling av säkerheten i den fysiska världen. Det handlar om att ha ett bra skalskydd, att upptäcka angrepp och att ha en plan när det väl smäller. I dag måste vi anta att någon klarar att ta sig förbi staketet, säger Marcus Murray.

Skumma mejl med skadlig kod var länge just skumma – men nu är de ofta väldigt trovärdiga, utan stavfel och med vad som verkar vara fullt rimliga bilagor.

– Både företaget och den anställde har ett ansvar att skydda sig mot IT-brottslighet. Företaget har ansvar för att ta fram en bra policy kring IT-säkerhet och den anställde har ansvar att verkligen följa policyn. Man ska vara lagom paranoid: kritisk mot de mejl man får, kritisk till vad man stoppar in i datorn. Och tänka på vilka sajter man besöker.

Hur bra är våra företag på IT-säkerhet?
– De flesta är bra jämfört med övriga världen, men inte tillräckligt bra. Vi har hittills gjort tusen intrångstester och nästan alltid tagit oss in. Främsta anledningen är att många företag har byggt upp heterogena IT-miljöer under lång tid. Det innebär att de har system uppbyggda utan tanke på säkerheten. Nystartade företag, med homogena system, har lättare att hålla god säkerhet.

Utöver intrångstester, en kompetent IT-avdelning och vaksamma medarbetare finns ytterligare en åtgärd att ta till: bug bounty-program. Det innebär att företag belönar hackare som upptäcker och rapporterar en säkerhetsbrist.

En av Sveriges mest kända buggletare är Linus Särud. Han var 13 år när han upptäckte en säkerhetsbrist hos Google och fick 20 000 kronor för besväret. I dag är han 17 och kombinerar sina gymnasiestudier med IT-säkerhetsarbete för Detectify.

Den som har möjlighet att sälja till företaget får chansen att känna sig moralisk. Det lockar till sig säkerhetsnördar som inte vill ha ett 9–5-jobb

Hittills har bug bounty-program främst använts av internationella teknikföretag som Google, Facebook, Microsoft och Paypal, men Linus Särud är övertygad om att de blir allt vanligare även bland svenska företag:

– Den som hittar en säkerhetslucka står i valet mellan att sälja informationen på den svarta marknaden och att sälja den till företaget. Den som har möjlighet att sälja till företaget får chansen att känna sig moralisk. Det lockar till sig säkerhetsnördar som inte vill ha ett 9–5-jobb.

Redan i dag har Spotify, Mobilt bank-id och Swedbank bug bounty-program. Jan Fecko, IT-ansvarig på Swedbank, vill inte säga hur mycket pengar banken betalar.

– På vår hemsida kan man rapportera avvikelser och få bankens uppskattning för det. Det vore dumt av oss att inte använda oss av den kompetensen. Inga företag är säkra till 100 procent.

Varför ger ni inte rejält betalt?
– För att vi inte vill hamna i ett utpressningsläge.

Pengar behöver heller inte alltid vara drivkraften, enligt Linus Särud.

– En snickare som ser en lös spik på en brygga kan inte låta bli att slå den, trots att han inte får betalt. Om jag ser en olåst dörr är det naturligt att säga till om det.

Flera företag publicerar dessutom namn på dem som hjälpt dem att upptäcka säkerhetsbrister. Det ger bekräftelse, menar Linus Särud. Spotify har en lista med 34 namn på sin hemsida som de offentligt vill tacka.

Hur framtidens hot ser ut vet ingen, skurkarnas metoder blir alltmer avancerade.

– För 20 år sedan hade vi inte särskilt mycket tillgångar i datorn, i dag har vi nästan allt där – pengar och hemligheter. Och den kriminella världen skaffar sig IT-kompetens, säger Marcus Murray.

Om nätskurkarna vinner går företagen i konkurs. Därför, menar han, kommer de att lägga alltmer resurser på IT-säkerheten.

 

Foto: Fredrik Stehn

VAR MISSTÄNKSAM

➧ Anlita ett säkerhetsföretag. IT-experter kan exempelvis hjälpa till med att rensa datorer på virus, skapa brandväggar, uppdatera virusprogram och göra intrångstester.

➧ Använd olika lösenord. Om hackare kommer över det lösenord du använder i till exempelvis mejlen, kan de försöka använda det på andra ställen som kräver lösenord. Om du då använder samma lösenord till jobbdatorn och när du e-handlar kan du få problem.

➧ Följ IT-policyn. Alla företag bör ha en sådan som bland annat anger regler för säkerhet och lagring. Det kan till exempel handla om var företagets data ska lagras, hur antivirusprogrammet ska användas och hur mobila enheter ska hanteras.

➧ Var misstänksam. Öppna inte bilagor och klicka inte på länkar om du inte är helt säker på varifrån de kommer. Dubbelkolla fakturor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

It-strul är ett kostsamt krångel

It-strul kostar Sveriges företag drygt 31 miljarder kronor om året – men skapar också onödig stress hos tjänstemännen. På Ica Distribution i Helsingborg gör man tummen upp för den digitala arbetsmiljön, även om svordomarna även här kan hagla när tekniken krånglar.
Petra Rendik Publicerad 15 oktober 2025, kl 13:00
it-strul
Unionens utställning om it-stress har landat på ICA i Helsingborg där Veronika Andersen och Linus Nilsson känner igen sig i flera exempel på strul som de själva möter på jobbet. Foto: Lars Jansson

Obegripliga manualer, datorer som låser sig, nya lösenord som är omöjliga att komma ihåg och teamsmöten som tjorvar. Få saker kan stjäla så mycket tid, framkalla mental härdsmälta och svordomar som när tekniken strular på jobbet.

Det är också anledningen till att Unionens vandringsutställning som bygger på medlemmars berättelser om it-strul och som förbundet har tillsammans med Arbetets museum i Norrköping, heter Jävla k*kdator!. 

Annika Sander
Annika Sander

– Det är ett kraftfullt uttryck och några har reagerat. Men igenkänningen är väldigt stor hos de flesta vi möter, säger Annika Sander Welstad från Unionen arbetar med utställningen som ska vandra mellan olika arbetsplatser från södra till norra Sverige. 

Digital arbetsmiljö handlar inte bara om utrustning som datorer, skrivare och programvaror, utan också om hur vi mår när vi använder oss av tekniken. För it-strul kostar inte bara enorma pengar utan skapar också onödig stress hos medarbetare 

 

Unionen: 73 miljoner arbetstimmar läggs på it-strul

En undersökning från Unionen visar att privatanställda tjänstemän lägger nära 73 miljoner timmar varje år på it-strul. Det generar en kostnad på drygt 31 miljarder kronor per år. Åtta av tio uppger att de i någon utsträckning blir stressade av teknik som inte fungerar, tre av tio blir MYCKET stressade.

Uppgraderingar av nya system, krav på att man ska hänga med och förstå, att kommunicera i flera kanaler och digitala möten som hänger sig är exempel på sådant som skapar stress. 

Det senare kan både Linus Nilsson och Martin Falk, som jobbar på Ica Distributions enhet i Helsingborg, skriva under på.

Martin Falk
Martin Falk

–  Jag kan bli frustrerad över när man ska koppla upp sig på Teamsmöten och så går inte kameran i gång. Det finns heller aldrig någon enkel lösning där och då, säger Martin Falk.

Kollegan Linus Nilsson håller med.

–  Det kan gå fem minuter av mötet bara att få i gång Teams. Men jag personligen blev stressad av att vi inte kunde enas om vilken kanal vi skulle sprida information på och kommunicera i. Fast det har blivit bättre nu, för att vi nog lärt oss.

 

Underlättar med it-support på plats

De är trots allt nöjda med den digitala arbetsmiljön på jobbet. Visst kan det bli lite stökigt när man till exempel byter olika system, men arbetsgivaren är bra på att tillhandahålla utbildningar för medarbetarna. Den absolut största fördelen tycker de är att arbetsplatsen har en egen it-support på plats, vilket underlättar oerhört.

–  Jag kan störa mig på alla uppdateringar och AI stressar mig lite. Men jag springer till supporten när något inte fungerar, där finns alltid någon som hjälper mig, säger Veronika Andersen som också arbetar på Ica i Helsingborg. 

Martin Falk, Veronika Andersen och Linus Nilsson spelar teknikstrulsbingo. Foto: Lars Jansson

De digitala lösningarna utvecklas i snabbt tempo och flera undersökningar visar att medarbetare kan känna oro över att inte hänga med. Men Martin Falk tänker lite tvärtom. Han menar att han i stället har lärt sig vad han inte behöver kunna för att det alltid finns någon annan som kan det bättre. På så vis bli det inte lika övermäktigt, menar han.

Linus Nilsson känner lite annorlunda.

– Jo, visst kan jag känna någon form av stress – jag måste ju hänga med för att vara relevant.