Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Fler och mer avancerade brott via nätet

Det globala virusdådet mot myndigheter och företag nyligen är ett tidens tecken: Kriminella lägger ner vapnen, för att i stället jobba virtuellt. Med medvetenhet och bra IT-tekniker kommer man långt för att skydda sig. Och med lite hjälp från en tonårig datanörd en bra bit till.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Shutterstock

Varje år utsätts tusentals svenska företag och privatpersoner för olika former av IT-brott. Det handlar om regelrätta hackerattacker, om kidnappade datorer, om mejl med falska avsändare, om virus, trojaner och överbelastningsattacker.

I bästa fall innebär intrånget att datorn inte fungerar som den ska under en period – i sämsta fall att företaget förlorar pengar, ibland väldigt mycket. Ingen vet exakt hur omfattande brottsligheten är, men det handlar om en global verksamhet som omsätter miljarder varje år.

Fredagen den 12 maj utsattes hundratusentals datorer i mer än hundra länder, däribland Sverige, för världens hittills största virusattack. Myndigheter och företag fick sina datafiler krypterade genom utpressningsviruset Wannacry. Personerna bakom attacken krävde sedan mellan 300 och 600 dollar för att låsa upp datorerna.

Läs mer: Allt du behöver veta om kryptering

Viruset – som riktades mot operativsystemet Windows – stoppades ganska snart, men flera experter varnar för att det kan blomma upp igen och uppmanar alla att uppdatera Windows. Det är oklart vilka som låg bakom attacken, men hackarna tros ha utnyttjat en sårbarhet som USA:s underrättelseorgan NSA hittat.

Förr hade vi inte mycket tillgångar i datorn, i dag har vi nästan allt där – pengar och hemligheter

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, uppmanar alla som drabbats att inte betala någon lösensumma. Dels för att pengarna kan användas vid nya attacker, dels för att det inte finns garantier för att filerna blir upplåsta.

Oftast kommer angreppen mot svenska företag från två håll, enligt Marcus Murray, IT-säkerhetschef på Truesec. Dels statsfinansierade aktörer som via industrispionage vill komma över exempelvis forskningsresultat som landet kan ha nytta av, dels organiserad brottslighet. Kriminella kan till exempel kryptera ett företags hårddiskar med hjälp av så kallad ransomware och sedan kräva pengar för att ta bort krypteringen.

– Det är en extremt lönsam verksamhet. I ett fall har utpressning gett 235 miljoner dollar. Med sådana resurser kan brottslingarna anställa folk att använda i nästa utpressningsvåg, säger han.

En annan variant är vd-bluffar. Bedragarna skickar mejl från en e-postadress som liknar vd:ns e-postadress och ber ekonomiavdelningen att betala en faktura.

Det finns en del att göra för att skydda sig. Man kan anlita ett säkerhetsföretag för att göra regelbundna intrångstester, tekniker försöker då ta sig in i företagets system för att upptäcka svagheter.

– IT-säkerheten är en avspegling av säkerheten i den fysiska världen. Det handlar om att ha ett bra skalskydd, att upptäcka angrepp och att ha en plan när det väl smäller. I dag måste vi anta att någon klarar att ta sig förbi staketet, säger Marcus Murray.

Skumma mejl med skadlig kod var länge just skumma – men nu är de ofta väldigt trovärdiga, utan stavfel och med vad som verkar vara fullt rimliga bilagor.

– Både företaget och den anställde har ett ansvar att skydda sig mot IT-brottslighet. Företaget har ansvar för att ta fram en bra policy kring IT-säkerhet och den anställde har ansvar att verkligen följa policyn. Man ska vara lagom paranoid: kritisk mot de mejl man får, kritisk till vad man stoppar in i datorn. Och tänka på vilka sajter man besöker.

Hur bra är våra företag på IT-säkerhet?
– De flesta är bra jämfört med övriga världen, men inte tillräckligt bra. Vi har hittills gjort tusen intrångstester och nästan alltid tagit oss in. Främsta anledningen är att många företag har byggt upp heterogena IT-miljöer under lång tid. Det innebär att de har system uppbyggda utan tanke på säkerheten. Nystartade företag, med homogena system, har lättare att hålla god säkerhet.

Utöver intrångstester, en kompetent IT-avdelning och vaksamma medarbetare finns ytterligare en åtgärd att ta till: bug bounty-program. Det innebär att företag belönar hackare som upptäcker och rapporterar en säkerhetsbrist.

En av Sveriges mest kända buggletare är Linus Särud. Han var 13 år när han upptäckte en säkerhetsbrist hos Google och fick 20 000 kronor för besväret. I dag är han 17 och kombinerar sina gymnasiestudier med IT-säkerhetsarbete för Detectify.

Den som har möjlighet att sälja till företaget får chansen att känna sig moralisk. Det lockar till sig säkerhetsnördar som inte vill ha ett 9–5-jobb

Hittills har bug bounty-program främst använts av internationella teknikföretag som Google, Facebook, Microsoft och Paypal, men Linus Särud är övertygad om att de blir allt vanligare även bland svenska företag:

– Den som hittar en säkerhetslucka står i valet mellan att sälja informationen på den svarta marknaden och att sälja den till företaget. Den som har möjlighet att sälja till företaget får chansen att känna sig moralisk. Det lockar till sig säkerhetsnördar som inte vill ha ett 9–5-jobb.

Redan i dag har Spotify, Mobilt bank-id och Swedbank bug bounty-program. Jan Fecko, IT-ansvarig på Swedbank, vill inte säga hur mycket pengar banken betalar.

– På vår hemsida kan man rapportera avvikelser och få bankens uppskattning för det. Det vore dumt av oss att inte använda oss av den kompetensen. Inga företag är säkra till 100 procent.

Varför ger ni inte rejält betalt?
– För att vi inte vill hamna i ett utpressningsläge.

Pengar behöver heller inte alltid vara drivkraften, enligt Linus Särud.

– En snickare som ser en lös spik på en brygga kan inte låta bli att slå den, trots att han inte får betalt. Om jag ser en olåst dörr är det naturligt att säga till om det.

Flera företag publicerar dessutom namn på dem som hjälpt dem att upptäcka säkerhetsbrister. Det ger bekräftelse, menar Linus Särud. Spotify har en lista med 34 namn på sin hemsida som de offentligt vill tacka.

Hur framtidens hot ser ut vet ingen, skurkarnas metoder blir alltmer avancerade.

– För 20 år sedan hade vi inte särskilt mycket tillgångar i datorn, i dag har vi nästan allt där – pengar och hemligheter. Och den kriminella världen skaffar sig IT-kompetens, säger Marcus Murray.

Om nätskurkarna vinner går företagen i konkurs. Därför, menar han, kommer de att lägga alltmer resurser på IT-säkerheten.

 

Foto: Fredrik Stehn

VAR MISSTÄNKSAM

➧ Anlita ett säkerhetsföretag. IT-experter kan exempelvis hjälpa till med att rensa datorer på virus, skapa brandväggar, uppdatera virusprogram och göra intrångstester.

➧ Använd olika lösenord. Om hackare kommer över det lösenord du använder i till exempelvis mejlen, kan de försöka använda det på andra ställen som kräver lösenord. Om du då använder samma lösenord till jobbdatorn och när du e-handlar kan du få problem.

➧ Följ IT-policyn. Alla företag bör ha en sådan som bland annat anger regler för säkerhet och lagring. Det kan till exempel handla om var företagets data ska lagras, hur antivirusprogrammet ska användas och hur mobila enheter ska hanteras.

➧ Var misstänksam. Öppna inte bilagor och klicka inte på länkar om du inte är helt säker på varifrån de kommer. Dubbelkolla fakturor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI kan göra dig sämre på jobbet

AI kan spara tid och minska arbetsbördan. Men forskning pekar också på en risk: när vi slutar använda vissa färdigheter kan de försvagas över tid. Det fenomenet kallas deskilling, enligt forskaren Christina Nilsson.
Elisabeth Brising Publicerad 11 september 2026, kl 05:59
Porträtt av en person bredvid en illustration av AI-användning på jobbet, med en AI-chatt öppen på en dator.
Forskningen om så kallad deskilling växer. Enligt Christina Nilsson kan yrkeskunskaper försvagas när AI tar över delar av det kognitiva arbetet. Foto: Privat/Colourbox/Copilot/Martin Söderström

Hur påverkar AI-boomen vår yrkeskompetens?

– Generativ AI har letat sig in på många områden, det är som en våg som väller in. Det behövs mer forskning, men det man kan säga är att det du inte tränar på eller slutar träna på kommer du att bli sämre på att utföra. Use it or lose it. Eftersom vi människor är lite lata och gärna tar genvägar har man sett en risk här, säger Christina Nilsson, digital strateg och doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet.

Det pratas om deskilling, att vi kan bli sämre på jobbet av AI. Förklara!

– Begreppet är inte nytt och oron är ännu äldre. Arbetslivsforskning har tidigare visat hur arbetets organisering kan leda till deskilling. Hur yrkesroller förändras av teknik så att man exempelvis får färre uppgifter och mindre ansvar. 

– I dag pratar man även om deskilling, eller skill erosion, i relation till AI. Då menar man att vissa färdigheter försvagas när de inte används lika ofta. 

Kompetenstapp kom smygande: ”fick ta in konsulter”

En kunskapsmässig försämring, är oftast osynlig till en början. 
– Det gör den lite lurig, säger Christina Nilsson. 

Hon ger ett exempel: En redovisningsfirma hade alldeles för mycket att göra och införde ett automatiserat stöd. Det slog väl ut och tog bort mycket kognitiv belastning. Alla medarbetare var jättenöjda och kunderna såg bättre kvalitet. 

Men några år senare behövde de ett nytt system som funkade lite annorlunda än det första. 

– Då märkte man att medarbetarna hade tappat så mycket av kompetensen att själva göra en del av det här tunga kognitiva jobbet att kunderna började klaga. De fick ta in konsulter och bygga upp kompetensen från början igen, säger Christina Nilsson. 

Studier visar tecken på kompetensförlust

Christina Nilsson berättar om nya studier som visat dels hur läkare kan missa fler små förstadier till cancer vid koloskopi efter att ha vant sig vid ett AI-stöd, dels att studenter blev sämre på att skriva självständigt, minnas och känna ägarskap över sina texter när de fick ta hjälp av AI. 

Inte minst för studenter och nyexaminerade väcker AI frågor om hur mycket träning som krävs för att bli yrkesskicklig nog att arbeta utan AI-stöd. 

Gör AI vår hjärna dummare?

– Nej, det finns det ingen som säger, inte automatiskt. Det handlar otroligt mycket om hur vi använder AI. Men om man alltid använder AI för att ta fram skrivutkast gör det något med ens kunnande. 

– Att ta fram text är inte bara en slutprodukt, utan vi behöver kunna tänka själva, argumentera och hitta luckor i ett resonemang. Det finns en risk att vi blir mindre vassa, beroende av och förlitar oss för mycket på AI i våra beslut. Vad händer om AI går ner eller har fel? Vi måste fortsatt kunna bedöma outputen av AI.

Hur behåller man sin kompetens? 

– Du fortsätter göra det du behöver fortsätta kunna. Det man kan göra själv är att inte alltid förlita sig på AI. Till exempel: På onsdagar jobbar jag manuellt och sen ber jag AI hitta luckor. Lite som inom flyget. Du ska kunna flyga både manuellt och automatiskt. Eller skriv ditt utkast själv först och be sedan AI förbättra det. 

– Organisationen behöver också ta ansvar. Individen kan inte själv ta helt och hållet upprätthålla sin kompetens. 

Är deskilling bara negativt? 

– Nej. Jag brukar använda liknelsen med bondesamhället: Kunde vi inte mjölka kor för hand fick vi ingen mjölk förr i tiden. I dag vet få hur man närmar sig en ko, men vi har massor av mjölk. 

–  Ibland kan färdigheter ha spelat ut sin roll och det kan också vara lätt att hämta upp kunskaperna om vi skulle behöva. Jobb blir inte alltid utarmade, utan man får kanske nya arbetsuppgifter i stället.