Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Facken säger nej till medlarnas förslag

I söndags fick Facken inom industrin ett första avtalsförslag från medlarna. Men förslaget ger för låga löneökningar och saknar pengar till flexpension. Därför ratas det av fackförbunden.
– Avsättningar till flexpension är ett absolut krav, säger Martin Linder, Unionens förbundsordförande.
David Österberg Publicerad
Jonas Ekströmer / TT
Jonas Ekströmer / TT

Förhandlingarna om ett nytt avtal för industrin är i full gång. Det nuvarande avtalet löper ut på fredag och innan dess ska parterna ha kommit överens.

I söndags lämnade medlarna ett första avtalsförslag till Facken inom industrin och Teknikföretagen. Parterna hade till igår eftermiddag på sig att godkänna eller förkasta förslaget och för fackförbunden var beslutet att säga nej enkelt.

– Vi meddelade samfällt att det var en hemställan som vi inte kunde säga ja till. Vi konstaterade att den inte innehöll avsättningar till flexpension, vilket är ett absolut krav. Den saknade dessutom den låglönesatsning som LO-förbunden vill se och som vi backar upp, säger Martin Linder.

Förslaget från de opartiska medlarna innehöll löneökningar på 5,9 procent fördelade över tre år. Men den nivån är för låg, enligt fackförbunden.

– Vår bestämda uppfattning är att den nivån måste upp. Dels för att möjliggöra avsättningar till flexpensionen, dels för att våra medlemmar ska få reella löneökningar i plånboken, säger Martin Linder.

Vad händer nu?
– Nu väntar intensiva förhandlingar för att få fram ett avtal som båda parter kan skriva under. Det är några få dagar kvar av mars.

Tror du att ni lyckas med det?
– Vi ska göra allt vi kan.

Arbetsgivarparten Teknikföretagen tyckte dock att förslaget var tillräckligt bra och sa igår ja. Förutsättningen var dock en utökning av arbetstidskorridoren – som ger arbetsgivarna större möjlighet att ändra de anställdas arbetstid utan att betala övertidssersättning – och utökade möjligheter till övertidsarbete.

Nu väntar nya förhandlingar och någon gång innan fredag kommer medlarna att lämna ett slutligt avtalsförslag. Har parterna inte kommit överens på fredag hamnar de i ett avtalslöst tillstånd. Då är det tillåtet att ta till stridsåtgärder, exempelvis strejk eller lockout.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad 3 april 2025, kl 06:02
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. Men de flesta anställda har fortfarande inte fått sina nya avtal. Nu fortsätter förhandlingarna i alla andra branscher, med fortsatt risk för konflikt.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. Det stora byggavtalet löpte ut 31 mars, liksom det som gäller energibranschen. Även här ligger alltså fältet öppet för konflikt. Övriga avtal löper ut 30 april.

Handel & besöksnäring

Här finns kollektivavtal för tjänstemän i detaljhandeln, säljare på Systembolaget och apoteksanställda. Det är branscher där många jobbar deltid. Därför kan det bli oenighet kring reglerna för övertidsersättning.

Facken hävdar att uppgörelsen inom industrin, som innebär att deltidsanställda ska få högre övertidsersättning än tidigare, ska införas även i andra kollektivavtal. Arbetsgivarna menar att det inte finns någon sådan koppling. Avtalen löper ut 30 april.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän löper ut 30 april. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som redan löpt ut och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. Några avtal, däribland de inom Samhall, har redan löpt ut. Andra, till exempel inom civilsamhället, löper ut 30 april. Även här kan frågan om arbetstidsförkortning försvåra förhandlingarna

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega. Hit hör avtal för de som jobbar på säkerhetsföretag, utbildningsföretag, callcenter och inom tandvården. Almega brukar ses som en offensiv arbetsgivarorganisation och har varit profilerade i opinionsbildningen om arbetstid, medbestämmandelagen och lönerna. Vilka följder det får i förhandlingarna återstår att se.

Unionen har över 80 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.